traditionell sammanfattning

har bojkottat datorn ett tag inte haft varken lust eller ork att ta fram den. Borde faktiskt fixa en del saker på datorn överhuvudtaget som mail och lite annat todo men vi tar det nästa år =) Back som bara den i skolan med men känner ingen större motivation men vi tar tag i det nästa år igen.
Mitt hiumör har inte varit helt stabilt sista veckan och är fortfarande inte men börjar bli bättre. Mysdag hemma med bara minstingen o då vi fick vi rätt på den mesta röran här hemma men behövs verkligen en rejäl storstädning så får bli det när man får bort julpyntet, måste nog börja i källaren.
Stora dottern har nu flyttat officiellt :S Blandade känslor. Är skönt att vi inte ska bo ihop på sätt o vis för bådas skull. Vi är ju båda vuxna o vill ha saker på vårt vis o är dags för henne att fixa sitt egna hem. har ju ändå gått bra inte så vi bråkar om saker men lite irritation ibland kanske. MEN behövde det vara så långt, inget kaffedrickande här inte. o jo telefon finns ju men inte samma sak. Får väl börja skypa :) Dagen innan hon åkte så möblera vi om. Så nu har minstingen ett rum o sonen ett rum. Blev bra i minstingens rum men lite mer matta behövs nog o lite annat småfix men på det stora hela så =) sonens rum... hmm... lite mkt udda gamla möbler som sett bättre dagar men han var nöjd och det är ju viktigast.
mellandottern får behålla sin plats i vardagsrummet. taskigt? vet inte men jag bodde i vardagsrummet i tre år så inget man dör av direkt. Önskar bara så att det kunde lösa sig för henne och vi har ju pratat en del o jag förstår henne men samtidigt är man äldre o klokare men man måste ju få komma på saker själv. man kan inte hjälpa någon som inte vill ha hjälpen heller så får bara finnas så hoppas vi/jag på det bästa.
Varit på mitt livs första medarbetarsamtal också men jag gillar chefen så gick nog bra. Lite rädd efteråt att jag verka lite gnällig men nja var nog ok. Chefen verka väldigt nöjd med mig och sa att jag låg nästan högst upp på skalan enligt deras kriterier. Fick mkt beröm. Sen trodde chefen att jag var tio år yngre än vad jag är,nästan runt 30 så vet inte om jag ska tolka det dåligt att jag verkar omogen eller om hon helt får omvärdera mig nu eller nåt... jaja... men hon höll iaf med om att jag inte är en typ som kan passa inom detta yrket alltförmånga år utan måste vidare. Hon tyckte även att jag ytvecklats mycket detta året på våra möten. så var glad när jag gick därifrån =)

o så följetongen. prata inte med älsklingen på tio dagar när han var i tyskland Var bra första månaden efter vi träffats när han var i Irak som vi inte har pratat på så lång tid, eller jo var nog en gång första sommaren med. Sakna honom levde på det lilla hoppet fast jag blir sur på mig själv för att jag gör det. o så ringde han i förrgår, viskandes. han var hemma igen men de var på sjukhuset för hon hade ont i magen. Han sakna mig osv osv gick ju inte att prata när man knappt hörde vad han sa... så ja då var hon med tillbaka igen trots allt. så lycka till då. jag orkar inte vara ledsen o besviken mer. spelar ingen roll att vi älskar varandra för jag orkar inte mer, inte alls. Jag kan inte sitta här som någon praktisk reserv. hade velat veta vad som hände i tyskland men kan kvitta. han har inte ringt igen heller... o jag ringer inte, vill inte bli klickad o veta varför...
O ja jag vet, den som sig i leken ger osv.
saknar honom, saknar någon men får gå bra själv ockå vilket det gör i teorin. Ensamt bara men har inte jag varit det större delen av mitt liv?

Nu är det iaf nyårsafton o på första gången på många år ska jag umgås med folk o jag har bestämt mig för att det ska bli trevligt, glömma grubblerier. JA brossan har ju förresten varit här o sovit över o då glömde jag för längre stunder o dagen efter hade vi trevlig sammankomst hemma hos min pappa så har hopp för kvällen =)
Fast konstigt att vara med ngn... vant mig o tyckt det varit nästan skönt att vara själv o filosofera. -12 var jag själv -11 var jag själv o hade dessutom influensa o jobba på dagarna, -10 var jag själv med minstingen, -09 var det jag o älsklingen tror jag... -08 jag, älsklingen o de två yngsta, -07 var jag med två yngsta systrarna och älsklingen. Så 07 var senast jag var på en nyårsfest.

detta året då? har faktiskt hänt en hel del större saker tycker jag.  Jag började plugga och blev personlig assistent. jag pluggade även bi b med bra resultat och det var kul. jag fick mitt livs första tillsvidareanställning och var på mitt livs första medarbetarsamtal. jag hade mitt livs första betalda semester och hade en skön sommar =) även om det inte blev utflykter som planerat. var på lalandia med barn o syster o firade min födelsedag, skulle verkligen vilja åka dit igen! Hjälpte minstingen igenom en skoliosoperation. hamnade i en djup ekonomisk svacka o är där än. Älsklingen fick hit sin fru med allt vad det innebar för oss o slitsamt långt uppbrott. Fick tillbaka min son då hans förhållande tog slut och fick kontakt med min ena syster igen efter ett års avbrott. En annan syster fick sitt första barn vilket kändes speciellt. Min hälsa gick åt helvete rent ut sagt, aldrig haft så dåliga matvanor o kondis =( Äldste dottern flyttade hemifrån, mellandottern flyttar fram o tillbaka. fick reda på att jag ska bli mormor.
Så lite av varje upp o ner som livet är. Känner mig verkligen i en mitt i livet kris =) Känner också att jag trots allt även om det kanske inte märks så mycket har fått bättre självkänsla men de  kommer långsamt fast kanske varaktig då kan man hoppas =)

så för nästa år då? löften? nä håller inte dem... men lite planer ska jag väl ha annars kan jag ta vid där jag detta året ett par månader in kände att de planer jag hade för förra året sprack :p
Ska komma över älsklingen o gå vidare. Komma på om jag ska hoppa o börja plugga eller vela ett år till.
få tillbaka om inget annat så min gamla kondis t.o.m det var bättre...
Sen finns det ju alltid en massa annat smått o gott att ta itu med, som mig själv :p men hinner inte skriva ner det nu så får bli ett senare projekt.
Ser framemot ett nytt år ( o skulle jag önska fritt så skulle jag ha råd o möjlighet att åka nånstans några dagar i samband med min födelsedag, är ju ändå 40)

Ute på andra sidan

Ingen höjdarjul alls slut innan slut efter. Mentalt slut av att umgås så mkt med barnen nonstop. Besviken på vissa barn, grät på toa två ggr på julafton var sämre än att fira med en tråkig man hehe. Men slutet på dagen var trevlig iaf. Kämpat på så gott jag orkat för två av döttrarnas skull...
Tyckte jag handla lite men kan nog leva på rester ett par dagar till. Kakor o godis kan brossans barn äta om de dyker upp...
Påpekan från skolan att jag ligger back...
Inte pratat med älskling sen i tors snart en vecka, liteka bra kanske men tomt på julen...
Mellandottern...
Äldste dottern flyttar på riktigt på fre...

Börjat möblera om mer stök o röra utan mer ork... Äldste dottern håller mig uppe men sen..

Mitt livs första medarbetaresamtal på fre o inte fyllt i lappen...

Sover ut o minstingen sover men det räcker inte...  Skulle bara vilja stänga in mig på rummet o stanna i säng. Nej skulle jag inte får ont i kroppen då av den kassa sängen...

Inte mkt positivt jag skriver men jo det är mys också, barnen verka tycka presenterna var ok. Jag fick fina saker av äldste dottern o minstingen, redan fått av yngsta sonen.
Långa goda frukostar.

Snart fixa håret
Rea imorgon?

julstök utan känsla...

ja då börjar julen imorgon då. Om jag är klar? nä men ganska. bryr jag mig? nä tyvärr inte :/ Noll feeling o bara så trött o orkar inte bry mig... Och dåligt samvete för det med. Stackars äldste dottern som fått dra runt allt. undra om jag var lite klen o tog ut mig för mycket i december.
Sen att en del av barnen inte bryr sig påverkar spec när vissa bara intar ryggläge hela dagarna med mobilen i händerna utom så fort maten sätts fram...
inga pengar hur kul är det? Lite andra problem spec ang mellandottern o hennes framtid.
Men jag vill bry mig. jag vill orka stöka rundor, stressa lite. njuta av det jag presterar men nä jag vill bara sova. sovit mer än 9 timmar två dagar i rad nu.
Men det mesta är handlat, julklappar inslagna förutom till äldste sonen fortfarande ingen aning. Julgodis o lite bak får bli imorgon o en snabbis till affären.
Blev ingen jul med broder av lika anledningar men han dyker nog upp den 27e o sover över istället med barnen. Till dess ska vi även ha hunnit möblera om här..
men ja det finns stunder också ibland har vi haft riktigt trevligt o pratat en massa här, sett julfilmer o julfikat...
Blev premiär för plastgran i år, det är inte rätt men jag e trött på jobbet med att få hem en gran, att få in den, försöka få ner den i foten rak, se den vissna o sen få ut skiten igen. Julkulorna syns bättre iaf.
Blev ingen julmarknad på Fredriksdal eftersom den blåste bort, ingen julhelg i Köpenhamn för pengarna försvann.
varenda kväll tror jag att bara jag sover ut så kommer jag vakna med energi men icke. känns som hela semestern försvinner i något som bara är jobbigt o inte skön ledighet.
trött o slut på att ha barnen uppe på mig hela tiden o då menar jag hela. visst det är mysigt men too much.

Måste väl nämna älsklingen också då. Vi, jag o de två stora döttrarna, var på köpcentrumet och handla julklappar o sen kom älsklingen o hämta oss o körde oss hem. han stanna några timmar och det var så trevligt som en av de bättre dagarna innan all skit. han pratade mer än på länge o vi fick sagt en del o rett ut en del vilket kändes så skönt. dagen efter så körde han till Tyskland på småtimmarna för att reda ut det med frun så nu har vi ingen kontakt. Känns bra då vi ändå fick träffats o pratat i lugn o ro utan att han skulle stressa iväg osv. men det är klart att jag saknar honom... men ja... inget jag orkar gråta för o hemska jag tycker det känns bättre när det inte är stormande lycka mellan dem, inget att vara avundsjuk på direkt... mer have fun skyll dig själv...

var ju en intresssant twist eller att dra det en runda till...kanske...

Så då närmar vi oss jul med stora steg. Går långsamt framåt här men så länge det går framåt så. Fått handlat gran idag iaf o tro det eller ej men det blev premiär för en plastgran. Det är ju till att gå ifrån sina principer men jag e trött på att varje år ha problem med att få hem granen, sen slokar den alltid för mig, jädrans massa barr speciellt när den ska ut o det är ett jobb i sig o så ska den slängas nånstans så nu ska vi prova plastgran blev en billig en så inte den vackraste men heller inte den sämsta så får se... imorgon ska jag se om vi kan hitta en ny ljusslinga min har gjort sitt kan man säga.. o så har jag beställt lite julklappar till idag så börjar få ihop det.
Nu ska det bara bestämmas vart vi ska vara... O när det är 7st som ska säga sitt varav några som inte bryr sig ens på ett mindre positivt sätt så... o jag vet inte vad jag vill heller vilket är störigt.
Imorgon blir det julklappshandling hoppas hitta det jag ska ha, var så mkt bättre att ha en snål budget då vet jag helt plötsligt vad som ska köpas. Budgeten är väl nere på 1/3 av den normala men funkar bra. Får svårt att få ihop det denna månaden iaf men men...

och idag var det avslutning på min kurs i pers assistent. Lite sorgligt o tråkigt faktiskt. Kommer sakna lektionerna o min lärare. har visserligen geografin kvar men det är inte samma sak o jag orkar så inte ta tag i det :( börja med att vara sen är ju inte så snyggt men men... Vi myser på istället här hemma.
Iaf så avsluta jag med ett A även i sista kursen även om hon tyckte att sista inlämningen inte höll riktigt min a klass utan blev b men på alla mina inlämningar måste vara minst 20 så har jag bara fått två b så stolt över det. och fick fint beröm av läraren =)

o sen är det rundor med älsklingens fru. ska ju inte lämna ut deras story här men hon är iaf i tyskland hos sin bror nu och älsklingen körde dit henne sen hon mer eller mindre hota honom att göra det. Nu anklagar hon honom för en det ena o än det andra. bla för att ha en annan då hon såg en del av konversationer som vi skrivit på fb. då undrar jag hur smart är han som låter det vara kvar o låter henne använda sin fb för att prata med släktingar... Hon hade iaf sett hjärtan o skrivit av en del o tagit emd till skolan o fått det översatt... Älsklingen förneka o sa att han aldrig träffat mig. Men hans familj kommer ju nog lägga ihop ett o ett eftersom de vet om mig. Så de har ju bråkat från dag ett och bara eskalerat, misstänker att hon såg sin väg till europa o sin familj i tyskland. Men nu ska de nog skiljas men det e ju turer hit o dit o massa krångel som har med deras kultur, traditioner och religion att göra.
Och jag blir trött... börjar ju komma vidare så smått... o nu då? vad händer nu? vill ju inte egentligen mer men... å andra sidan inte tänka på det heller förrän man vet... o skiljer de sig kommer han ju gifta om sig o vara med om en gång räcker sååå bra så...
Vi kan inte köra detta en runda till...
Han var hemma hos mig några timmar igår men jag vet inte... jag vill bara sucka... nästan så man blev mindre intresserad när hon nu är borta.
jag vet inte rörigt bara. han vet inte vad han pysslar med och jag vet inte vad jag ska tänka känna eller tycka...

Avsaknad av stress

Bara idag också sen inget jobb på ett tag o det ska bli skönt, värsta med jobbet är att jag inte orkar gå upp på morgonen, jag är ingen morgonmänniska om man säger så. Fast jag min optimist tycker att det känns som lovet redan är slut.  
Ingen julstress alls. Kanske inte såbdumt att slänga alla krav o minimera summan på julklappar..  kanske man ska prova fler gånger men ska jag vara ärlig så har äldsta dottern fixat en del så.. 
Beställde faktist lite julklappar igår men var typ bara till systersonen o när jag skickat iväg för jag bara ville ha den saken o färgen jag egentligen ville ha vår redan slut o vara fyra kvar av andra så blev det att skynda, men sen kom jag på att det var dumt att köpa den... Men jaja är väl tanken som räknas...

Inte kommit igång riktigt med nya kursen o mycket på jobb just nu.
Ny svacka med älsklingen, saknar honom.
O andra män bara visar sig vara idioter, men borde jag veta vid detta laget inga nya bekantskaper direkt..  el finns en det finns hopp om men vet inte. Orkrar egentligen inte bry mig om sånt nu är väl mest bara ett bekräftelsebehov o känsla av ensamhet.
Känner mig långt ifrån flesta syskon också just nu.. 
Men nu jobba o sen två veckor julmys med barnen utan stress :-)

Inatt jag drömde

Inatt drömde jag att jag var iväg o träffa en tjej vars blogg jag läser/läste. Jag är då o då i hennes stad annars också o vi hade trevligt men jag var lite besviken för jag kände mig iaf i underläga fast jag inte skulle. Sen gick vi förbi en byggarbetsplats o en man börja prata med mig. Inte alls min typ o bra mkt äldre (jag har inte insett att jag också blivit äldre) men det var något speciellt med honom o han bara utstråla trygghet. Sen ringde larmet. Var det min blivande?

Annars då? Fick in de två sista arbetena på spec ped. Också sen gick luften ur lite. Nu är det geografi som gäller men inte orkat riktigt än, arbete som ska vara klart nästa vecka, inte mkt ro...

Fortfarande inte över älsklingen än heller, blir bättre men ibland så ledsen o ibland så ensam.  
Får kanske bjuda in busschauffören iaf haha. Handla i tors o inte han som körde men såklart skuldle de byta vid min hållplats sen när jag skulle hem... Så fick han ta en runda efter men han hann ju i te ifatt. Borde inte han vakta sin buss istället haha.

Äldste dottern hemma igen bra så hon kan styra upp julen lite :-D tråkigt hon inte ska vara hemma på lovet.. 

Jobba klart idag o två dagar till, tis till audionom o ögonläkaren med minstingen, skolavslutning för mig på ons, köpa julklappar på tors, skolavslutning för barnen på fre o ev knytkalas på min skola med bla sfi, handla julmat. Baka o godis på helgen sen juldagar o sem...

min kick

värsta stressen har lagt sig men än är det inte över men å andra sidan har jag inte haft tid med någon julstress så det går kanske jämnt upp..
Jag har levt med biologiboken sista veckan bokstavligt talat. läst o läst o ju mer jag läst desto mer känner jag att jag tappar och blandar ihop. Igrå började jag plugga kl 5 på morgonen sen var det avbrott för att gå på lektionen i spec pedagogik vilket var trevligt iofs men på rasten åkte bi boken fram, hem o fram med boken igen. Klockan två skulle jag ha slutprov muntligt och jag var så sjukt nervös så det var nästan löjligt. Dels för att ringa med min telefonfobi o dels för provet, kändes som att allt skulle hänga på det då det varit lite ojämn början på kursen för min del.
Gjorde ju slutprovet i söndags skriftligt o logga in o såg att jag otroligt nog fått a på det, kändes faktiskt som jag bara svamla i luften på den. Gjorde inte pressen mindre.
så när jag ringer kl 2 så är det upptaget, i 20 min är det upptaget! Tack för den. När jag får tag på honom säger han att det e mkt elever som ringer o inte lägger de på, i slutet på samtalet så insåg jag vem det nog är som inte lägger på...
Först skulle en uppgift redovisas som jag visste på förhand. och det gick ju bra tills han tog en annan sväng emd den o jag tappa bort mig o staka mig... ny uppgift som jag trodde jag hade koll på men redan i början villa han bort mig o sen sa han att jag svarat rätt men att man kunde tänkt på annat vis också...
följdfrågan på den tyckte han att jag la mig för avancerat.
sen prata han en massa om allt möjligt. vi kom in på studietekniker och han märkte på hur jag pluggat hur gammal jag var. Min presentation jag lämnat in från början verka han glömt iaf..
sen kom han in på dagens ungdom etc etc men han var trevlig iaf.
så småningom kom vi till slutet efter 40 min, den stackaren som var inbokad på samtalet efter mig kan inte haft det kul när hela hans halvtimme försvann.
han sa iaf att jag ska försöka ändra studieteknik lite att man inte ska pluga in så mycket termer eller för avancerat, bättre fokusera på större delar och bara ha förståelse, mer helhet kanske.
så fråga han vad jag ville ha för betyg... hatar den frågan så jag sa att det hade ju gått ojämnt men iaf c o ibland kanske snuddat upp mot b. han kalla det kvinnlig blygsamhet. jag låg väldigt nära ett A men lite småmissar gjorde att jag inte riktigt nådde dit men ett klart B.
Blev jag glad eller?? ja det blev jag. satt o flina hela em/kvällen. Jag är stolt över mig. blir förbannad på en klasskamrat som bara kör på att jag har ju så lätt för det bla bla bla. ja kanske jag har men jag lägger ner jädrigt mycket timmar och jobb på det med, inga betyg som kommit flygande precis. så sa det faktist till honom.
Kanske inte är en märkvärdig prestation men jag är jädrigt stolt över mig själv iaf så det så!!

Att kämpa för betyg o få det som man strävar efter är som bergsklättring för mig... allt kämpande för att komma upp o sen plötsligt står man där uppe på toppen o allt bara släpper o man bara får en sån kick. sån lyckokänsla. Sen får man ju börja titta sig omkring efter nästa bergstopp :p

nu är det två arbeten kvar i specialpedagogiken o så har geografi kursen kört igång men tar det när jag e klar med denna. Fått A på första arbetena i specpedagogiken så hoppas på det här med.

Men ändå så finns det en liten röst inom mig som bara undrar hur det här gick till. att jag egentligen bara lyckats på nåt tur sätt att jag egentligen inte kan, att jag egentligen bara kan memorera och inte är "smart". Att jag inte kan tänka egentligen utan bara matar in fakta utan urskiljning, att det kommer avslöjas antagligen därför jag var så nervös också för det muntliga... Men om det gick bra när jag gick i grundskolan, om det gick bra på komvux grund o gymnasie, om det går bra på personlig assistent utbildningen, om det gick bra på biologin som var fristående, borde jag inte tro det går bra då?? Är ingen komplott för att lura mig, jag har inte fjäskat till mig nåt. jag måste ju ändå ha bevisat någonstans att jag kan...

nåväl läraren tyckte att högskoleprogrammet jag funderar på kunde vara ett bra val men att jag skulle rikta in mig på nåt företag i spec arbetet. Då fick jag skälvan igen, jag o min sociala fobi, jag som tror jag är en bluff o inte kan... började backa... men...
Det hade varit så kul att köra vidare...
Min klass tycker att jag ska satsa på ssk istället.. men nja...

bortsett från det så ingen julstämning här inte... får baka lite imorgon på lucia o äldste dottern som kom hem igår får julpynta klart i helgen när jag jobbar...
inga pengar, inte en julklapp handlad...
känns sådär men inte så farligt som jag trodde... vi kör mys på lovet då jag till stor del e ledig =)

Nu mer än hög tid att köra igång pluggandet, fast jag helst hade velat lägga mig o sova... snaaaart lov :p
i em blir det utv samtal hos minstingen med...

om jag längtar

Nu ser man målsnöret (ja bortsett från att en ny kurs börja idag där första uppg ska vara klar den 23e hehe). Men det blir en kämpig vecka. Önskar jag hade lite mer tid och ork bara men men....
Såå nervös för det muntliga samtalet på ons, ingenting fastnar känner mig som en teflon panna men ja det får gå som det går, jag pluggar vad jag kan mer än så kan jag inte göra...
Ons em blir det till att sätta fart o få klart spec pedagogen också, blir ingen piece of cake det heller...
O visst det ska vara skönt att inte känna den stressen men samtidigt är det ju så kul att plugga men man måste ha tid till det med.

Imorgon är det jobb igen o så möte på jobb... vet inte om jag ser framemot det men men...

så mkt mer har jag inte att komma med... tråkigt liv eller vad?

o jo älsklingen figurer i bakgrunden, i medvetande, i verkligheten... men sen jag träffa honom i fre så känns det som jag börjar vakna lite... men orkar inte tjata om honom heller...
man har ju så många beundrare än då haha... busschaufför som springer efter en o säger han älskar mig, en kille som ringde idag och friade... men nä jag tar varken det ena eller det andra seriöst...

Nu ska jag ta mig igenom denna veckan, sen börja tänka på jul o julklappar... lycka till...
blir att fira jul med brossan <3 plus är ju att han är rik denna månaden så ska bidra lite till maten, är väl inte mer än rätt heller egentligen så... Alla barnen hemma också =)
sen lugn o ro tills vi laddar om för nyår det blir i malmö <3

känns lite sådär att inte ha älsklingen i helgerna inte för att han var höjdpunkten men ändå...  trösta mig med att man slipper köpa nån julklapp även om han verka vilja det...

nä sista pluggrycket nu då innan sängen, sova är viktigt!

om du inte har något positivt att säga så var tyst

Just nu har jag svårt att se höjdpunkterna i livet och inget som jag känner blir bättre av att skriva av sig om utan hade bara blivit gnäll o vem blir glad av det så därför är jag tyst i stället...
men får väl försöka hitta nåt positivt då :p

att jag fått bästa jackan i present är det så det känns att vara varm?? =)
Att jag iaf julpyntat lite...
Fått gjort slutprovet (även om det blev skitdåligt o inte fatta frågan och att jag inte gjort specpedagogiken som skulle vara klart i fre)

hmm ja det är väl ungefär det... inget som går som jag vill, mår inte som jag vill... men jag kämpar på i det tysta... även om orken faktiskt är nere på 5% knappt som en tv spelsfigur som börjar flimra i brist på liv o snart dör... men jag ska hålla mig levande två v till sen så får jag nya liv =)

till veckan är det jobb, två arbeten som ska inlämnas, ett muntligt betygssamtal/förhör på hela bi2, skola, utvsamtal, julpynta klart, lussebak, ett par saker på todo, möte på jobb, lucia på särskolan. och böja nya kursen... Bara denna veckan också sen kan jag börja andas igen...

Lite time out

Körde på ärlighet i skolan o kom undan hyfsat, jämfört med en annan i klassen som ljög så det var pinsamt hyr uppenbart det var...
Är nästan i fas nu men blir att kämpa i helgen också om man säger så men tänker försöka hinna med lite jul också...

Tog lite time out efter skolan för då kom syster o systerson på besök. Så kul o avslappnat, inget märkvärdigt o det fick bli som det ville... Blev lite sent i säng så inte sova ut då heller. Hon fick åka hem rätt tidigt då det var dags för storm igen. fick bästa förtidiga julklappen <3 så omtänksamt! Trött var jag nog för jag glömde hämta dottern på skolan hehe.
Skulle pluggat igår men nä orka inte... Var övertrött o ledsen bara... Så sängen tidigt o det var skönt. Nu skulle jag bara behöva bli av med huvudvärken också... 

Räknar ner jobbdagarna... Fick bra besked igår om att det nog blir lite personaländring här o det ska bli skönt :-) bättre samarbete o mer motivation även om man inte träffas.

Ja annars är det som vanligt ledsen för älsklingen fortfarande men kanske för att det är så mkt i övrigt. Saknar äldste dottern. O så mkt med mellandottern. Störigt att sonen fårck nytt schema så ingen avlastning denna månaden...

Nä jobba o sen helg :-)

ännu ett

Så då var man klar med ännu ett eller nja inte riktigt men jag bryr mig inte... får vara halvfärdigt o nån vit lögn.
Kunde haft intervjun ikväll men kändes segt att börja med det halv tio när huvudet inte e med...

Kändes bra när jag logga in på biologin iaf... hade fått A på två inlämningar o bara ett C på en men fatta varför, lite störigt bara för det var bara på två moment av tio som jag fått b o c på o resten a men i nya systemet så måste man få det betyget men ligger längst ner på så ja... men känns ok =)
Dessutom kände jag på mig att det haltade lite och försökte rädda upp det men räckte inte hela vägen... Nu börjar jag faktist känna hur saker och ting lossnar och man får in allt i sitt sammanhang men aningens nervös för det muntliga förhöret på hela boken men men det är nästa veckas bekymmer...
Nu sängen...  kan bli sex timmars sömn idag =)

Ingen höjdare

Det var annat när man var ung, när man hade ork.
Dötrött av två nätter med lite sömn..  huvudvärk from he... 
Missa bussen imorse... Seegt....
Kan inte tänka
Ledsen o ensam tankarna.

Ett arbete som ska lämnas in i morgon o redovisas i skolan... Lycka till! Vi ska intervjuat ngn i nån organisation. Så jag att jag har social fobi o inte gjort det. Tog kontakt med personen jag tänkt mig idag haha. Ångrar att jag gjorde det hon kommer inte hinna svara o sen blir det pinsamt när jag ska träffa henne nästa gång...
Så vad göra imorgon... Bistra sanningen? Vit lögn? Sjuk? :-P blä...

Nä hem, skriva ihop utan intervju...
Sooova
O sen kommer syster! Yes! Ska jag koppla bort all skit.
Lite panik över städningen o lite över vad jag ska bjuda på men strunt i det :-)

fyra

Fyra arbeten avklarade på tre dagar och jag är slut i huvudet och trött... Blir inte bra detta men blir inte F iaf... jaja jag lär mig ju saker iaf även om jag inte orkar fixa arbetena så bra... sov fyra timmar inatt och inatt lär det bli fem iaf =)

undra vad jag ska skriva om sen när jag e klar :p

måste fixa ett arbete imorgon men vet inte riktigt hur det ska gå till då det var meningen att vi skulle intervjua någon o sen redovisa det på ons... hmm... vita lögner? :p
O sen ett arbete på fre och ett slutprov i helgen.
nästa vecka en uppgift till betygsamtal vilket även innebär ett 30 min muntligt förhör på kursen men sen e biologin klar... och eximinationsuppgift i specpedagogiken sen e den klar... sen blir det geografi 2 sen blir det nog inge mer känner jag...

Får jag väl gå tillbaka att tjata om älsklingen sen då... o barnen... o barnbarnet...
det bästa med detta är att ajg orkar inte tänka på något just nu iaf... inte mer än att om två veckor ska jag ha semester =) Förutom från geografin då men ignorerar det ...
nu sova.. sittvärk...

Känns både bra o inte bra

Så nu är jag äntligen ikapp i bi2 och det känns sååå skönt att slippa den stressen =) bara det att det inte blev såå bra gjort precis men jag sänkte mina krav och får nöja mig med ett c, ett c är ju ändå ungefär som ett VG innan och det är inte så illa, är inte det lättaste men får se vad rättningen visar kan bli D med men det får jag väl överleva då...
Slutprov o betygsamtal kvar o samtalet innefattar en uppgift och frågor på hela kursen... inte helt lätt känner jag att kunna hela boken men men... what to do..
så då kan jag ha panik för att jag e så back i specpedagogiken istället :p Vet inte riktigt hur jag ska få rätt på det men men...
lite dumt kanske att välja vara halvbra på två saker när det var så mkt roligare att vara bäst på bara en sak innan...
Nä nu måste jag sova känner jag, inte många timmar tills det är dags att gå upp o bege sig till jobb...

Mitt hem är ett slagfält... kan man hoppas på att mellandottern gör ett ryck imorgon? tur eller otur att man inte har gäster...

en omstart

jaha då var det första advent och den första december idag...
och julstämningen finns inte alls... typ...
Fick upp julstjärnor o stakar igår hjälpte lite men...
Detta året har jag fått skita i julstädningen vilket inte alls känns ok men finns inte tid eller ork för det. att jag inte ens har tid att städa vanligt gör det hela ännu värre. Jag är ingen pedant jag brukar ha det ok hemma men detta :( inte alls ok. jag vantrivs. i januari ska det städas av bara den men hjälper inte nu.
Inte bakat något, faktiskt köpt så jag skulle kunna men hinner ju inte...  Jag hoppas jag ska hinna lite nästa helg då det ska ha lugnat sig något...
o så pengar o tid. jag saknar enorm brist av bägge just nu känner jag. jag gillar jobba under tidspress men detta är inte roligt alls. arbetena jag lämnar ifrån mig är halvdana och inte alls något jag känner att jag gjort vad jag kan eller jo gjort vad jag kan under rådande omständigheter. jag är halvdan som allt nu, på jobb, hemma, som mamma o i skolorna. Missnöjd.
Men jag valde själv. jag retar mig att jag "tillät" det här med älsklingen komma emellan men känslor låter sig inte alltid styras.
julpyntet eller det mesta har äldste dottern o sonen tagit upp från källaren innan hon flytta men det bara står här överallt i lådor o kassar.
o så pengar. ja för mig är december o julkänsla sammankopplade med att spendera. jag shoppar inte mycket övriga året men i december ska man kunna. jag vill kunna köpa julklappar till de jag vill. men ekonomin sätter stopp för det. jag vill kunna shoppa lite nytt julpynt inte för att jag behöver men för att jag vill. jag vill ha råd med kakor o julgodis i överflöd.
jag vill stressa med julstädning, bakning, julgodistillverkning. jag vill se julfilmer. Jag vill trängas, svettas i affärer. fast jag saknar inte att leta efter de ultimata julklapparna jag aldrig hittar iaf.
men inte mycket med det i år.
Och jag tror inte ens barnen bryr sig sååå mycket, de är inte bortskämda de e nöjda med basic men jag bryr mig.
Men kan kanske vara bra att ta ett lugnt år att börja ifrån början, kanske har jag spårat ur lite :p och ja blir inte såå mycket december mys men vi har ju hela lovet mer eller mindre att mysa på även om jag kommer sakna äldste dottern då.
o kan vara bra att inte ha pengar att slösa pengar på onödigt skit :p

detta är en liten brytpunkt känner jag.
nästa år är inte äldste dottern alls här eller ja inte som detta året o hon o jag e ju de som står för julen här. så får se, nästa år blir nytt iaf så om vi pausar lite detta året så får vi se hur det blir sen.
Ingen pv denna julen heller.. inte för att han haft någon central roll verkligen inte men ändå..
Minstingen hade gjort en adventsljustake iaf i skolan så hade nåt ljus att tända imorse. på en skitig duk, missanpassade färger. mina skolpapper, minstingens skolsaker, todopapper på halva bordet, halloweenpyntet kvar.
positivt så kul det ska bli att få ordning på allt i januari. storstädning, ommöblering.

på lördag tänker jag faktiskt ta ledigt ifrån allt o då ska det julmysas lite...
Tills på lör ska ett antal jobbdagar avverkas, 5 arbeten vara klara o ett prov göras =) o så lite paus när syster kommer upp.

kändisvarning

Så då känner man äntligen en officiell kändis kan man stryka det från listan haha. Skoja bara så viktigt är det inte men är inte så man hänger i de kretsarna.
Närmaste är väl att idolSassa har sovit här en gång :p

Nu är det iaf officiellt att Outtrigger ska ställa upp i melodifestivalen. De gjorde ju en cover på förra årets vinnare och sen har det rullat på. smart move. De började direkt när vinnaren utsågs så under natten gjorde de om låten och spela in en video så de kunde slänga upp den på youtube tidigt dagen efter.
Nu är det iaf så att sångaren är en av min sons bästa vänner om inte den allra bästa just nu. Från början var han bäste vän med sångarens storebror, de gick i samma klass. Men ju äldre de blev så blev det att man kunde hänga med sina syskon också. När sedan storebrodern flyttade efter gymnasiet så börja min son vara alltmer med sångaren då.
O denna kille förtjänar verkligen all framgång. Han är så engagerad och driven när det gäller musik. Han har organiserat och donat med en massa saker inom detta området. Så verkligen jättekul och jag önskar dem all lycka till.
han är dessutom en väldigt trevlig och rolig kille. Vilket hela familjen faktiskt är. De har även en syster som också har ett funktionshinder så är lite roligt även om hon är mycket äldre än min dotter.

det tar sig...

sakta men säkert jobbar jag av lite i taget, särskilt snabbt går det inte men ska ju få in allt med. tar längre tid än man tror. Lite mycket tjat om skolan nu men just nu är det mest det i mitt liv. Och gör ju mer nytta än olycklig kärlek :p
varit deppig för det med idag men det ska inte få störa mig. Är mest jag själv som e töntig. Blev inte alls som jag tänkt. Tänkte inte att jag skulle betyda så lite så fort direkt... jo han ville träffa mig igår men jag sa nej... men inte så man hör så mkt från det hållet annars mer än nåt litet kort då o då men det borde  ju inte vara nåt att klaga över det är väl bara bra kan man tycka men bara för det vill ju jag att han ska hänga efter mig o jag skulle ju vara den som sa nej... men nädå det är jag som ligger här o är efterhängsen. ja inte på riktigt då utan bara i tanken. tänker inte hänga efter i verkligheten nån måtta får det vara...
jaja det går över...
Två veckor till att begrava mig i jobb o plugg. lite synd bara att det blir så där lite halvhjärtat i bägge ämnena men jag ska bli godkänd iaf o som sagt jag gav inte upp o jag har gett det vad jag kunnat o det får räcka för mig =) jag är trots allt inte nån sorts övermänniska.

imorgon blev det jobba istället för skola. vikariebrist... missar utv samtalet också men ja så viktigt känner jag inte att det är.
O efter jobb blir det vernisage på dotterns målarkurs =) o sen ska jag o de jag brukar umgås med ha efterfest på mc Donalds haha lyxigt värre... jag gillar inte McDonalds... Ska bli kul att hänga o prata lite alldeles för länge sen sist känner jag... o komma ifrån allt en timme är ju inte heller fel.

vad gör jag uppe nu?? sova!!

Nog för idag

Gjorde en så bra planering tänkte jag... men redan efter första dagen är jag back haha. Räknade inte med trötthet och att jag är långtifrån en robot men visst har jag pluggat så mkt jag kan idag och så har jag jobbat. Men ingen idé att sitta här när hjärnan la av för ett litet tag sen men är ingen katastroff nya tag imorgon. Skulle bara vilja ha nån dricka som bara ruska av dimman från ens ögon o pannlob hehe. ja lätt är det inte överlever ajg dessa veckor fram till jul ska jag få en klapp på axeln minst sagt =)
messat en massa med mellandottern med dessa dagar. ja är lättare för vi kommer bättre överrens då :p Känns som det kommer bli en hemflytt igen... inte alls vad jag ville så får man kalla mig egoistisk eller vad man vill men jag vill verkligen inte bo med henne... o ja mysigt att ha barnbarn när men nä jag ville inte alls bo med nån baby nu heller... jag skulle ha några år utan så mkt barn tänkte jag men vad ska man göra. alla har vi varit unga o korkade eller nåt :p o pappan till det barnet, ska inte skriva nåt men kan väl säga att jag känner mig inte så välvilligt inställd. jaja...

deppat lite för älsklingen idag med av olika anledningar. men ja en dag i taget så vet man att man är över det en vacker dag...
nu måste jag sova. sen jobba, sen göra klart arbetet. fixa räkningar, de få som kan betalas haha, o lite annat todo.
Tur man är så upptagen denna månaden så man hade inte hunnit göra av med några pengar ens om jag haft några. jisses vad jag är positiv :p
sova var det...

Hade man bara fått sova så hade det ju underlättat.

Helgen har faktiskt varit helt ok. i fre em tog vi ett ryck och hjälptes åt att frestäda,så skönt när vi var klara även om här hade behövts en rejäl storstädning.
O sen har vasken i badrummet gått sänder. hela metalldelen i botten på vasken har lossnat så nu läcker det även undertill. I köket har det också börja läcka under vasken är väl stopp eller nåt annat härligt. Måste nog ringa om det i köket :( svårt fixa det själv. jag är rädd för vaktmästaren o ber inte om hjälp om nåt vilket väl göra att det blir så dyrt när jag flyttar ist. Fönsterna drar, kranen i badrummet läcker, ytterdörren går inte att stänga då handtaget är sönder. ett av barnen har tagit sönder vartenda handtag i lght :(
vill liksom inte att han ska gnälla... säg vad jag inte är rädd för å andra sidan haha. Eller jo har faktiskt ringt när tvättmaskinen sluta tömma och när ugnen sluta fungera, också omöjligt att leva med men annars...

var iaf en väldigt lugn o avslappnad fre em/kväll. sov dåligt som senaste veckan o när jag väl somna framåt morgonen så kom minstingen o väckte mig.

Igår blev inte mkt gjort på fm, kom iväg en långpromenad till apotek o handla. Tack o lov för vår lilla buss på vardagar, glömt hur tungt det är att asa hem maten... Fixade dotterns hår. börjar bli riktig snabb på att sätta in löshår nu fast leka frisör inte alls e min grej. Aldrig varit.
ja sen var den dagen förbi. sonen var här en runda. mys på kvällen med räkor.
Äldste dottern magsjuk inatt, hon mådde lätt illa igår så var nog inte räkorna iaf. Vi andra har inte känt av något. så förhoppningsvis vågar man ge sig av imorgon. Hoppas minstingen inte blir sjuk iaf för då är det svårare. är inte så lätt att bara ge sig iväg från mitt jobb.
Så blev inte mycket med att få upp julpyntet idag. Bara pluggat hela dagen istället. Ont i huvudet, kan också bero på att jag inte kunde sova inatt heller. vaken mellan kl1 och halv fem. snurra snurra. tankar på ekonomi, plugg... mellandottern o hur det ska lösa sig för henne. sista dagarna har jag varit ledsen för älsklingen med. saknat honom så mkt sista dagarna. övertrött o pms väl...

Fått gjort god sönmiddag idag iaf, för min skull de små hade lika gärna eller hellre ätit annat men jag har varit så sugen... mumsigt. husmanskost =)
igår köpte jag gulliga jultvålar, pepparkaka o äpple/kanel. vara glad för det lilla här i livet är väl vad jag har råd med julpynt i år hehe.
Planen var att göra provet ikväll kl 20-24 men nja... med denna huvudvärken...
Vill sova ut... ordentligt utan att snurra o snurra...
Nu väntar en vecka med mkt jobb eller ja fem dagar... en skoldag, då även ett utv samtal ska in och på avslutning för minstingens målarkurs... sista dagen har jag bokat in min muntliga uppgift i andra kursen och så ska julpyntet upp o dottern "flytta"o på kvällen disko med minstingen i stan.
ska göra provet nån kväll, få färdigt två labbrapporter och skriva ett arbete. och göra den muntliga uppgiften. mesta fakta är hittat men resten att få ihop det...
Blir nog ok... måste bara få sova liiite.
Dåligt samvete när vi skulle skriva i minstingens pärm vad vi gjort i helgen för det var inte mkt att skryta om... men är väl bra med en tråkig helg med hehe.
Nu kör vi 110% i 3 1/2 v sen så är jag död lagom till jul :p
Nä avsluta dagen för minstingen nu... sen får jag se om jag orkar ta tag i lite till ikväll...

jag försöker jag gör verkligen det men...

Vad det känns motigt just nu, vet jag ska beta av en sak i taget men det går segt, jag får inte in nåt... Huvudvärk from hell o denna trötthet...
Har iaf försökt plugga idag o mer får det bli. fått avverkat en todo sak. en kvar bara... Eller ja förutom räkningarna, logga in på banken logga ut o ville bara lägga mig i sängen under täcket o krypa fram i vår, fast iofs måste ju en del av mig gå till jobb annars blir det inte mycket att krypa fram till haha.

är väl mest där jag känner att jag är i nuläget i lusten att lägga mig. Nä men det funkar inte, tänka framåt, kämpa...
snart barnen hemma igen, bara tre visserligen men ändå... o så hade jag behövt städa... o tvätta... o handla måste göras...
göra fyra timmars prov ikväll?? känns inte så lockande... massa jobb nästa vecka... orka inte allt... okej jag erkänner att plugga bi tills med annan 50% kurs o jobba o hem o barn funka inte. jag gör inte om det :p in i märgen slut... saknar älsklingens samtal som fick mig att glömma lite, att skratta lite...

Korttids

Blev inte så mycket pluggande idag men får ta igen det i helgen.
Men idag var vi inom stan (hbg) för äldsta dottern skulle till sjukhuset. Sen blev det en runda till Ängelholm för att minnstingen också skulle hälsa på på kortids. O var väl inget märkvärdigt men känner mig så nöjd med personalen sim jag träffat där jag tror det kommer bli bra :-) ska bara hoppas hon får färdtjänst också annars blir det knepigt.

Ja det var väl dagens..  helt slut idag o snart sängen.

lever, andas, drömmer om celler, molekyler, enzymer etc

Sovit dåligt hela veckan, mest snurrat, drömt en massa o känt mig halvvaken större delen av nätterna. Men är ju inte så konstigt så mkt som jag försöker pressa in i den lilla, gamla hjärna. Nu har den fullt upp med att sortera o lagra minnen så får jag hoppas att den gör sitt jobb så jag kommer ihåg nåt iaf :p
Tänkte på det att det kan ju låta som en massa gnäll om mitt pluggande och så är det inte, det är jobbigt med tidsbristen som uppstod o det är jädrigt störigt att det är så svårt för mig att komma igång att skriva ett arbete. Känner mig lite blockad som minstingen när hon får frågor o det bara låser sig helt. jag vet inte vart o hur jag ska börja. när man väl är igång så flyter det ju oftast på på något vis.

MEN det är så kul!! Jag njuter av att lära mig en massa, det är svårt, det är en massa termer och bakgrunden har legat i det fördolda och har inte lyckats väcka det helt men jag tycker det är fantastiskt roligt. Att läsa om hur allt hänger ihop. att saker o ting fungerar.
Allt som händer i alla levande organismer hela tiden. Jag tycker att det är fantastiskt! Men blir lite så att ju mer man lär sig ju mindre fattar man egentligen. man vet hur det fungerar rent teoretiskt men hur har allt lyckats funka i praktiken. Att inte mer går fel oftare är ju ett mirakel.

Blir förundrad över att veta hur signaler går i växter för att de ska förlänga celler på ovansida så att de kan vända mot solen... eller att när man ibland ser störiga vita pickar framför ögonen så är det vita blodkroppar på patrull.

att läsa detta mitt i livskrisen kan ju få en att bli filosofiskt grubblande för mindre. Min dotter tyckte jag var tråkigt jobbig igår o att jag mest skulle vara tyst.
Men tänk bara hur minnet fungerar. Under dagen tar alla sinnena emot signaler som skickas vidare i nerverna genom att det blir en potentialskillnad på kalcium o natrium joner. detta göra signaler skickas vidare som elektriska impulser sen vid neuronens slut så skickas en massa signalsubstanser vidare som upptas av nästa neuron som fattar vad det betydde, omvandlar till en nu elektrisk signal tills det når hjärnan. Där samarbetar olika delar för att bearbeta analysera och tolka precis allt. Samtidigt sorterar den bort oväsentligheter så vi slipper störas av det i det medvetna. o så skickas signaler ut som ska reagera. o detta bara forsar fram o tillbaka. Sen när vi sover så läggs det vi ska minnas på sina rätta platser och minnena delas upp i olika delar. som ett blåbär, färgen minns på ett ställe, smaken på ett, formen på ett. neuronerna ökar sina förgreningar o så finns där ett minne vi bara kan plocka fram när vi behöver det.
Men så kan man ju börja tänka längre. vem är jag?? vi alla? är vi bara en massa signaler... kemiska rektioner. Hur kan jag vara jag när det låter så kliniskt. tänker jag egentligen eller är jag bara en summa av en massa reaktioner i kroppen o är det då jag?
samtidigt ger ju hjärnan oss en chans att ändra våra tankebanor även om vägen vi lärt oss tänka är den enklaste så går det att skapa nya banor, nöta in det.
spännande är det iaf.

Finns mycket jag kan engagera mig i och tycka är roligt... Politik har väl varit svårast men känns som man borde bry sig mer... specialpedagogiken jag läser nu trodde jag skulle vara roligare/lättare men är lite segt men kan ju bero på att jag inte varit på topp där heller... Psykologin, psykiatrin var roligare, etiken med... Men ja får engagera mig lite mer =)

Nu har jag iaf ordnat så jag får två veckor till på mig vilket säkert kommer innebära att jag om två veckor sitter o har samma panik haha. Nädå jag ska försöka skärpa till mig. Idag har tiden mest gått åt till informations sökande vilket inte var det lättaste om det jag ville veta men får se om det räcker.
Känns bättre nu men måste piska mig själv lite iaf känner jag det är just detta med att sätta fart i början av arbete.
har en massa todo att ta tag i också som räkningar som jag vägrar titta på denna månaden :'( få till en bra formulering till ansökan om färdtjänst, samma mentala block där. Ett par utv samtal ska avverkas. Ett arbete plus en uppgift ska göras inom specialpedagogiken närmsta veckan. o så ska jag besöka kortids med dottern...
ja har väl inte tid på att tänka på män iaf om man ska se det positivt. O han ringde idag o var ett sånt samtal som jag inte saknat så kommer nog över det med... även om jag i mitt pms humör bara saknar honom/nån.

Vi kämpar på men nu lunch paus med hem till gården o mat =)

Grått är färgen för dagen

Borde kanske inte skriva har inte mkt att komma med, jag är lika grå som vädret.
Stress o ångest för skolan. En del av mig är ledsen för att jag inte orka men vill göra det bästa iaf även om det inte blir topp, en annan del av mig vill bara skita i det kan jag inte prestera mitt bästa kan det kvitta...
Pms kom som ett undebart plus eller inte, sänkte humöret antal pinnsteg.
Vill se framemot jul o julledigt men hur kul är det när pengaångesten bara tar över...
Kärleksdepp också. Försökt få till en dejt två gånger med en kille jag känt många år men ödet la sig i så var väl inte ment to be antar jag...
Träffa älsklingen (fd) igår, han körde mig hem... Var mer jaha liksom, vad ska vi nu prata om som inte är minerat. Ja du saknar mig o jag saknar dig. Ja du älskar mig o jag älskar dig. Och? Tårar ändrar inte faktum för även om det inte känns bra för nån så togs ett beslut o då får vi väl leva med det. Inte nån stulen timme i veckan som ger nada förutom tomhet...

Men annars är det bra :-) tänkte plugga igår mellanlanda i soffan o kändes som tre halvvuxna/vuxna barn mer eller mindre satt i mitt knä. Läste på fb för att barn ska bli bra individer behöver de dubbelt av tid o hälften av pengarna. Ja e väl så jag kört. Mkt tid lite materiellt.
Idag åker mellandottern till sin pv eller hem hur man ser det...

Vill ha semester från allt... Eller... En rik prins kan komma o föra bort mig hehe.

Fullspäckade dagar

Man ska inte klaga på sysselsättningsbrist eller brist på sällskap iaf... Jobbhelg segt men helt ok att komma hemifrån, från det ena till det andra. 
det obligatoriska gnället om pluggandet måste ju med, jag kämpar verkligen men det är omöjligt att komma ifatt, panik minst sagt. Så less ville ju lyckas. 5 kapitel kvar, ett prov på fyra timmar, ett slutprov på en timme, två labbar o en muntlig redovisning per tele som ska vara klart senast fre haha. Lycka till!
O av dessa dagar jobbar jag tre och en dag kommer jag till största delen inte vara hemma.
I tors missa jag massa tid då jag fick sitta på akuten i 7 timmar...
För att göra en lång story kort så satte minstingen en brödbit i halsen på morgon. Kläkte upp den o kunde sen dricka o andas som vanligt, fine tänkte jag... I skolan gick det bra fram till lunch då hon åt en liten bit o sen börja slemma, vägra äta o sa att handlan hade ont i halsen. Ringde vc men inget de kunde göra o bad oss åka till akuten. Vänta först på bedömning av ssk, sen vänta på läkare. Coca Cola sa hon. Kolsyra vidgar o dricka stora klunkar brukar få det att lossna. O dottern kunde ju dricka redan från början så inga problem. Men tack vare att hon slemma mkt o inte kan svara ordentligt ville läkaren göra en kontraströntgen för säkerhetsskull även om hon trodde att chansen att det skulle finnas nåt var väldigt liten. Nästan tre timmars väntan på röntgen.... Seeegt. Sen en timme till på läkare vilket nu var en annan. O jo satt en rejäl bit fast precis i början av matstrupen. Så ner med en rejäl slang sån med kamera (kommer inte ihåg vad det heter just nu). Dottern satt så tappert fast tårar o slem rann o klökningar. Men efter ca en kvart körande med slangen upp o ner lossna det och en mycket glad minsting. Stackaren fick vara utan mat i 14h o ändå så glad o tålmodig. Ja hon fick en Cola av läkaren o en Fanta av mig så lite socker att leva på. Snälla sonen tog ledigt lite så han körde oss in o sen jobba o sen hämta han oss. Em skiftet. Så ja så har man varit med om det också...

Annars är det lögn att plugga då alla barnen varit hemma mest hela tiden. O de pratar o pratar o ja jag e glad att de vänder sig till mig o är mysigt att umgås nu innan de skingras men....
Sonen har problem med exet o hon gjorde honom så ledsen den.... Men jag börjar tro hon har nåt som är riktigt fel...
Äldste dottern har fullt upp med flytt tankar
Mellandottern sitt...
De två minsta mest hänger med hehe.

Är lite besviken, tre barn som flyttar hemifrån o inte ett endast har jag haft nåt att säga till om. Inte hjälpa till att inreda eller nåt :-( tråkmånsar som blev sambos allihop, en med partner där jag inte fått säga till nåt o de andra två långt åt tjotahejti...
Bara de e lyckliga så :-)

Fredagen var jag slut på fm o på em invaderades hemmet av alla barn o en massa stim. O så skulle minstingen med hem till storebror som ska vara stödfamilj o han hade inte så mkt koll om henne längre... Så massa sånt...

Sett en riktigt rolig film i helgen iaf, heat. Skratta massor så då är det roligt :-P

Nä nu hög tid för jobb...

livsomvälvande, big news!

Plugg plugg plugg.... jag försöker o försöker men det finns ju en gräns för hur mkt som går in tyvärr. Det går inte att komma ikapp hur gärna jag än vill tyvärr :( o det stör mig för jag vill ha bättre betyg än så men man kan ju inte ligga på topp jämnt.
Ingen idealistisk pluggomgivning heller med barnen o allt de vill prata om... o ja så klart vill jag lyssna på dem men ibland är det too much. och jag får väl se det positivt och vara glad för att mina barn vill prata så mkt med mig om deras liv osv :p
fast just nu hade jag behövt ensamhet.

Mina barn har ju en del att prata om iaf två av dem även om sonen var inom här en timme idag o behövde prata av sig han med =)
äldste dottern ska flytta... om två veckor tar hon sitt pick o pack så kör sonen henne till pv utanför sthlm. o så är det alla hennes tankar om vad hon ska göra i livet, plugg, jobb, af osv. så här är det ju ändå viktiga saker i ett liv. och i mitt liv o syskonens.
ja hon behöver flytta hemifrån men 50 mil??!! blä för det tycker jag faktiskt. ja okej att flytta men kunde hon inte bott på granngården eller något? så långt bort...

o så nästa barn då? ja nu får vi gå ut med det enligt henne så jag kan köra den stora nyheten här
Jag ska bli MORMOR!!! Lätt läskigt :p innan jag e 40. jag kan säga att jag är inte beredd, inte alls. inte redan... o vet inte om hon är det eller hennes pv även om han redan har en dotter.
O ja finns lite orosmoln i ett mamma/mormors hjärta ang boende, ekonomi, förhållande.
Men nu är det som det är så bara att gilla läget o det tar lite tid att acceptera men känns bättre o bättre om det inte vore för om.
Just nu pendlar dottern mellan att sova på en madrass (resår alltså, tjock) i mitt vardagsrum och att bo hos pojkvännen 20 mil bort i en lght de skaffa tills. Han har knappt några pengar o hon inga.  De har för lika saker som har med deras personer att göra så det krockas rejält emellanåt.
Men vi får se hur det blir. Hon är fortfarande skriven här men ska ändra sin adress den första så då flyttar barn nr 3 också. Även om jag känner på mig att jag fortfarande får se en del av henne.
jag känner mig som en hemsk mamma. Hon o jag har ju svårt att leva ihop minst sagt så ja jag vill inte det helt enkelt hellre ha ett bra förhållande och inte komma ihop sig men hon hade ju inte heller behövt lämna landskapet om man säger så. Spec inte som läget e nu. Men jag får inte plats att ha henne här eller jo om jag börjar sova i vardagsrummet igen men var inte så jag tänkte mig det. jag har varit mamma sen jag var 16 o ser framemot att bara vara jag lite... o jag har inte råd att försörja henne och det blir så mycket tjafs då jag vill att hon ska hjälpa till och hon är stark  motståndare till det.

men ändå jag ska bli mormor!! Mitt lilla barn ska bli mamma!! det är stort.
det är ovant, o jag känner mig lite som en pappa som har svårare att ta in det i början. Nu ser man ju bebimagen o det finns ju faktiskt en liten bebis där inne. Mer än halva tiden har gått.
Jag önskar bara att det var lite mer lugn o ro runtomkring dem att saker var ordnade, att jag var i ett läge där jag kunde hjälpa mer men det blir nog bra så småningom =)

Man kan ju säga att saker har hänt det senaste halvåret. fått veta jag ska bli mormor, två barn flyttar ut och en 6 år lång relation tar slut, syster har fått barn och ett halvhjärtat försök att lappa en annan syskonrelation sjönk... o på det plugg o jobb... o ja det vanliga livet...

Nu försöka plugga lite till...

Bättre sent än aldrig, eller?

Jag har kommit igång med pluggandet men ingen chans att jag kommer komma ikapp eller att det kommer att gå bra tyvärr. Men att plugga på 100% jobba 80 och ha familj på det lämnar inte mkt utrymme för något och tyvärr tog detta med älsklingen rätt hårt ett tag o nu är det svårt att hinna ikapp när man redan är så pass back o det går i ett rejält tempo men men. Inga betyg att skryta om men jag vet att jag gjorde så gott jag kunde. Störigt men men...

Han var här i lördags o hämta sina saker. Han var ledsen. Jag vet inte vad jag är..? Tom?

Så mkt mer händer inte här... November väder men det är ju som det ska vara. Svårt somna fortfarande så är segt.
Fyra barn som bor hemma nu så gick inte alls bra att plugga. Någon som kommer o pratar o stör hela tiden. O så ska man ju ändå städa, tvätta laga mat osv med jämna mellanrum. Så fort man börja komma in i det så var det något som avbröt, hopplöst. Jag hoppas jag fixar c i biologin iaf fast tveksamt o b i spec pedagogiken. Sen bara läsa geografi med. Längtar till jullovet :-)

Sammnafattningsvis så är livet ok just nu... Lite oro för ett barn o mkt för ekonomin annars så :-)

Denna veckan är det bara plugg o jobb som gäller o ett utv samtal. Kanske lite frisör lek med dottern. Måste köra järnet i två v nu sen kan jag varva ner ett hekto kanske.

rusk

verkligen, verkligen en bra idé att plugga en ledig helg när barnen e hemma, huvudvärk e det minsta man kan säga, får nog skita i att sova ett tag o plugga på nätterna istället. jädrigt irriterande när jag nu väl kommit igång lite. jaja jag får ju skylla mig själv lite som inte klarat av att plugga innan o nu har en massa att jobba ikapp men jag får göra så gott det går och försöka så mycket jag kan såhär på slutet. så får det gå som det går. jag vet ju varför det inte gick 100% innan.
sitter vid datorn i köket med tre barn som sitter runtomkring o låter o pratar, helst med mig... Man får inte mycket flow på det viset :p men man får ju umgås med barnen iaf och det är ju inte det sämsta.

idag är det verkligen innesittar väder. blåst o regn. synd för annars hade stora dottern tagit ut minstingen en runda...

vi satt o drömde oss bort i lite reklam som kom hem om man bara skulle beställa en resa som julklapp och åka sen till våren istället. men vill jag verkligen åka med två barn själv när man ska resa utomlands första gången?? äldste dottern verka lite tveksam.
o har jag egentligen råd är väl den stora frågan :p inte så att jag lägger 15000 på julklappar direkt mer som handpenningen isf.

idag är det en månad sen som jag väl måste räkna mig som singel... fast ja det är konstigt för ibland känner jag mig inte som det alls fortfarande, sjukt? Tror inte så att han räknar mig så mkt som det heller eller både och, när vi prata idag verka han inte så förtjust i tanken på att jag kanske också ville skaffa mig en ny. Lätt för honom att sitta där o säga att han saknar mig som både har kakan o försöker äta den. Men det är ju inte alls samma sak för honom för detta gjorde han ju för familjens skull...  Jo men i alla fall är det ju som det är nu.
jag känner att värsta fasen är väl över nu... mer ett accepterande. klart jag saknar honom men inte honom som honom med fru utan honom innan när han var min 100% O visst vi pratar då o då, nästan varje dag men det är ju inte samma sak alls o vissa samtalsämnen gör att jag egentligen bara vill klicka. Känner mig mest tom, meningslöst... saknar att han alltid gjorde mig glad, det han säger menar han säkert men för mig känns det som tomma ord, lite som att det är handlingen som gäller inte vad man säger.
ja vad ska jag säga/skriva finns liksom inte så mycket mer att komma med som det är nu...
Nu ska jag bara ta nästa steg o ta av mig ringen o halsbandet som är min länk till honom... halsbandet har jag ju haft sen vår första jul o ringen vår sista... töntigt kanske men...

klapp på axeln eller inte

Hur kunde jag spåra ur så totalt? så totalt tappa intresset, motivationen. Just nu känner jag bara att jag skulle kunna hoppa av allt.
Suttit framför datorn o glott hela dagen o inte har det blivit mkt gjort. läst lite i boken, läst lite fakta men sen ska det bara ner... kan ju bara långsamt glömma att det blir klart idag. knappt halva första uppgiften klar o sen fyra till...
biologin ska vi inte prata om ens... har iaf fått beställt en vattenpest är ju alltid nåt...
Jag orkar inte bry mig, orkar inte ha barnen uppe på mig hela tiden för jag har ingen ork o nu är fyra av dem hemma... inte de som är jobbiga mer jag...
varför skärper jag inte bara till mig?? ska det vara så svårt??
Huvudvärk from hell också.
Funderar på att rymma hemifrån imorgon kväll göra något annat, åka bort..  kanske...
kan ju inbilla mig att det skulle hjälpa eller?

full kaos på minstingens skola idag. rabalder kan man lugnt säga. hon o en klasskamrat ryker ihop då o då men inte så ofta nu längre men har alltid varit så. Och det är ju bådas fel. De har ju sina problem båda två eftersom de går i särskola. Problemet här e ju mamman. Herregud!! Jag har varit less på henne innan. Hon blev ju skitsur på mig för flera år sen för att min dotter "attackerar" hennes. noll koll på vad hennes dotter gör bakom ryggen på henne. Mammans beteende spär bara på dotterns. Cirkus. hopplöst läge känns det som o så onödigt. i skolan vet de om deras problem o de brukar lösa det smärtfritt. Jag skulle prata med hennes lärare om en annan sak o var inne i klassrummet med läraren medans mina tre döttrar vänta utanför o där det hände. Mina stora döttrar var mer än upprörda pga mammans beteende. som tur är är läraren jättebra och ser vad det är som händer. Hon undra också om det låg något annat bakom då hon märkt av den spända stämningen.

ska man försöka köra ett litet race till eller bara gå o lägga sig...
önskar jag hade råd till lite futtig rosenrot men men...

ganska positivt o mina fina söner

idag är det lite positivare tongångar vissa dagar funkar det ju =)
skolan gick inget vidare och inte lyckats plugga... panik vill bara skita i det... men det var ju inte så positivt så imorgon då!!

det positiva var att jag idag tittade på kortids till minstingen och jag fick verkligen positiva vibbar av det. det verkar jättebra. Nackdelar är att det förutsätter att vi hon får beviljat färdtjänst, för det ligger i en håla där direktförbindelsen med min håla är ganska dålig, dessutom måste man hämta henne 1.5 timmar innan jag slutar jobbet vilket blir svårt.
jag sa till yngsta sonen som e 13 att då får han ju åka dit o hämta henne på söndagar och det enda han sa var att han ville följa med nån gång så han visste exakt var det var =) inte så realistiskt att han skulle åka rundor med minstingen men gulligt av honom att inte ens tveka o min son åker inte kollektivt spec ofta sj heller. Min fina lilla son <3
och för att hedra stora sonen så ska han bli stödfamilj till minstingen tills det blir klart med kortids. Lss chefen skulle skynda på det så han kan börja så fort de får utdraget från polisregistret. så skönt att det blir ordnat. ska bli kul att se vad sonen tycker om att ha hand om henne.så bara för det kommer hon vara en ängel för att sonen är av manligt kön o då e hon som förvandlad haha.
Sen har jag lyckats hitta en zoologisk affär som kan beställa hem vattenpest till mig till min biologi =)
fått kontakt med färdtjänsthandläggaren också men var inte som en annan mamma sagt att vi skulle ha personligt möte utan bara skicka in en ansökan, känns svårt att få ner det bra på papper... men får hoppas på det bästa =)
Äldste dottern har bestämt att hon flyttar efter jul, dock åker hon upp med sina saker i slutet på nov då sonen kan köra henna :s Känns inte helt ok men men...

bittra jag: alla bara lämnar mig...
blir nog bra det med...

nu måste jag bara ta tag i pluggandet så jag kan lägga det bakom mig... vet inte hur det ska gå till men men... sluta med ursäkter kanske...
ja ekonomin kunde också varit bättre men men...

känns bra just nu...

Mina fina döttrar

Detta är ett annat ämne som upptar mina tankar mkt just nu och de är alla "aktuella". Mina små "klenisar" som gjort dem så starka.
Jag ska inte vara långrandig o dra en massa historia o inte lämna ut deras problem här mest vad jag grunnar på.

Äldste dottern. Sjuklingen med sin kroniska sjukdom som lett till diverse biåkommor. Lik sin mamma på det viset att vi är lite mesiga stugsittare, hyfsat smarta, bokälskare. Innan hon blev sjuk kände jag aldrig att hon  stod mig så nära men iom sjd så förändrades saker o när pappan gav upp fanns bara jag där o självklart drog det oss närmare varandra. Nu har hon varit hemma i snart 1,5 år och vi känner varandra nästan för bra och hon är vuxen o borde ha eget liv.
Nu kommer kruxet, pv, blivande sambon bor 50mil härifrån. Varken jag, hon syskon vill att hon ska flytta så långt. Inga spontana träffar där inte. Hon har velat fram o tillbaka länge. För/nackdelar. Så jag trodde att efter jul då... Nu har andra saker kommit in i bilden o kanske flyttar hon redan om två v kom hon på igår. O visst det är dags men... Usch inte såå långt... O sambo i hans lght men visst de har varit ihop många år... På distans...
Så ja där är en livskris i våra liv.

Mellandottern, mitt lilla hjärtebarn född på alla hjärtans dag. Som har gett mamma massa gråa hår :-P stackaren har gått igenom livet missförstådd och inte har vi fått hjälpen vi behövt. Dottern som mitt hjärta ömmar för trots att hon sällan tror det. Vi kommer inte överrens längre stunder, vi bråkar jämnt.. oftast.. vi är sällan överrens. Vi når inte fram och hennes problematik gör inte det lättare. Vi har passerat kuratorer, rektorer, lärare, psykologer, terapeuter, socionomer osv i en aldrig sinnad ström men..  sista psykologen hjälpte mig... Någon förstod, tog det på allvar.
Samtidigt som hon hatar mig är hon största mammagrisen av dem alla.
Nu delbor hon hemma o med pv... Också en bra bit bort. Och att lika barn leker bäst gäller inte i det fallet. Saker som jag inte kan skriva här rör till det ännu mer.
Vi klarar inte bo ihop, jag vill inte hon bor med pv men hur fasiken hittar man en lght till henne. Jag oroar mig o det överskuggar annat som borde vara glädje. Vad ska jag göra. Hon e snart 20 vuxen på pappret...

Minstingen. Glädjen i allas vårt liv. Vår alldeles egna mupp. Så mkt jobb men så mkt ren glädje. Hon tröttar ut en men ger så mkt också. Lilla kämpen som opererats åtskilla gånger.
Nu när hon är större så kommer "förbjudna" tankar hos mig. Tänker "tänk om" allt i mitt liv kretsar kring henne. Ständig tillsyn o bekräftelse. Alltid se till så barnvakt finns. Inte kunna göra något utan att tänka på att det finns passning till henne. Det begränsar, det försvårar. Det ger problem med jobbet. Jag vill börja plugga, tio mil bort. Vilket innebär att jag behövt åka innan fritids öppnar. Det går inte... Frustrerande. Jag känner mig fången o fastbunden. Nu flyttar barnvakterna... Tänker att det är orättvist att jag inte har hennes pappa som hjälp, ingen sambo som hjälp, ingen mamma till hjälp, ingen familj här till hjälp. Ska titta på kortids imorgon till henne, varannan helg så jag kan jobba men det tar emot att lämna bort. O så är det i hålan där vi knappt har kollektivförbindelser o ingen bil... Omständigt.
Jag vet se möjligheter. Jag är ändå glad att man känner fler föräldrar med speciella barn. Man deppar ibland, det är okej men det är inte som det var tänkt. Intressant är att nästan alla med spec barn har hållt ihop mamma o pappa, få separerade? Märkligt...

Jaja bara tio år till sen kan jag gnälla om att jag inte bor med mina barn ist :-P

De är iaf väldigt fina flickor med stora hjärtan som kämpar på. Och jag är stolt över dem, önskar dem all lycka.
Och så ingen ska tro det självklart är det inte bara jobbigt. Alla goa stunder överväger <3 såklart som för alla föräldrar

Nya tag

Så första måndagen i november. En sån där mellanmånad.
Jag ska ta mig vidare. Bra man läst denna kursen så man vet om depressioner o krisens fyra steg :-P men ja som sagt ska igenom. Bättre att jobba sig igenom det än att trycka undan men samtidigt får det vis nån punkt vara bra.
Kunde inte somna igår, spec i mörkret är tankarna svåra att styra. Så trött men men...
Ska ägna månaden åt att begrava mig i plugg tänkte jag... Ska klara c i biologin hoppas jag. Fast tre v back o tre v kvar :-P
O sen då? Jobba lite.. 
O så ska jag kolla ett kortids till minstingen o kolla färdtjänst. Ändra tandläkare. Så lugnt på så sätt att inte mkt som stör rutinerna. Tror jag..
O så måste jag få stopp på tröstätandet och åtminstone få igång vardagsmotionerandet. Men inget drastiskt inte mer än jag orkar...

Nu hög tid att jobba...

Sen får vi se vad som händer med döttrarna men det är ett nytt inlägg.

den kärleken, den kärleken.... the end... eller..?

vet inte riktigt vad jag ska skriva och egentligen borde jag kanske bara hålla det för mig själv. Men folk som tycker att jag e störig behöver ju inte läsa =)

Oktober var ingen höjdare om man säger som så. känslorna har spretat iväg åt alla håll. och efter att ha pratat med honom den 9e så kände jag bara att förhållandet är över kan inte på något vis kalla mig hans fv längre, no matter what. det finns en gräns.
Sen blev det missförstånd, tårar. vi kunde i princip aldrig prata ordentligt då han var med sin familj jämnt o ständigt o ja sin fru också. så ja jag var inte alls nåt vidare uppåt. ja är ju inte bara för denna saken men ändå. påverka mig bra mkt mer än jag ville. att koncentrera sig på skolarbetet har inte gått. Har inte varit någon rolig mamma heller..
så kom han/de då hem igen... o han ringde några gånger men går ju inte att prata när han är med sin fru direkt, inte om nåt angeläget iaf. inte för att hon kan svenska men ändå.

Sen ringde han för några dagar sen, tidigt på morgonen måste varit i fre. och äntligen kunde vi prata ordentligt. Och det kändes så bra mkt bättre. Det förändra ju inget men det kvittar vad så kan han konsten att göra mig glad. Är något av det jag älskar mest med honom. och han sa hur han känner. Känner mig älskad och ja det är som det är men det är inte det sämsta ändå... han saknar mig minst lika mycket som han saknar mig.
vi pratade en liten snabbis inatt också... vilket var lite värdelöst för sen kunde inte jag somna om men men...

så jag tänkte att jag kommer överleva detta. ja vi saknar varandra och älskar varandra men tyvärr liksom... På sätt o vis en lättnad att de senaste årens plågsamma väntan är över. men idag blev jag lite deppig iaf. är ju inte så att jag bara kan ignorera att han är med sin fru, att de har det som jag vill ha. att det är hon som får ha honom, inte jag. hon som delar säng mm med honom o jag ligger i min säng själv. att de har inget hemligt de kan ut o promenera hand i hand. jag är svartsjuk/avundsjuk. Men å andra sidan så finns jag i hans tankar o hur kul är det för henne.. Hon vet ju inget direkt men... Det man inte vet lider man inte av...

o ja jag är väl en hemsk människa men idag ringde han o ville träffa mig snabbt efter jobb o ja kalla mig dålig människa men jag gjorde det. jag saknar honom o älskar honom.
o ja vi var glada i några minuter när vi satt i bilen. sen bara grät o grät han. JAg lider av detta men ibland undrar jag om det inte är värre för honom på sätt o vis. Är ju inte så han har valt det och det kan ju vara svårt för oss att förstå det i vår individ kultur hur det är i hans gruppkultur. Hur viktigt hedern är för honom. att det han gör påverkar hela familjen osv. att han mer eller mindre var tvungen att gifta sig även om han har försökt förhala det hela... Är inte så att jag skulle vilja att han uppoffra vänner, familj, släkt o religion för min skull. I hans religion gifter man sig bara inom religionen o man måste födas in i den. Känns lite inavel i min synvinkel, då de gärna gifter sig inom släkten även om det är på lite håll för då vet de att det är bra människor. ja det är en hel vetenskap deras äktenskaphandel eller vad man ska kalla det.
men ja det hindrar ju inte oss från att älska varandra för det. Var bara meningen att vi skulle träffas lite men han ringde hem o sa att han blev sen så körde han mig hem han kunde inte släppa mig direkt sa han. Sen var vi väl känsliga o ett skämt slog snett o... han grät en massa när han skulle köra igen...
det är kanske löjligt men fan vad jag saknar honom. o jag borde ha dåligt samvete för frun för ja vi kysstes o det är väl inte okej men jag bryr mig inte... hon kommer iaf få ha honom hela livet. han är ju inte mer gift nu än för en månad sen bara för hon bor här men jag går ju ifrån mina egna principer...

o nu vet jag inte är jag tom, ledsen, glad?
tänker på dem.. känner mig ledsen, ensam o illamående...
tänker på honom, att han älskar mig o känner mig lycklig.

hur lyckades jag hamna i denna osannolika smet??
vi måste träffas en gång till när han ska hämta sakerna han har i min källare...
Jag kan inte ringa honom, inte smsa spec ofta, kan inte skriva på fb till honom längre då hon börjat ana ugglor i mossen ang det...
Hon då? nä han älskar inte henne, de har bråkat mkt, de har skilt sig en gång men föräldrarna fick honom att gifta sig igen... de var på väg att skilja sig igen men de från hans "kyrka" och föräldrarna fick dem till att försöka igen för att allt skulle bli bättre i Sverige. Men jo han tycker om henne...han vill inte göra henne illa heller o så kommer hedern in igen. det är många män även inom den religionen otrogna. vet inte hur vanligt det är inom muslimer men känns inte ovanligt men jag vet inte... vet inte inom hans religion heller mer ön vad han han sagt men det ska väl skötas hemligt...
Med det menar jag inte att jag skulle bli hans älskarinna eller nåt för det hade jag inte tänkt mig.

just nu vill jag nog mest bara att vi pratar nångång då o då... mer o mer sällan...
får väl skaffa mig en älskare för att jämna ut hehe. tycker det är skittradigt att vara själv oavsett...
världens sämsta roman men å andra sidan gillar inte jag böcker med förutsedda lyckliga slut...  men kanske blir det bra för oss till slut.
Skulle bara vilja krypa ner i sängen med honom, ligga nära, bara vara...  men är inte jag som får det längre :S

älskar älskar honom.
gå vidare... spara honom i hjärtat, tacksam för allt han gett mig o lärt mig. vara glad för hans skull, hoppas han blir lycklig iaf.
Men jag tänker undvika ställen i stan där det finns risk att stöta på dem... för att se dem hand i hand skulle inte kännas bra det minsta... bara tanken...
Nästa gång, om det nu mot förmodan skulle bli det, så ska jag inte ha ett "hemligt" förhållande. värdelöst att inte kunna prata om det... mina döttrar tycker jag e dum i huvudet o den jag möjligtvis skulle kunnat prata med gilla inte honom o tycker också jag e dum i huvudet... så maler för mig själv och här... det ska ju rensas ur systemet.

Gråa november

Igår var en sådär riktigt fin novemberdag, lite smågrå o trist och idag grått o regnigt. Men jag gillar det, är ju så det ska vara nu. Som att man måste ha tråkigt för att kunna ha roligt sen :-)
Varmt är det än, vilket jag är glad för, måste hitta en jacka snarast... Men än funkar det med fleece o kofta.

Så nov får ägnas åt att plugga järnet,,kommer nte gå så bra men what to do, nu blev det tyvärr så nu. Bara bita i det sura äpplet, aningens sur på mig själv men får ha lite förståelse. Lite mkt har det varit nu och även under bra förhållanden så tyckte bi läraren att det var lite för mycket...  Så får vara glad att det funkat så långt.

Pengar inför dec jul är ett problem just nu :-( men ordnar sig..  ledsen för att vi inte kan ha Köpenhamnweekend. Hade jag behövt men men man kan inte få allt här i världen...
Lite annat smått o gott med men det tar vi senare.
Nu ska vi jobba för brödfödan :-)

Höstmys

Igår hade jag och 80% av barnen lite höstmys. Dottern fixade maten, rätt skönt att jag mer o mer släppt att jag måste vara med överallt hehe. Vi bjöd hem sonen också. Blev potatisgratäng med ytterfilé, gott var det o mätta blev vi... Innan på dagen hade vi även fixat pumpalyktor och dottern dekorera lite cupcakes som bara de yngsta orka äta av. Rostade pumpakärnorna också, mumsigt.
Åkte vi alla till kyrkogården. Tände ljus i minneslunden för min mormor o morfar, för de stora barnens gammelfarfar o skänkte yngsta barnens gammelfarmor en tanke (kände inte henne o träffa bara henne en gång men hon var snäll) sen gick vi till min mammas grav. Det är pinsamt så sällan jag är där :( måste dit o röja lite känner jag...  Minstingen sa/visade tydligt att mormor inte var där. Jag tror ju inte på sånt egentligen men är så många gånger det varit märkligt med henne o mormor... Man vet ju inte...  Senast var på sjukhuset när jag såg att dottern låg o titta på en punkt i taket och mumlade. När jag frågade sa hon att hon prata med mormor. När jag fråga vad mormor sa nu då, titta minstingen runt i taket och sa att mormor hade försvunnit.

Avlsutade dagen med en film sen var det sängen som gällde. Tråkigt att jag jobbat så mycket på lovet men men....

Andra halvan då?

Så då börjar jag närma mig 40 och på sätt o vis är det ju hemskt vad gammal man börjar bli, iaf spegelbilden och jämnåriga men annars ser jag framemot det tro det eller ej. Kändes värre att närma sig både 30 och 35.
Så vad har jag gjort än så länge? Kortfattat. Tagit hand om mina barn, varav ett antal år inom vården på olika sätt, jag har haft några förhållanden, jag skaffa mig till slut ett jobb, jag har pluggat på gymnasienivå, skaffat mig livserfarenhet, äntligen börjat så smått lära känna mig själv. Jojobantat en massa. Försökt lära mig franska o arabiska utan framgång. Ja det är väl det. Nu har snart 60% av barnen flyttat hemifrån, nybliven singel, snart 40 och förhoppningsvis några år kvar så vad ska jag då hitta på?
Åka till Irland
Åka till Marocko
Åka på greklandssemester med syster o några barn
Skaffa mig en högskoleutbildning
Börja träna på riktigt
Skaffa mig ett bokcafé
Bli ekonomiskt fri
Umgås med barn/barnbarn/syskon
Fortsätta lära mig saker
Fortsätta läsa massa böcker
Flytta till Malmö
Skaffa ett sommarhus till hela familjen
Bli bra på att göra tårtor
Hitta drömjobbet
Hitta mr right
Tatuera mig
Ha drömhus på landet
Föda upp alpackor
Skaffa mig en katt
Bli bättre engagerad i nutiden
Jobba bort min sociala fobi
Bli en bra mormor
Återuppväcka de gröna fingrarna
Bli bättre på att laga mat/baka
Skratta mer
Göra fler roliga saker, teater, standup, bio musikal osv
Skaffa körkort
Vara mer i naturen
Gå ner i vikt o operera bort överskottet
Köpa en cykel
Lära mig gå i högklackat
Bli bättre på datorer
Ha en Walking closett
Börja rida igen
Bli författare
Försöka mig på något språk igen.

Ja mer kommer jag inte på nu...

Stallo

Den här boken fanns på min läslista och den var riktigt bra, ganska tjock men det fylldes ut bra.
En spänningsroman som jag gillar dem, sådär lite kusliga.
Den utspelar sig i Sverige främst de norra delarna. Lite av det övernaturliga gamla. Småbarn som rövas bort. Vänner/fiender?
Och ett bra slut så som jag gillar det...
En bok där man vill veta vad som kommer att hända o alla svar serveras inte bara.

Foxfire

Det känns som om man borde ha läst något av denna författare så när dottern lånade denna så passa jag på.
Den handlar om ett gäng tjejer på 50-talet i usa. Deras ungdomsår. Mycket av tidsandan lyser igenom bla kvinnans roll i samhället som lägre stående. Det är mkt revolt i boken och flera olika personligheter för att skildra olika förhållanden men ändå bildar de en klubb som sedan växer. Jag tyckte om boken o berättelsen men det är en bok där många år flyter på under kort tid med bara specifika händelser. Kände inte att jag lärde känna personerna. Att läsa boken var mkt som att se den som film. Så där så man ser exakt framför sig hur den skulle varit som film och kanske hade den passat bättre som det..?
Men var inte bortkastad tid för det...

inget regelbundet direkt

Skriver inget större här längre, kommer inte på så mkt mer än en massa gnäll och vem orkar läsa det?? Ja inte hela tiden iaf, jag orkar inte ens skriva det :p
Idag skolkar jag :s JA är ju sportlov för ungarna så ser det som en ursäkt. snacka om att det bara går neråt. Inte så att ajg inte var vaken då jag vaknade vid sex imorse men tog två timmar att komma upp... la mig i sängen halv nio igår vilket inte barnen gillade.. somna nio, barnen var inom vid tio o sa god natt, vid ett vakna jag till o lyckades släcka lampan iaf. Känner mig inte utvilad för det, vill bara krypa ner i sängen igen och bara ligga där... men nä nån måtta får det vara. Så nu ska ajg ta itu med biologin tänkte jag, tanken är ju god iaf. bara jobba ikapp vå veckor är ju en baggis. två labbrapporter som ska in, har inte lyckats hitta nån vattenpest till den ena så vet inte vad jag ska göra... Nån som vet. inga akvariebutiker här o den jag var i i stan hade inga. Får väl leta bättre men finns ju en gräns för hur mkt jag vill fara med kollektivtrafik för att hitta det också.
får snart sätta fart med specialpedagogiken också. inlämning nästa vecka o stort prov i biologin. Blev lite mkt denna hösten känner jag, kan jag skylla ifrån mig på älsklingen tro? :p
Jobba igår var meningen vi skulle ha ATP men chefen satt fast i lund pga tågen och inga andra dök upp, jag hade nog haft svårt att rycka upp mig iaf så kanske lika bra det. Fast det hade behövts.

ska försöka rycka upp mig i em också och höstpyssla lite med barnen, sen imorgon är det ju jobb igen.
Tror jag ska slösa pengar på rosenrot iaf och efter den kuren blir det järn och D-vitaminer tror jag. så här orkar jag inte må.

o så älsklingen då?
ja jag är pinsam och mitt hjärta o hjärna samarbetar inte alls. Så mycket tankar och känslor så det går nog inte att sammanfatta det heller. det jag skriver är om tio minuter helt annorlunda så...
Vi prata igår iaf. han fyllde iaf år. ja o jag vägrar köpa present till honom vilket gjorde honom ledsen... men nä jag orkar inte, har inte råd heller... Iaf så ringde han upp två gånger lite kortare samtal. sen ringde han igen och då hade han stängt in sig på sitt rum och grät för att han sakna mig. Jag var ju rätt kort i samtalet, vet inte var jag har mig själv och orkar inte..  så det är typ:
-älskar dig
-jaha hur är det med din mamma?
-bättre. saknar dig
-jaha hur är det med din pappa då?
-jo det är bra. saknar o älskar inte du mig?
-jo... har ni packat klart nu då?
han vill vi ska träffas och mitt hjärta slår volter, min hjärna försöker med förnuft få det att avstå. story of my Life. hjärtat lyssnar aldrig.
stänga av mobilen?
försöker intala mig att det hade varit bra att träffas för ett riktigt avslut. mm jo vem inbillar jag det. vet ju själv hur dåligt jag kommer må av det bara... jag gick över gränsen när jag fortsatte träffa honom fast han gifte sig... levde på hoppet för att han inte gilla henne för att de skilde sig osv... Ja men om han gift sig med den han själv ville men som föräldrarna tyckte var för dyr så det sket sig vid "förhandlingsbordet" hade han saknat mig då? hade han förhalat det så länge för att få hit henne? o spelar det roll?
Nu är det som det är. Vi måste båda släppa taget och fortsätta framåt...
Trött på mig själv som blir glad fast jag inte vill för att han ringer o saknar mig själv, för att jag deppar ihop när han inte ringer.
gammal och vis som man är så vet man ju att man kommer över det, man kommer igenom. Jag ahr ju blivit lämnad i alla mina förhållanden tre riktiga (4 om man räknar första kärleken) 2 (3) gånger lämnad för att de gick till någon annan, alla otrogna. Bad luck eller är alla såna? Lämnad denna gången med, till någon annan denna gång med... skillnad jag visste om det från mer eller mindre dag ett, skillnad han älskar mig... Jaha men om han älskar dig så skulle han inte... ja kanske men inte så enkelt..
trodde inte att jag skulle bli så djupt ledsen heller...
livskris på det kanske :p o så är det annat som kommer upp till ytan när man har gardet nere. som med minstingen, det är så påtagligt nu hur "låst" man är vid henne... men det e ett annat inlägg.
De stora döttrarna som är på väg ut, även om det är dags så behövde de flytta så långt??

Nä begrava mig i fysiologin hos människor o djur istället... annars blir det säng o tårar...

nu är de på flygplatsen... väntar på flyget till deras nya gemensamma liv ska börja...
jag kanske borde ha dåligt samvete för hennes skull, han e ju hennes på pappret numera... men nä, hon känns overklig för mig, jag är väl hemsk människa då... roligt o roligt men ja e lite sådär fascinerad av åldrar eller vad man ska kalla det, för att jag e gammal kanske haha. När jag träffa älsklingen var hans fru 12 år hehe... märkligt.. som min mellandotter ungefär...
jaja nog om det... som sagt är som det är och inget jag kan göra åt det...

Nu biologi och hoppas på ett flow så man glömmer omvärlden ett tag =)
oja det känns helt ok att skolka :P är ju ändå en mönsterelev.

sista ps, läste småbarnens syskons mammas blogg innan o hon hade skrivit att tacopajen hon fick här var världens goaste =) och att hennes barn blivit impade av marängsvissen :p

Lite läskigt faktiskt

Idag var det dags för en runda till malmö. Först träffa vi syster o bebin. Så söt han e som en liten docka. Hann inte umgås så mkt men trevligt iaf :-)
O så var det då dags för röntgen o läkarbesök. Jag trodde att det var bra men det var ändå så skönt att se att kröken inte blivit större sen förra röntgen :-D ingen ny op aktuell så lugnt till ettårskontrollen. Men jisses vad den läkaren är snabb, verkligen in o ut...
Sen var man glad att vi var färdiga så tidigt som vi var. Stormen börja ju dra in då. Kom på ett fullproppat tåg men hellre det, försenat men framåt. Märktes inget av stormen i Malmö då men när vi närma oss Landskrona blev det värre o värre. Bussfärden sista vägen hem var hemsk. Den blåste o gunga, löv virvla runt, tunga saker dunsa mot fönsterna. Var nära döden upplevelse. Satt bara o vänta på det värsta, sonen på 13 var minst sagt också nervös. Gick inte att dölja att man själv var det. Men 20 min senare än vi skulle kom vi iaf till vår hållplats, då var det bara promenaden hem.. med minstingen som hatar all blåst... Tack o lov att det inte regna iaf. Jag o sonen fick ta ett stadigt tag i varsin hand o sen flög vi hem, hade varit värre med motvind. Men kvistar flög i luften, träd hade vält... Nu börjar det tack o lov att vända men minstingen sover hos mig o sonen har bäddat på madrass på golvet o mitt rum också. Det ligger i lä lite bättre ljud där om man säger så...

Imorgon måste vi upp tidigt, noll lust men men... Snart sova... Bästa på hela dagen. Fast... Inatt vakna jag av att jag låg o skrek...
Möte på jobb imorgon... Visa entusiasm... Som jag har noll av...

Imorgon fyller älsklingen år på ons återvänder han till Sverige.
Jag är sååå back i skolan.   Orkar inte...

Vill bara sooooova... For ever