get my shit togheter

Då har halva sommarlovet försvunnit, 4 veckor kvar. Och nu är det faktiskt dags för en liten uppryckning. Man kan visst unna sig en del slappande och bara låta tiden passera men när man har så lång ledighet (ofrivilligt) så får man faktiskt styra upp det till lite vettigt också. Och då tänker jag inte främst på den storstädning som ska avslutas här, de skruvar som ska upp eller annat småfix som står på todo listan.
Nä jag pratar om mig själv, en uppdatering, vända blad till ett nytt kapitel, ta mig längre från comfortzonen. skolan är fortfarande inte min comfortzon men den ligger numera ganska nära iaf.
kasta fler förtöjningar och en dag kanske jag bara seglar iväg
Måste nog bara se till att fixa en anteckningsbok och ta tag i detta. planer är ingenting utan planering. Och är det något jag behöver för att få kontroll på saker och ting så är det planering, fast med ett visst mått av flexibilitet.
kan ju börja med att sluta övertänka så mkt och ägna mig åt lite konstruktivt tänkande istället.

Minstingen kom hem idag. Denna sommaren är annorlunda. Visst det är skönt att slippa ta hand om henne, alla småsaker som går på automatik men ändå kräver så mkt energi men det har itne alls varit så jobbigt att få hem henne igen de gånger hon har varit iväg. Känns som ett annat lugn hemma. skönt.
om jag bara vågar så finns det mkt som väntar även mig framöver.

turn it off

borde gå att stänga av oänskade känslor. kanske går men jag vet inte var den knappen sitter. sur på mig själv... jag e så korkad ibland...  sen nyktra man till eller nåt...
blä för mig, det är alltid imorgon eller på måndag...
never happens... ursäkter ursäkter...
varför blundar jag för så mkt, för det jag egentligen har sett.
tänkte göra nåt korkat ikväll, nära men nära skjuter ingen hare tack och lov...
skulle vilja vara en tallrikskastare men dels vill jag ha dem kvar dels orkar jag inte städa speciellt inte i onödan.
bara så trött och less... och bara jag som kan/måste fixa det men jag har inte orken att resa mig... bekvämt vältra sig i dyn...
hur kan nån som ändå ska han nån form av intelligens vara så så korkad...

mer än kavla livet gått, mkt mer än halva... ska jag inte göra nåt bättre av resten??
nä sängen kanske... själv... ska köpa katt...

it's all up to me

Jag vet att man är sin egen lyckas smed i alla fall till stor del men jag lyckas inte så bra med det.
vet inte ens vart jag ska börja. Känns som jag sitter fast, samtidigt som jag inte vet vad jag gnäller om heller. Är detta medelålderskrisen och hur länge varar den då? Lärde mig om den i utbildning till personlig assistent men ja det var då...
PMS nu också vilket inte bidrar till nåt... och hur länge måste man dras med den skiten till ingen som helst nytta?? Ja inte för att jag vill vara i klimakteriet heller för det verkar inte heller vara någon dans på rosor. Man har ofta liknande som sin mamma har jag hört... hon operera bort sin livmoder så blev lite konstgjort och mitt uppe i cancerbehandling och inte var jag så gammal då heller så de besvären var min fokus.
jag känner mig ensam och övergiven även om det till viss del är självvalt. Kanske också som en del i livskris. tröttna på att vara med på andras villkor, känna mig överkörd.
borde göra mig av med älsklingen. Inatt drömde jag att hans fru kom på oss och jag grät floder för han sa att jag måste radera honom helt ur mitt liv för han kunde inte klara om andra skulle få veta. men när jag gråtit floder så var det lättnad. att vara fri att kunna gå vidare. Som parentes hans fru vet redan om mig och deras äktenskap är arrangerat men ja strunt samma.

kanske ska jag bara lyfta mig och ta hand om mig lite. börja med dessa dagar minstingen är borta. att bara orka en dag i taget och inte se det som ett jättprojekt.

nä dags för good karma hospital nu på tv. Dotern skicka bilder idag och nu var de på outdoor kliniker alltså mindre kliniker ute i ingemansland. Var rena djungeln och även om det inte var så nära men den innehöll tigrar. Unnar henne verkligen denna upplevelsen. Det är verkligen en annan värld. Kankse jag också en dag kan ta och se mig om i världen. Men till att åka ensam krävs mod som jag inte har. kanske kan åka med nån första gången så man vet hur det går till haha. Dottern klara det iofs till Indien ensam men så hade hon också nån som vänta när hon kom fram =)

Känner mig i ett eget ingemansland där inget är varken hackat eller malet. Där jag inte vet vem jag är.

krisar

Borde nog bara skaffa mig en snygg anteckningsbok och skriva där istället för här. Som terapi för jag lär ju aldrig komma iväg på någon riktig även om jag då och då tycker att jag behöver det.
Känns som jag är söndrig på så många ställen för tillfället så många håll som borde täppas till men jag vet inte vart jag ska börja eller har orken och att jag sak lyfta luren krävs en hel del. Fast jag kallar mig numera inte som någon med social fobi utan en introvert person det låter bättre...
Livskrisar, deppar med känslan av menlöshet hängande tjockt över mig. Allt jag för numera kräver stor ansträgning. sommarlovet har sprungit iväg utan att jag gjort något större vettigt. Men jag känner mig inte uttråkad vill bara fortsätta sitta/ligga och titta tomt framför mig. Vill egentligen träffa mina systrar oftare men är inte att bara gå äver gården för en kopp kaffe utan är ett par timmars resa.
Jag skulle fixa mitt hem med allt som kommit back men den ansträgningen tog slut rätt snabbt. Gjort av med min budget på allt utom det jag skulle och ingen aning om vart de försvann. Mat?
jag vill inte vara ensam men är samtidigt en otrevlig bitch. jag vill bara... ja vad vill jag egentligen?
jag har inte börjat plugga heller... Inte tagit tag i mig själv. Ingenting.

Men jo klart inte allt är svart. Vi har det lugnt och skönt här hemma. Två tonåringar som inte kräver något större (ja förutom minstingens behov..) Vi njuter av vila, böcker, serier, film, de spelar. Promenerar. igår var vi på ett mysigt ställe och grilla och var ute, dottern och barnbarnet var också med mys. Dock hade vi engångsgrill med som inte ville ta sig. tog en timme och en massa småpinnar innan det tog sig. Otränade jag stod bockad över grillen som stod på marken. Under dagen idag har jag bara fått mer ont i baksidan av benet från fot upp i svank, insåg att jag nog sträckt ut muskler som inte varit utsträckta på länge.
Vill ha en uteplats. förbannad på min balkong då jag lyckats få nån jävla ohyra så hälften är visset och brunt :(
Vill bada i havet men inget väder direkt för det enligt mig.
Älsklingen och jag har bråkat så sjukt mycket. jag var så glad när jag träffa honom för vi aldrig bråka jag var aldrig ledsen. NU är det tvärtom, vi bråkar, jag gråter. förrförra helgen spåra det ut totalt. som tur var var inte minstingen hemma men sonen gilla inte det, verkligen inte...

jag blev bjuden till förlovningsfest hos ett par klasskamrater. svarade snabbt ja innan jag hade bangat för att inte gå ur min comfort zon. Är ett muslimskt par så fråga min syster hur det funkar med presenter och lite sånt hehe man vill ju ta seden dit man kommer. Måste komma hemifrån lite, göra något...
Imorgon ska minstingen till kortids för att stanna till söndag. Hur spenderar jag bäst den tiden?

aldrig gått så lång tid

Nog ett rekord för tid mellan två inlägg. Men samtidigt som jag vill skriva här så är det mest saker som jag inte vill alla ska läsa så därför har det väl inte blivit så mycket. Tappat lite att läsa bloggar också... känns som bloggandet dör ut i mitt liv, det som mycket annat.
Är väl i någon livskris som inte verkar avta. Vet varken ut eller in. Är som en labil tonåring. Förklimakteriet? Har så mkt ångest och oro inför framtiden. relationen med han med stort H har minst sagt svajjat, ingen glädje eller energipåfyllning där inte. Men vad inbillade jag mig egentligen?
fattigt då jag inte hitta något jobb men med den efforten jag la in skulle man kunna tro att jag inte ville ha jobb, undermedvetet. Men när jag pratar om kurskamrater och deras jobb ångrar jag att jag itne tog bättre tag i det men förhoppningsvis kommer det gå ändå. Just nu vet jag inte ens om jag kommer gå vidare, stress stress...
Lugnt och skönt på hemmaplan iaf. Eller lite uttråkad... Känns som allt jag kan komma på att göra är tråkiga saker som storstädning men vi har kommit lite på vägen. Egentligen är det väl mest kök och vardagsrum som är akuta, de andra har fixats relativt nyligen. Lite annat småfix ska också göras, med hjälp av sonen =) den yngre då...
Inget sommarväder, känns som hela sverige har sommar utom här...
Vill göra något men inte vant mig vid att göra saker själv än och ekonomin sätter väl en del stopp också...
imorgon blir det dock en tur till malmö för att hämta min tenta... :( jag hade hopp men icke. måste snart börja plugga igen men inte samlat energi än.
Borde ringa tandläkaren, tandvärk men har inga pengar till det heller...
har nöjda tonåringar som bara vill sitta hemma... ena framför datorn och den andra sysselsätter sig med pussel. Köpte ett nytt betydligt svårare nu till henne så kan ta lite tid. En promenad om dagen dock så de kommer ut och rör sig och det tycker de är helt ok det också. Mest jag som har ångest för att de stackarna inte får göra nåt... sonens motto är att ju tråkigare och enformigare han har det desto bättre för då känns tiden mycket längre alltså ett längre lov... härligt tankesätt. =)
Nä dags att fixa lunch denna mamman e uttråkat hungrig hela tiden.