en inbillad bomb

ibland får man ju bara ta tag i saker vare sig man vill eller inte.
så igår blev det en rejäl städning, eller någorlunda sovrummen får vi ta bättre i helgen men annars så. Ibland är det bra att ha lite press på sig för sen på em så skulle färdtjänsthandläggaren komma.
Det mötet gick bra, så nu ska dottern få ett servicekort. Möjlighet att åka färdtjänst dock utan ledsagare men en medåkare som får betala och så får hon assistans vilket innebär att chauffören måste se till att hon kommer dit hon ska och inte lämnas på en trottoar själv tex. Och så så blir det billiga kollektivresor där en ledsagare alltid får följa med gratis, så blir bra för oss så nu kan syskon se mer av mig o minstingen :p Att åka till malmö kommer nu kosta under 100 för oss ist för som nu ca 300.
Sen var det rena pådraget här hemma. Om det finns någon som läst min blogg länge vet att vi för ett par år sedan hade fullt pådrag här då en kille i granntrappan hade tillverkat en bomb. Nu verkar det som det var bombhot hos samma kille igen. så bombtekniker, ambulans, massa poliser och reportrar här ute. avspärrningen gjorde att vi var inspärrade men bra utsickt i fönstret då mitt och det huset står i vinkel bredvid varandra. Men ja efter några timmar så hade de inte direkt hittat något intressant. Så så spännande var det men man har ju lite frågor... när jag kom hem med minstingen från skolan innan pådraget hörde jag grannarna i den aktuella trappan stå och prata om att någon sprungit och knackat på dörrarna och skrikit att det var en bomb där... men här bor en del knepiga typer så jag trodde det var en sån bara men... sen hade killen som bor där skrivit en massa knapiga statusar på fb om säpo etc och han brukar inte vara aktiv där...

så idag blev det en runda till affären, går undan utan pengar hehe man får ju se det positivt...  sen blev det en runda ner till källaren och började där men det kommer ta många timamr kände jag... kom en bit in iaf och fick letat upp lite babykläder men jag har inte mkt kvar har ju "lånat" ut alllt annat till mina syskon, vet inte ens vem eller om de finns kvar men en del fanns iaf sen får vi väl shoppa lite...  Dottern e lite kräsen också och visst vill man ju vara men samtidigt... så blev en medelväg.
större delen av em skypa vi med dottern i sthlm. Middag, disk, tvätt, bada minstingen, läxor, fått slängt en massa skit. så börjar känna att saker börjar så smått hitta sina saker. städa stora garderobe med och ändra om där så jag kunde få in större delen av julsaker, är inte ens jag som brukar göra det men är jädrigt trött på allt som ska upp o ner från källaren varje år. allt fick ju inte plats men mycket.

nu är det bara dags för en dusch o sen sängen. Imorgon jobba.

följetongen får vi inte glömma. Nu har älsklingen bestämt med sin fru att de bor ihop men sköter sig själva som separerade i princip och när barnet är fött ska han ta hand om det och hon flytta till sin bror i tyskland. Han blev rätt sur när jag fråga om han trodde på det själv.
Älsklingen syster i tyskland hade sagt att hon kunde komma hit isf och hjälpa honom med bebin men då har han sagt till henne att jag skulle göra det. tillåt mig småle en aning... ja jisses vet inte om man ska skratta eller gråta...
Imorgon skulle jag kunna göra något efter jobb men vet itne om jag är redo men kanske hade det varit bra för att komma vidare... vet inte...

inte alls nån klok 40åring

Önskar jag kunde skriva en massa spännande saker om mitt liv men nä. Det är total stiltje. Jag är bara en missnöjd bittermus. Läser andras bloggar om deras fantastiska livsresor och djupa insikter. Hur de tar tag i saker och ting och tar sig framåt medans jag bara sitter och läser och muttrar för mig själv. Typ säkert det är så amasing, jag vet nog att det finns annat under ytan etc etc. Som en riktig trevlig kvinna med djupa insikter helt enkelt... eller inte...
jodå jag vet, jag har kommit en bit på vägen, jag har börjat med de små babystegen. Men sen då. Om jag ska komma med något djupt är det väl att jag är bra på att hitta ursäkter, finns alltid en massa som kommer ivägen.
Just nu känner jag att vardagen inte alls fungerar, inte alls som jag vill iaf. Jaha men gör något åt det då? MM kan man tycka men det är inte alltid enkelt när man måste samarbeta med andra människor, andra som inte alls e på samma bana inte tycker likdant och inte har samma mål. Umgås inte med såna då? Ja inte så enkelt när det gäller ens barn.
Jag måste tvinga mig till att komma igång och göra vissa saker men det är så mördande tråkigt. Visst man ska se målet men att jag nu måste omorganisera en massa igen gör inte mig gladare, att en storstädning väntar gör mig inte gladare. källaren... Att det alltid är folk hemma gör det svårt att komma igång för mig. Finns det något störigare än att göra nytta när någon annan bara ligger o suger energi? Men å andra sidan de gånger ingen e hemma är det så skönt så då vill jag inte göra något heller.
Motivation önskas. Har så svårt att sätta mig själv som en viktig sak att göra något bara för mig själv. Behöver liksom mer bekräftelse än så och det är löjligt jag vet. Borde räcka att ändra sitt liv och vara glad för det men jag vill dela det med någon på nåt vis iaf.
Motivationen att öppna skolböckerna är noll...


Men kanske behöver jag lite stiltje en period av lite lugn och bara komma iordning med det som blev livet nu. Vänja mig, acceptera det fullt ut... Sluta vara irriterade för att jag bara är ett "offer" utan val i den frågan. Och ja det blir ju bra detta med... men nä... kan inte låta bli att tänka att jag ville inte detta, blev "påtvingad" detta. Bara vända tankarna och det går ju lättare, är ju en lycklig sak med, mest...

huvudvärk och trött... Inte dåligt humör egentligen men saker skaver, tröttheten att bara vilja gå o lägga mig...

yngste sonen e genomförkyld och hemma i sängen.
Minstingen har gjort något med foten, svullen och röd nu ikväll, blir en tripp tillskolsköterskan imorgon och hoppas det bara är nån vrickad tå och inte skoskavet under som är inflammerat. hoppas kan man ju.
Storstäda imorgon. slänga massa skit... ändra om i stora garderoben, få undan julkartongerna. ha handläggare på hembesök.
ångest för att jag har två barn som snart fyller år. 12 och 20. kalas, presenter... med vilka pengar?
Borde ta kontakt med spec pedagog på hab, todolista... se till att dotterns todolista blir gjord...

nä nu ska jag se dagens hem till gården o sen sova.

en vanlig i helg i mitt liv...

så då var jobbhelgen över men det har ju inte bara varit jobb. Igår hade jag ju en "dejt" med lilla sonen. Han kom in och mötte mig så åt vi varsin kinabox och sen gick vi och såg hundraåringen på bio och den var faktiskt bra, blev en del skratt iaf. Var lite tveksam om det var en film för sonen men han tyckte också den var bra.
på vägen hem så gick vi inom ica och hämta ett paket. Ja jag vet jag är fattig osv men jag unnade mig lyxen med en ny kaffemaskin, måttligt trött på min som gick sönder för mer än ett halvår sen. Nu hade de ett erbjudande som bara var ett dygn o då kosta en 200kr visserligen en mycket mindre men räcker ju till mig så imorse smaka kaffet bra mkt bättre. Jag tycker det är nimt med kapslar när man bara ska ha en liten kopp, använder ju perkolator annars och den orkar man ju inte sätta igång om man ska vara snabb...

Idag är en sån dag då tröttheten kommer ikapp, när man bara vill gråta så snart en dusch o sen sängen och hoppas man kan somna. Helt värdelöst när man ligger där och snurrar kväll efter kväll.
Varit ledsen för allt med älsklingen idag med... och haft stunder då det känts bra idag med då jag bara ser framemot andra halvan av livet och allt nytt det kommer innebära.
Hinner inte riktigt med hemmet heller. man kan ju lugnt säga att jag hade massor av nytta av stora dottern när hon bodde hemma men vi får väl komma in i nya rutiner. ska mellandottern bo här s måste hon rycka upp men just nu är väl inte hon som stabilast och inte jag heller så känns inte som läge att dra upp det just nu och det är ju bättre än det har varit men jag har en sån störig känsla av att allt är så rörigt här hemma men sakta börjar saker finna sina nya platser och en tillfällig ordning. Men när nästa familjemedlem kommer så får vi nog röja rundor lite till.

jag saknar någon att sova med. någon att ligga nära och tanka energi hos. någon att vara vuxen med och inte bara mamma...
Men jag bygger mina bon o sover i dem som att krypa in i någon livmoder hehe. ett täcke att krama och ha mellanbena ett täcke på kroppen o så lite kuddar runt huvudet fast måste ju ha luft med... min lilla kokong...

inget alls vilket är bra

en helt ok dag idag... inget större som hänt.
kom äntligen iväg och köpte skor till yngsta sonen. jag och dottern fick också varsitt par på rea som kosta 75kr paret o var väl inte de mest stabila skorna men båda behöver skor vintern ut så får duga...

Sen gick vi in i en ny mataffär som öppnat i stan, nytt city gross koncept. Jag har så tråkigt liv så jag tycker det är roligt att gå o kolla in nya mataffärer och denna var fin, kanske inte storhandla, men rolighandla. så kom stora sonen också dit för han skulle iaf handla och han är inte så glad för att handla i vår håla så det passa honom utmärkt att komma in och hämta oss o handla samtidigt så slapp vi kånka på bussen hem.
ja o sen åkte minstingen med honom hem o så inte så mkt mer...
Massa prat med dottern...

imorgon är det jobb o sen på kvällen ska jag o yngste sonen åka o se bio efter mitt jobb. Var tyvärr inte så mkt roliga filmer och inga som passa när jag slutar jobb så det blev hundraåringen. Jag vill ju se den men vet inte om det ska bli så kul för honom men vi får se. Ska bli lite mysigt att göra något själv med honom för en gångs skull även om han var lite ovillig haha. O nä jag har inte råd att gå på bio men hade två biljetter som jag fick från jobb förra året som går ut nästa vecka så var bara att passa på, dumt att inte använda dem.
var egentligen utbjuden på dejt men då hade jag redan bestämt med sonen... fakiskt liiite störigt.
Inte pratat med älsklingen på några dagar men han ringde ikväll. Hans fru hade sovit borta några dagar och han var så nere för det så han hade inte orkat ringa. Okej du satt hemma själv och ville inte ringa mig?? Skönt att du inte dog helt när du lämna mig... nä får vara så..
jag ringer igen sa han efter ett par minuters prat har inte hänt... men nä då...

Klyschan när livet ger dig citroner gör lemonad

Läst Amelia idag, sånt kan man göra på mitt jobb ibland, och var lite träffande när det var om att vara modig. Gällde en svensk film som har premiär i februari och den måste jag nog se.
En artikel om en kvinna som hade tre barn med diagnoser o alla hade autism. Och jag känner, menar inte att jag vill, att jag skulle passat som reportage. Nja inte jag kanske men jag är ändå någonstans en sån människa som klarat av en massa som kanske inte händer alla. Samtidigt tror jag att många klarar en massa olika saker utan att hamna i tidningen för det.

Igår pratade mellandottern nonstop i sex timmar. Jag kände bara för lite time out lite då o då, svårt med fokus så länge men dottern pratade mkt och framförallt om viktiga saker, om sig själv. Hon har alltid pratat massor massor men sällan eller aldrig öpnnat upp sig själv, pratat om allt o alla andra. Men nu har hon mer o mer börjat prata om sig själv o sina tankar. O då tar man tacksamt emot och lyssnar. Dock är det fortfarande mkt vi inte är överrens om men jag försöker verkligen o lättare när vi haft paus och om graviditeten står för positiva saker så är det bla att hon är inte riktigt så hetsig längre.
Nu blir det iaf så att hon flyttar hem igen på pappret, hon kan inte vänta på barnets pappas velande. Så får hon se om soc kan hjälpa med lght för annars kommer det bli panik så småningom.

Det är varken hennes eller mitt första hands val men det bästa för nu. Största problemet är att det är ont om plats, än klamrar jag mig fast i mitt rum... O hon i vardagsrummet. Vi kanske får strunta i vardagsrum..?
Nu när det är bestämt känns det iaf lättare, jag ser det som att det säkert blir ett år. Hade jag valt så skulle jag inte blivit mormor nu, jag ville bo utan massa barn, jag ville ha ordning på ekonomin igen så att jag kan hjälpa mitt barn o skämma bort barnbarnet. Nu är det inte så men på nåt vis ska det funka. Jag överlevde på knappa medel, fast dottern är aningens kräsnare och aningens mer i fantasi när det gäller pengar men hon vaknar väl :-P
Lite kläder finns, ev säng o bilstol, en tingad begagnad vagn men inga pengar.
Men det löser sig på nåt vis.
Det ska faktiskt bli mysigt med en liten bebis, en bebis som står mig nära, nästan som min men slippa ansvaret :-P fast en skrikbebis blir svårt. Och jag är orolig för minstingens del men det kommer funka hoppas vi.

Annan förbjuden känsla är ang pappan. Som vi kanske kommer ihåg var jag tveksam till honom pga saker han stod för och gjort. Jag gav han en chans men han tog inte den eller jo till början var han trevlig men inte sist jag träffa honom. Jag är sur för att han är en strulpelle, för att han som äldre dessutom med ett barn sen innan borde veta bättre. Förbannad för känns bara som att skönt för honom att dumpa ansvaret på mig/dottern.
Men jag har inte pratat med honom han har inte kommit hit så kan bara gå på mitt intryck o vad dottern säger.
Jag tror att jag är förbannad till stor del egentligen handlar om mig själv. Att jag inte valde men det gjorde han o nu lämnar han över till mig på sätt o vis... O väljer bort.
Att papporna till mina barn i slutänden också valde bort sina barn till slut helt och lämna allt på mig så jävla lätt (till synes)
Att dottern är lite som jag, hänger fast för kärleken, försvarar, bortser, hoppas. Och utifrån ser man hur dumt det ser ut men som sagt jag är den sista att prata. Jag försökte så vara till lags, att jag led tyst för mig själv, ignorera otroheter, för mkt drickande, porrmissbruk. Jag tyckte det var ok att jag skulle bidra med lika mkt eller mer trots att jag hade mindre pengar, att jag skulle ta hand om barnen o de ev passa dem...
Men man måste inse själv... Jag ska finnas där.
Min lilla flicka det kommer ordna sig.
En liten bebis...
Jag tror att det kan komma något bra ur detta för min dotter, o då menar jag inte bara miraklet att få ett barn. Men att när det nu är som det är så tror jag det kommer förändra dottern, få henne att växa. Jag tror på henne till fullo och litar på att hon fixar det.
O kanske är det bäst som det blev nu att de startar hos mig :-)
7veckor kvar.

O så jag då, o mitt nya liv, orkar kan jag, har jag tid? Eller?
Det är mkt snurrande på kvällarna i sängen kan jag säga... Måste nog spela lite på Keno o triss, nån ska ju vinna så varför inte jag :-P hade behövts...

lagt in bromsen

Inte mkt jag hänger vid datorn fast att jag borde... Men en dag så kommer jag väl vända den här dåliga spiralen jag är i just nu. Tycker faktiskt att jag börjat jobba för att vända, eller rättare sagt mest börjat bromsa in och bara det är en positiv sak för min del så man får vara glad ändå eller något.
fick inte gjort så mkt i helgen gjorde mer allt för att slippa göra nåt men julpyntet kom ner i sina lådor iaf nu ska bara lådorna någonstans också. När jag ser alla lådorna så börjar man ju undra om man/jag har lite mkt julpynt.
Nu är det mest jobb som gäller, måste fundera ut hur fan jag ska lösa ekonomin med, så less o så trött på skiten. som den gamla goda tiden :S men men det får ordna sig på något vis.

Men trots allt känns inte det som mitt huvudbekymmer.

Framtiden gör mig nervös och det känns som att hoppet närmar sig men jag kan inte helt hoppa ut i det okända. det ska blötas o stötas. 
Tankarna började mala mer efter ett samtal idag. Var från lss ang min dotter. Att det inte var så säkert med de fem dygnen, och dessutom så i den kommunen hennes kortids ligger i räknar de annorlunda. här räknar man 24 timmar som ett dygndär räknar man var dag som ett dygn. Vilket innebär att en helg här är två dygn och där tre. Så även om jag får fem dagar så får jag mindre avlastning på det nya stället :S Detta gör att jag inte kan jobba varannan helg trots allt. Dessutom så sa hon på lss att jag inte får jobba för det är avlastning och inte barnomsorg och det har de väl rätt i egentligen. Även om det är skönt att "slippa" henne på morgnar o kvällar så hinner jag inte känna av min avlastning egentligen.
Med pms så kom tårarna och jag bara kände att allt är emot mig men sen fundera jag lite till att kanske är det ödet som pratar?? Är det ännu en knuff mot stupet? Men jag e ju inte redo än. o tänk om det inte klaffar. orolig mina betyg inte ska gälla, mest av allt orolig att jag inte ska få csn och får jag inte det så funkar det såklart inte. o så söker jag in o kommer in o säger upp mig o så får jag inte csn, vad göra då??

o älsklingen då? han var här en timme i söndags, ville komma på lördagen men jag lyckades säga nej då o sen ja lyckades jag tydligen inte. Men vi bråka mest. O han vill inte lyssna alls på vad jag säger. han säger att han vet redan, den lilla tid vi har ska vara trevlig. Lite ironiskt när jag från början tyckte att han var min flykt från verkligheten och nu är det han som flyr...
JAg orkar mindre o mindre och har mindre o mindre tid för det...
saknar dock någon att umgås med i soffhörnet men här e ju fullt av barn ändå så så ensam är man ändå inte. Saknar någon att sova med ibland också. Jag har ju ändå vant mig vid att sova med han nån gång i veckan o nu är det snart fyra månader sen vi sov ihop sist.
ska man nöja sig med lite menlös kärlek o låta bli att tänka? Eller bara vara själv. kan ju inte direkt ge mig in i någon dejtingsväng när jag har mellandottern. Det är ju en huvudvärk för sig :p Hon kom hem idag igen så...
Har ingen lust att röra till mitt liv med män  just nu iaf heller nu är det karriären och framtiden som gäller på ett eller annat vis.
tänker för mkt somnar för sent. sonen undrar om jag aldrig sover när jag tydligen lite för ofta säger att jag e trött fr jag inte har kunnat somna.
Men nu är det snart dags för ett försök och imorgon ska todolistan avverkas och hemmet röjjas, känns som om "städerskan" tagit semester :p

Tystnad råder

Fast jag är trött e det så skönt att sitta uppe när allt e mörkt och tyst. ja helt mörkt här inne är det inne, vi har fortfarande julgran och ljusslingor uppe och så lite tända ljus på det. Måste väl ta ner julsakerna i helgen men jag stressar inte fast julen för längesen är över så är det mysigt här (ja eller tacky beroende på vem man frågar).
bara jag o minstingen hemma. Myst med godis och spelande. Men det var rätt mys när man fick i säng den lilla pratkvarnen också. Vi såg på spåret (mest jag) och sen skavlan fast under det gick jag o la minstingen med.
Sen tänkte jag utnyttja mitt medlemskap i netflix med. vet inte riktigt varför jag gick med men varit med flera månader och först för ngn vecka sen såg jag en film med mellandottern som var kass. Så med stor vånda skulle jag välja ännu en idag och nja riktigt bra var väl inte den heller, får nog satsa på nån serie istället. Filmer är inte riktigt min grej, blir ofta rastlös och vill helst läsa en bok samtidigt :p Böcker är så mycket mer min grej.
men bara tanken att ajg kunde sitta här själv o välja själv vad jag skulle göra var nice.
mellandottern e fortfarande med barnets pappa...
sonen åkte iväg med kusinernas pappa för att hämta kusinerna, för att sedan åka hem till deras pappa. Blir en tripp på många timmar och i detta vädret, känns inte ok alls.
Idag har det snöat på riktigt här. Älska sonen i morse som säger att han får svårt att gå ut. Nu ska jag inte beklaga mig men det är ju rätt skönt att sonen inte vill handla i tid och otid men jag har sagt ett antal gånger att vi måste åka och köpa skor men icke de han har funkar säger han och killen e ju 13 o borde veta så jag har inte kollat hans skor så noga om man säger så. Imorse visar han mig att sulan har lossnat under halva skon!!! Hur fasiken skickar man ut ett barn i det?? Ingen fara säger han o tar plastpåsar på fötterna men visst skulle vi kunna o åka o handla i em... mmm....
Nu hann vi inte det iaf eftersom det bestämdes att han skulle med till kusinerna tidigare än vi trott och med kollektivtrafiken hade vi inte hunnit fram o tillbaka. Så bara in i skåpet och rota fram eltejpen och tejpa hela skon, synd bara att skorna var gråa och inte svarta. White trash när det är som bäst eller något. Hoppas han kommer hem tidigt på söndag så vi kan fixa då för annars vet inte jag när jag jobbar mer eller mindre hela nästa vecka. kul kille, verkligen...

så här när hemmet är tomt eller barnen sover så är de nästan som bäst :p nädå men man hinner sakna dem lite, tänka på alla deras goda egenskaper, allt det braiga, det som känns som kärlek i hjärtat. Min älskade skitungar. Tänkt ändå att man har skapat ett antal människor. det är stort om man blir så här småfilosofisk under natt timmarna.
Vi är lite töntiga eller gulliga beroende på hur man ser det. jag o barnen har en liten egen grupp på fb en privat sådan nu när vi är lite spridda. Den är lite sporadiskt använd och för sakens skull så tycker vi eller framför allt killarna att det är lite töntigt men den används och det är gulligt. äldste sonen lägger mest upp fula bilder på sig själv som någon dagens blogg, idag var en sån dag o man bara skrattar.
så glad för att mellandottern o äldste sonen har umgåtts lite med, de är de som stått längst från varandra av barnen av olika anledningar men verkar kunna arta sig på äldre dar även om de inte blir bästisar direkt men betyder så mkt för mellandottern.

Så nu var sonen, den yngre alltså, framme hos kusinerna så kan jag sova gott. En liten miss med skorna tydligen blev väldigt halt med tejp, jag tejpa ju runt dem hehe. Ja så här i efterhand kan jag förstå att det blir väldigt halt :p

skulle kunna dra lite om männen i mitt liv eller bristen på dem men orkar inte. Ungefär som att jag inte orkar med dem heller. Är det som jag blivit gammal och vis, eller är jag bara gammal... Helt tappat känslan av at vilja vara bekräftad, skulle inte orka gå på dejt. eller jo med en kille som jag träffat för många år sen men är ju så långt väck och ingen barnvakt...
O så har jag ju min unga flirt, så lagom o så rolig...
O älsklingen... jag bara känner att nä... prata lite idag och han börjar nog bli lite orolig att jag tappat intresset och jag orkar inte ens försöka förklara för om jag har svårt att förstå saker ur hans synvinkel så är det inget mot vad han har ibland.
Busschauffören. Efter hans sätt att tilltala mig förra gången o in respons på det så trodde jag att nu fattar han vinken men så var jag tvungen att prata med honom om en sak som rörde hållplatsen idag och ja då var det tydligen fritt fram så även om vi skynda på så sprang han efter. Nä sa jag du var otrevlig sist så nä tack och oj om någon nog ångra sig men jag menar efter 7 månader ska du inte ge upp??

en sista sak innan sängen. Störigt min syster har bebis och ammar. eller nä det är väl inte störigt men E-Type kommer till stan om två veckor och det skulle vara kul att bara komma ut. Göra något annat. något utan barn men hur kul är det att gå själv. Funderar på det men den motivationen har jag nog inte... jaja kommer väl andra saker i framtiden...
O E-Type... ja jag vet inte. så bra är inte hans låtar eller jo jag gillar dem och nä jag tycker inte att han är snygg. men ändå. det är helt oförklarligt hur min kropp reagerar på den killen haha... konstigt. Min familj tycker att det är rätt roligt själv tycker jag det är aningens pinsamt. Har jag sagt att jag bott på samma hotell som honom, ja samtidigt alltså och att vi åt frukost i samma rum :p
När jag ska upp nån gång till dottern ska hon ta med mig till hans restaurang.

gäääsp

hjälpte att gnälla lite

Trött som bara den igår. men när jag väl lagt mig tog det evigheter innan jag somnade. sov knappt en timme sen vaknade jag av att dotterns expojkvän (barnets pappa) kommit hit o de åkte iväg. han ska vara hos sin pappa några dagar så då ska hon också vara där. Förstår mig inte på deras förhållande eller icke förhållande och försöker inte ens längre. Men kan inte säga att jag inte tycker att det är rätt skönt att hon är borta några dagar. Jag vet inte hur detta ska gå i längden... Ja vi får se det är inte så mkt jag kan göra åt det vare sig jag vill eller inte. Det är inte alltid det går att prata med henne och ännu mer sällsynt att vi är på samma sida. Nu ska jag njuta av några dagar utan hennes hängande uttråkad i soffhörnet sen nästa vecka så jobbar jag en massa så går vi inte på varandra på det viset o så ska jag bara vara tyst om vilken nytta som görs hemma eller inte så ska nog friden hålla sig... kanske...
Iaf så gick de och sen var det omöjligt att somna om. Skylla på månen kanske. Men vad jag hann tänka en massa på dessa timmar jag låg där. kunde både le och gråta lite under tiden. O så småningom kunde jag somna. När klockan ringde så var jag helt övertygad om att det var lördag och tänkte inte gå upp men som tur var vaknade jag tillräckligt för att inse att det bara var torsdag. Min första tanke när jag insåg det var att det inte fanns en chans att jag faktiskt skulle ta tag i saker som jag lovat mig själv under nattimmarna.
Men faktiskt tro det eller ej tog jag mig i kragen. Gick o lämnade minstingen, gick o snabbhandla lite. Fixat räkningarna. Bokat tid med färdtjänsthandläggaren, räckte inte med en ansökan inte utan måste vara hembesök också och träffa minstingen. så får hoppas det bästa. Och så fick jag pratat med lss handläggaren om kortidsansökan också. Hon tyckte det var ok med fem dagar i månaden ist för fyra och så kunde hon gå med på fem extradagar men är inte hon som bestämmer utan ska beslutas i någon nämnd om två veckor så får hoppas de håller med men var mycket prat om att detta faktiskt var mycket dyrare för kommunen etc och så stor skillnad mot stödfamilj. ja får hoppas helt enkelt.
och skickat efter läkarintyg. massa småplock och städat hemma, bytt i sängarna. kollat lite på skolan. och känner mig bra mycket piggare trots för lite sömn men det är något knepigt med min kropp mår inte riktigt bra men så diffust och lite av varje vet i fasiken vad det är.

Så fick jag mina betyg idag. o så står det ett E på min medicin kurs. Inte ok :( så fick tag i min lärare o jo det skulle vara A så hon ordnade det så ska komma hem nya betyg. Kändes lite drastisk skillnad hehe.
Så mkt tankar maler om allt det här med skolan nu.... vad ska jag, vad vill jag, när ska jag? kan ju säga som så att jag ska om jag kommer in och om jag får studiestöd annars kan det ju skita sig. Och så är det vad? är jag inne på rätt nu eller ska jag gå nån annan väg? Vad är jag bäst på eller vad skulle jag kunna bli bäst på? Känner att jag måste repetera kemi o matte om jag ska in på något naturaktigt. Betyg har jag redan så får ju inte läsa om det så får läsa in på egen hand isf, går det? Det praktiska med minstingen känns som det ska kunna gå. sommarjobba måste jag kunna få på mitt nuvarande jobb hoppas jag.
jag e så nervös det skulle förändra mig så mkt även om det är positivt så rubbar det ändå världen lite... fast spännande =)
typiskt ;med lite domedagstänkande, hade varit om jag bestämt mig och kommit in så ahde jag inte fått pengar ifrån csn. Står att det inte är säkert att man får om man inte sköter sina gamla skulder och ibland så e jag sen osv men jag har inga studieskulder hos kronofogden iaf så vet inte hur de räknar. frågade en gång men svaret var att de var individuellt så bara att skicka in ansökningen...

måste ringa tele 2 imorgon också och spärra sonens tele. Nåt jädrans störigt han har tryckt på som drar 30kr varannan dag o jag får inte stopp på det. fick en chock på förra räkningen som var på 450kr mer och är ju inte direkt pengar jag har :S

nu natta minstingen o sen lite skolarbete. hade behövt bli av med huvudvärken också men men...
allt känns så mkt mer avslappnat idag. Lugnt och skönt...

svårt bry mig mindre

Kommer inte alls upp. Känner mig så långt nere o jag vet inte riktigt varför och jag har ingen ork i kroppen att vända uppåt heller. Jag giter inte, jag orkar inte bry mig, inget spelar någon roll. Jag vet att om jag bara tog ett par steg åt rätt håll på ett par områden så skulle det förhoppningsvis generera lite energi men det känns inte som små steg och när jag inte ens har orken att bry mig så blir det ännu värre. Luften har bara gått ur mig.
Fortfarande inget skolarbete gjort...
Var småsegt att börja jobba igen och nästan oöverstigligt att komma upp ur sängen på morgnarna.
Dagarna barnen har varit i skolan har jag gått o lagt mig igen efter att jag hämtat dem och sovit, vaknat till somnat om tills halva dagen gått. jag som hatar att sova på dagen. efter ett par timmar uppe så bara längtar jag tills jag kan få gå o lägga mig igen. Ibland kommer det glimtar då jag känner att jag vill, att jag borde men sen slocknar det snabbt igen.
Orkar inte fixa med hemmet. gårdagens disk står kvar, julen e kvar, knappt nån mat. Barnen gjorde lite nytta när jag var på jobb igår o tur är väl det hehe.
Fok ringer, jag borde boka möten, ringa andra samtal, kolla upp saker. tittar på telefonen när den ringer men orkar inte lyfta luren. tänker att imorgon då... o tiden går och är faktistk en tidsgräns på sakerna som måste fixas men jag e så trött på allt sånt, varför kan inte jag bara få ha det vanligt utan att det hela tiden ska fixas o trixas, jag giter inte.
Prata med dottern i sthlm i skype idag eller rättare sagt mest minstingen. saknar henne, inte så att jag vill hon ska flytta in igen men kunde hon bott på lagom avstånd?? nästa månad kommer hon nog ner en sväng iaf.
Trodde jag skulle bo med två barn detta året men nu känns det som det kommer att bli fyra och jag orkar inte det heller, vill inte, inte mitt val.
Mina tankar om mellandottern och minstingen att jag inte orkar ger mig dåligt samvete, förbjudna tankar. man ska orka man ska vilja göra allt för sina barn o här sitter jag egoistisk och bara längtar efter en vecka alldeles ensam på ett hotellrum med en stor härlig fantasisäng. bara få vara ifred, slippa gå upp slippa finnas till hands 24/7
O nä allt e inte så eländigt. det går ok med mellandottern, har varit värre och jag känner för henne, hennes situation är inte lätt och inte som hon i sina fantasier tänkt det. Minstingen e ju gullig osv. but still, leave me alone sometime. jag vill ha ensamtid. kanske därför jag bara vill försöka gömma mig i sovrummet.
älsklingen.... jag svarar sällan, jag orkar inte. orkar inte höra om hans elände om hans fru, om att han älskar o saknar mig. Hur synd det är om honom. Att han ska skilja sig hela tiden eller dittan eller dattan för att bli av med henne. O att det nu visa sig att hon är gravid spela ingen roll. Jag bryr mig inte längre, jag tycker inte synd om dig. jag fattar inte allt han svamlar om, kulturkrock deluxe. Förstår inte hans resonemang, hans tankar. Och gissar att finns en massa som inte sägs till mig, jag är inte helt dum i huvudet. Leave me alone.
Prata med en man igår, en som dyker upp då o då. Nu skulle han under två veckor bevisa sina stora ord, tillåt mig småle. Han kan sitta o säga att han blir så sårad av mina hårda ord och omdöme om honom men bevisa att jag har fel då. Jag tvivlar och jag orkar inte engagera mig i alla fall... Möjligtvis i nåt som var roligt och gav nåt, i nåt som var tryggt... Jag undviker den roliga också, giter inte det heller egentligen...

önskar att jag återigen orka bry mig att jag tog mig upp men inom mig bara skriker det låt mig få sova ett tag till sen så, sen kommer nya krafter.

imorgon då, då måste jag ta itu med saker. ringa 3 viktiga samtal, ordna ännu ett läkarintyg, ta tag i skolan, få ner julen, städa källaren fortsätta med källaren, baka, tvätta, göra matsedel. fixa allt det vanliga med barn o mat. Ignoerera dottern som till 90% ligger i soffan som ett svart hål... Bara ta tag i det göra så mkt som möjligt så att jag bara skulle kunna ge mig själv en ledig helg utan en tanke på måsten. jag önskar.
Måste fixa pengar med...räkningarna... f-n...

fokusera på positiva... ungarna gjorde lite nytta i helgen, stora sonen var jättegullig och umgicks hela söndagen med alla småsyskonen sånt värmer mammahjärtat. har tak över huvudet och mat på bordet. o sen..?
Måste fixa mina betyg med så jag kan skicka dem till chefen men orkar inte bry mig om det heller. Lyckan över betygen känns långt borta.

Mycket svammel, mycket som borde komma ur men ändå, tänker på sängen som inte ens är mysig eller bekväm o trots att jag fick en säng så kunde jag inte komma o hämta dem så får leva vidare med denna...
Nu ska mat fixas, läxor läsas, disk tas om hand, bada minstingen osv, läsa saga. vara trevlig bry mig, de har bara mig. jag måste hänga med, måste rycka upp mig...
löjligt egentligen desto bättre mitt liv egentligen blir på många plan så mår jag oftare sämre. Jag hade ännu mindre pengar för flera år sen en bra bit under existensminimum, barnen var sjuka, massa sjukhusvistelser, massa med mellandottern... ingen sysselsättning. Nu har jag jobb, pluggat, lite planer... Och ändå känner jag att jag är i nåt ingemansland när saker inte är lösta som med mellandottern, vad ska jag ställa in mig på. Med minstingen blir det korttids, färdtjänst? Jobba, plugga?

aningens arg

En aningens arg på mig själv för att jag e så trött o seg för att jag inte kommer igång, med nånting. Fast försöker vara lite snäll mot mig själv och skylla på att det är sviterna från de senaste månaderna som gör att jag e så trött.
Det har ju varit lite upp o ner, en del stress o en massa känslor.
Är ju rörigt än vet ju inte hur det blir med mellandottern så känns som det bara hänger i luften i ett mellanläge o man bara måste vänta, det är så störigt. Men liite goda nyheter så får hoppas att det blir så men inget hundra än så bara fortsätta att vänta.
Tråkigt också att det som verkligen ska vara bara lycka både för henne och mig överskuggas av allt runt omkring. Men vi har haft ett par dagar då vi bara myser o ser framemot. Letar saker, planerar, tittar på guppande mage.
Minstingen e hos sin bror denna veckan. Det är ju inte så att han inte känner henne men han har ju inte tagit hand om henne som hennes övriga syskon har, han har ju inte bott hemma på fyra år heller och var lite frånvarande större delen av de åren. Så nu när en massa saker dyker upp ang minstingen så ser man det lite mer utifrån att det är bra mkt mer jobb med henne än vad man tänker på när man är van och uppe idet. så nog nyttigt både för honom o mig. Det är så mycket med kommunikationen tex allt man får avlösa på henne för att förstå vad hon vill och inte vill.
Inte för att lämna ut henne men man kan säga att det blev en stor olycka i sonens soffa i fm... sonen tog det dock med fattning men blev mycket tvätt för den stackaren o hans soffor som e alldeles nya i princip :(  Men men han får ju betalt för det iaf hehe.

började jobba idag... småsegt men funka, tråkigt gå upp bara men jag behöver väl komma lite iordning igen känner jag... Måste sätta in en jättestöt i pluggandet med.
vill umgås med folk, ta en fika eller nåt. så tråkigt när alla ens syskon bor så långt borta blir aldrig nåt spontant och definitivt inte för en fika bara... I de flesta fall blir det övernattning för att det ska kännas lönt och det är ju mysigt det med men att bara umgås nån timme då o då hade inte varit fel det heller men nu är det ju som det är så inte mycket att göra åt det...

måste ta tag i saker och ta lite mer kontroll även om det just nu finns en del jag inte kan bestämma över.
skulle vilja åka hemifrån och komma tillbaka hem igen nystartad men det kan man ju bara drömma om det med. Ibland känner jag mig bara så slut att mer eller mindre alltid vara omringad av folk som behöver en som suger energi.

Nä nu ska jag o dottern se en film är vad denan huvudvärken orkar med o sen sängen.

inte så illa...

Så då var vardagen igång igen och jag har letat fram datorn vilket jag borde gjort för längesen med tanke på att jag är på väg att få F i kursen pga att jag ligger så mkt back men får se om det går att jobba ikapp sig denna veckan.
Lovet har varit helt ok vissa stunder bättre än andra. Har hunnit med att träffa de flesta syskonen o de flesta syskonbarnen och pappa vilket känns bra. Sov ju hos en syster på nyår, brossan o hans barn sov över en natt, en annan syster o hennes barn sov över ett par dagar, en syster o ett par av hennes barn träffa jag hemma hos pappa en dag så varit full rulle men även några dagar med nästan tomt hem o pyjamas hela dagen.
Var ju ett tag sen jag träffa systern från Gotland som nu sov här ett par dagar men det är på gott o ont med de flesta av mina syskon att man märker inte av tiden när man väl träffas men visst vissa saker hade man önskat man slapp när det gäller just denna systern men hon gör ju inte det för att vara elak, hoppas jag men ibland kan man känna sig en anings överkörd även om jag försökte stå på mig mot vissa kommentarer. hann knappt umgås iaf med alla ungar över oss hela tiden går ju inte att prata privat typ hehe. men var trevligt iaf =) Det var sådär att hunden var med utan att hon frågat först, kommentaren på det var att hon inte fått ta med den om hon fråga. o jo jag tycker om hunden o har alltid gjort men helst ska den vara på hemmaplan då :p Förutom att dregla ner allt o göra minstingen nervös (som inte gillar hundar nåt vidare) så åt den vid ett obevakat tillfälle upp ett jättefat med julgodis och kräkte på min matta som är det näst dyraste jag äger :( stor jävla fläck. men men... Sen kunde man bespara sig kommentare som "vad är det för gummidräkt?" när jag tog på min jacka som jag är jätteglad att jag fick, "du har så många tacky saker så det nästan är hemtrevligt" vad är det för korv? inte rätt märke" "varför lägger du pengar på en massa skit" med hänvisning till julpyntet i mitt fönster. men det är ju som det brukar men finns en anledning att man inte vill laga mat till henne haha. Var lite andra saker med men de har jag inte sagt till henne så får väl vara så... Men mysigt att träffa barn o syster iaf =)

Lite skönt ändå att allt socialt o trevligt är över haha, nu ska jag försöka få ordning på hemmet o komma igång med en ordentligt städning. när jag orkar :)
O så måste skolarbetet komma igång men ska bli kul det med. Känns till och med ok att jobba igen. jobba ju för några dagar sen utan problem :p Lite mer taggad efter mitt merarbete samtal.

Tråkigast nu är ekonomin som inte alsl verkar rätta till sig. Kronofogden tar i ena änden o in andra kommer skulder till för att pengarna inte räcker, onödig spiral bara. riktigt så illa är det väl inte men nära på. Snåla lite nu under våren, försöka iaf men sonen behöver skor o två barn som fyller år o snart kommer barnbarnet.
Jag o mellandottern kommer för tillfället inte alls överrens Suck men har vi tur så kommer det kanske goda nyheter nästa vecka. Man vill ju hoppas men man vet ju hur det brukar sluta...
Skönt att minstingen är tillbaka i skolan för jisses vad hon varit kloss o pratat en massa hela lovet speciellt när vi varit ensamma men mysigt också men uttröttande minst sagt. Dock överlycklig att hon äntligen kan sova på morgnarna så vi har inte vaknat förrän 8-9tiden så skönt =)
Nu önskar jag mest av allt för detta året att mellandottern hittar ett ställe att bo på för allas skull!
så att hon kan komma iordning med sitt liv o jag o minstingarna med vårt.
Känns konstigt när jag tänker på att äldste dottern inte kommer hem denna gången men får vänja mig.

Hälsan har vi inte tagit itu med än detta året men ingen stress än eller... Lite orolig för en kroppslig sak men hmm... jag går ju aldrig till läkaren heller även om jag känner att jag borde kolla upp detta men... stor tröskel... ignorera funkar också...

Kärleken? Känner mig mer o mer över älsklingen. svarar allt mer sällan. Känner mer o mer att det ger inte mig något längre så varför. kärlek på det viset är inte vad jag eftersträvar o ju längre det går desto sämre avslut. trots det var han här några timmar idag och nja... Efter allt som ligger mellan oss numera har jag stängt av en massa tror jag o hur kul är det då? så ja går inte fort men avslut lär det bli även om jag tvivla ett tag...
Vet inte om jag nämnt det här men finns en kille jag nog pratat med ca 2år på nätet i perioder, inget kärleksfjams då alltså utan bara roligt o lite flirtigt. Igår prata vi i tele första gången eller ja vi prata genom skype en gång men dålig Connection så hörde inte mkt... Men han var verkligen så rolig att prata med. sådär alldeles lagom lättsamt. Inget som kommer leda till nån sorts förhållande men nån att tänka lite på o le utan att kära ner sig. Har jag ju gjort innan lett o tänkt på honom alltså men han var så rolig att prata med, väldigt mkt i sättet som älsklingen var i början (som jag kände honom) fast nästan roligare då inga känslor inblandade.
nackdelen var att när vi pratat, över en timme försvann oroväckande snabbt så hade  min trötthet gått över o det var helt omöjligt att somna. Så seg idag o tog en extra lovdag åt mig själv men imorgon då, ja då är det ordning som gäller.

nytt år, nya tag

Ja då var man inne på det nya året men kan inte direkt påstå att så mycket nya krafter har dykt upp än men vi har ju fortfarande lov så får slappa lite till =) Ja förutom imorgon då man måste avbryta ledigheten o jobba en ynka dag, blir segt  men men får gå det med.
Har lite saker som ska tas itu med idag, lite pappersarbete o så måste jag sätta igång med skolan, läraren är inte så imponerad minst sagt :s
Var nere hos min ena syster i malmö på nyår. var lagom trevligt :) Sen har hon ju en liten bebis så då blir det som det blir. var bara jag o minstingen som åkte ner. Sonen är hos sina kusiner, mellandottern var på fest med fadern till det väntade barnet, skulle väl försöka ge det en sista chans men blir nog en riktig hemflyttning så får vi ta det härifrån. stora dottern var hemma hos sig o hade lugn nyår o vad jag vet skulle äldste sonen också ta det lugnt så man hade inte så mycket att oroa sig för.
Sov över hos syster o tog en slappedag innan vi åkte hem. Måste träffa mina syskon mer känner mig så mkt gladare efter jag gjort det spec en del av dem så får väl lägga lite pengar på det då...

Älsklingen kom förbi på nyårsaftons em, var här nån timme o sen körde han oss till stan o tåget. Känner mer o mer att kärleken kommer inte räcka till, inte för nåt mer... Ja jag älskar honom o jag tvivlar inte på att han älskar mig heller men jag kan inte glömma o leva med några småsmulor är inte det jag vill. Och han tycker inte jag är rolig heller som är fixerad vid den saken han inte tycker vi ska prata om för det har inget med oss att göra. Kulturkrock deluxe. är så mkt annat också så... Inte hört av honom sen dess heller så kanske han också inser eller så e han bara inte själv...

satt här alldeles ensam igår kväll när jag fått i säng minstingen. Att jag fick så jädra ont i magen o nästan kände mig sjuk gjorde inte saken bättre men jag kände mig så ensam bara. Skulle velat ha sällskap i tvsoffan, någon att lägga mig med och någon att vakna med. Fast jag ändrade på det så blev kvällen helt ok. Att det var rätt skönt att bre ut sig själv, välja vilken film jag vill, göra som jag vill. Ingen som la sig i, läsa i sängen så länge jag vill, vakna när jag vill... Ska njuta lite av det istället så länge. Som det ser ut nu så kommer ju mellandottern att landa här igen för en längre vistelse och det kommer kräva en hel del energi så får prioritera den situationen till att börja med. en situation som jag inte ens vet hur jag ska handskas med.
sen blir det till att fundera ut hur jag ska göra med utbildning osv för detta året eller om jag ska ta tag i det nästa år men om jag inte kommer in då så är det ju kört...
o så måste jag ta tag i hälsan minst sagt.
kärlek får ligga längre ner på listan. inte den minsta stress över den situationen. Kanske satsa på att leva som singel andra halvan av livet.
Nu ska jag ta tag i dagens todo lista o sen får vi ta en runda till affären för inte mkt mat här hemma om ens någon. Ingen fantasi alls heller till att komma på någon... Giter inte laga nån och är inte sugen på någon heller så då blir det svårt.
Igår var jag så sugen på kinabox och tänkte handla det efter vi åkt tåget hem o så hade de såklart stängt trött man blir så stekte bara ett par hamburgare när vi kom hem. Det är ungefär på den nivån det ligger...
Svårt att planera när man inte vet vem som ska vara här heller...