lördag 30 november 2013

kändisvarning

Så då känner man äntligen en officiell kändis kan man stryka det från listan haha. Skoja bara så viktigt är det inte men är inte så man hänger i de kretsarna.
Närmaste är väl att idolSassa har sovit här en gång :p

Nu är det iaf officiellt att Outtrigger ska ställa upp i melodifestivalen. De gjorde ju en cover på förra årets vinnare och sen har det rullat på. smart move. De började direkt när vinnaren utsågs så under natten gjorde de om låten och spela in en video så de kunde slänga upp den på youtube tidigt dagen efter.
Nu är det iaf så att sångaren är en av min sons bästa vänner om inte den allra bästa just nu. Från början var han bäste vän med sångarens storebror, de gick i samma klass. Men ju äldre de blev så blev det att man kunde hänga med sina syskon också. När sedan storebrodern flyttade efter gymnasiet så börja min son vara alltmer med sångaren då.
O denna kille förtjänar verkligen all framgång. Han är så engagerad och driven när det gäller musik. Han har organiserat och donat med en massa saker inom detta området. Så verkligen jättekul och jag önskar dem all lycka till.
han är dessutom en väldigt trevlig och rolig kille. Vilket hela familjen faktiskt är. De har även en syster som också har ett funktionshinder så är lite roligt även om hon är mycket äldre än min dotter.

tisdag 26 november 2013

det tar sig...

sakta men säkert jobbar jag av lite i taget, särskilt snabbt går det inte men ska ju få in allt med. tar längre tid än man tror. Lite mycket tjat om skolan nu men just nu är det mest det i mitt liv. Och gör ju mer nytta än olycklig kärlek :p
varit deppig för det med idag men det ska inte få störa mig. Är mest jag själv som e töntig. Blev inte alls som jag tänkt. Tänkte inte att jag skulle betyda så lite så fort direkt... jo han ville träffa mig igår men jag sa nej... men inte så man hör så mkt från det hållet annars mer än nåt litet kort då o då men det borde  ju inte vara nåt att klaga över det är väl bara bra kan man tycka men bara för det vill ju jag att han ska hänga efter mig o jag skulle ju vara den som sa nej... men nädå det är jag som ligger här o är efterhängsen. ja inte på riktigt då utan bara i tanken. tänker inte hänga efter i verkligheten nån måtta får det vara...
jaja det går över...
Två veckor till att begrava mig i jobb o plugg. lite synd bara att det blir så där lite halvhjärtat i bägge ämnena men jag ska bli godkänd iaf o som sagt jag gav inte upp o jag har gett det vad jag kunnat o det får räcka för mig =) jag är trots allt inte nån sorts övermänniska.

imorgon blev det jobba istället för skola. vikariebrist... missar utv samtalet också men ja så viktigt känner jag inte att det är.
O efter jobb blir det vernisage på dotterns målarkurs =) o sen ska jag o de jag brukar umgås med ha efterfest på mc Donalds haha lyxigt värre... jag gillar inte McDonalds... Ska bli kul att hänga o prata lite alldeles för länge sen sist känner jag... o komma ifrån allt en timme är ju inte heller fel.

vad gör jag uppe nu?? sova!!

måndag 25 november 2013

Nog för idag

Gjorde en så bra planering tänkte jag... men redan efter första dagen är jag back haha. Räknade inte med trötthet och att jag är långtifrån en robot men visst har jag pluggat så mkt jag kan idag och så har jag jobbat. Men ingen idé att sitta här när hjärnan la av för ett litet tag sen men är ingen katastroff nya tag imorgon. Skulle bara vilja ha nån dricka som bara ruska av dimman från ens ögon o pannlob hehe. ja lätt är det inte överlever ajg dessa veckor fram till jul ska jag få en klapp på axeln minst sagt =)
messat en massa med mellandottern med dessa dagar. ja är lättare för vi kommer bättre överrens då :p Känns som det kommer bli en hemflytt igen... inte alls vad jag ville så får man kalla mig egoistisk eller vad man vill men jag vill verkligen inte bo med henne... o ja mysigt att ha barnbarn när men nä jag ville inte alls bo med nån baby nu heller... jag skulle ha några år utan så mkt barn tänkte jag men vad ska man göra. alla har vi varit unga o korkade eller nåt :p o pappan till det barnet, ska inte skriva nåt men kan väl säga att jag känner mig inte så välvilligt inställd. jaja...

deppat lite för älsklingen idag med av olika anledningar. men ja en dag i taget så vet man att man är över det en vacker dag...
nu måste jag sova. sen jobba, sen göra klart arbetet. fixa räkningar, de få som kan betalas haha, o lite annat todo.
Tur man är så upptagen denna månaden så man hade inte hunnit göra av med några pengar ens om jag haft några. jisses vad jag är positiv :p
sova var det...

söndag 24 november 2013

Hade man bara fått sova så hade det ju underlättat.

Helgen har faktiskt varit helt ok. i fre em tog vi ett ryck och hjälptes åt att frestäda,så skönt när vi var klara även om här hade behövts en rejäl storstädning.
O sen har vasken i badrummet gått sänder. hela metalldelen i botten på vasken har lossnat så nu läcker det även undertill. I köket har det också börja läcka under vasken är väl stopp eller nåt annat härligt. Måste nog ringa om det i köket :( svårt fixa det själv. jag är rädd för vaktmästaren o ber inte om hjälp om nåt vilket väl göra att det blir så dyrt när jag flyttar ist. Fönsterna drar, kranen i badrummet läcker, ytterdörren går inte att stänga då handtaget är sönder. ett av barnen har tagit sönder vartenda handtag i lght :(
vill liksom inte att han ska gnälla... säg vad jag inte är rädd för å andra sidan haha. Eller jo har faktiskt ringt när tvättmaskinen sluta tömma och när ugnen sluta fungera, också omöjligt att leva med men annars...

var iaf en väldigt lugn o avslappnad fre em/kväll. sov dåligt som senaste veckan o när jag väl somna framåt morgonen så kom minstingen o väckte mig.

Igår blev inte mkt gjort på fm, kom iväg en långpromenad till apotek o handla. Tack o lov för vår lilla buss på vardagar, glömt hur tungt det är att asa hem maten... Fixade dotterns hår. börjar bli riktig snabb på att sätta in löshår nu fast leka frisör inte alls e min grej. Aldrig varit.
ja sen var den dagen förbi. sonen var här en runda. mys på kvällen med räkor.
Äldste dottern magsjuk inatt, hon mådde lätt illa igår så var nog inte räkorna iaf. Vi andra har inte känt av något. så förhoppningsvis vågar man ge sig av imorgon. Hoppas minstingen inte blir sjuk iaf för då är det svårare. är inte så lätt att bara ge sig iväg från mitt jobb.
Så blev inte mycket med att få upp julpyntet idag. Bara pluggat hela dagen istället. Ont i huvudet, kan också bero på att jag inte kunde sova inatt heller. vaken mellan kl1 och halv fem. snurra snurra. tankar på ekonomi, plugg... mellandottern o hur det ska lösa sig för henne. sista dagarna har jag varit ledsen för älsklingen med. saknat honom så mkt sista dagarna. övertrött o pms väl...

Fått gjort god sönmiddag idag iaf, för min skull de små hade lika gärna eller hellre ätit annat men jag har varit så sugen... mumsigt. husmanskost =)
igår köpte jag gulliga jultvålar, pepparkaka o äpple/kanel. vara glad för det lilla här i livet är väl vad jag har råd med julpynt i år hehe.
Planen var att göra provet ikväll kl 20-24 men nja... med denna huvudvärken...
Vill sova ut... ordentligt utan att snurra o snurra...
Nu väntar en vecka med mkt jobb eller ja fem dagar... en skoldag, då även ett utv samtal ska in och på avslutning för minstingens målarkurs... sista dagen har jag bokat in min muntliga uppgift i andra kursen och så ska julpyntet upp o dottern "flytta"o på kvällen disko med minstingen i stan.
ska göra provet nån kväll, få färdigt två labbrapporter och skriva ett arbete. och göra den muntliga uppgiften. mesta fakta är hittat men resten att få ihop det...
Blir nog ok... måste bara få sova liiite.
Dåligt samvete när vi skulle skriva i minstingens pärm vad vi gjort i helgen för det var inte mkt att skryta om... men är väl bra med en tråkig helg med hehe.
Nu kör vi 110% i 3 1/2 v sen så är jag död lagom till jul :p
Nä avsluta dagen för minstingen nu... sen får jag se om jag orkar ta tag i lite till ikväll...

fredag 22 november 2013

jag försöker jag gör verkligen det men...

Vad det känns motigt just nu, vet jag ska beta av en sak i taget men det går segt, jag får inte in nåt... Huvudvärk from hell o denna trötthet...
Har iaf försökt plugga idag o mer får det bli. fått avverkat en todo sak. en kvar bara... Eller ja förutom räkningarna, logga in på banken logga ut o ville bara lägga mig i sängen under täcket o krypa fram i vår, fast iofs måste ju en del av mig gå till jobb annars blir det inte mycket att krypa fram till haha.

är väl mest där jag känner att jag är i nuläget i lusten att lägga mig. Nä men det funkar inte, tänka framåt, kämpa...
snart barnen hemma igen, bara tre visserligen men ändå... o så hade jag behövt städa... o tvätta... o handla måste göras...
göra fyra timmars prov ikväll?? känns inte så lockande... massa jobb nästa vecka... orka inte allt... okej jag erkänner att plugga bi tills med annan 50% kurs o jobba o hem o barn funka inte. jag gör inte om det :p in i märgen slut... saknar älsklingens samtal som fick mig att glömma lite, att skratta lite...

torsdag 21 november 2013

Korttids

Blev inte så mycket pluggande idag men får ta igen det i helgen.
Men idag var vi inom stan (hbg) för äldsta dottern skulle till sjukhuset. Sen blev det en runda till Ängelholm för att minnstingen också skulle hälsa på på kortids. O var väl inget märkvärdigt men känner mig så nöjd med personalen sim jag träffat där jag tror det kommer bli bra :-) ska bara hoppas hon får färdtjänst också annars blir det knepigt.

Ja det var väl dagens..  helt slut idag o snart sängen.

onsdag 20 november 2013

lever, andas, drömmer om celler, molekyler, enzymer etc

Sovit dåligt hela veckan, mest snurrat, drömt en massa o känt mig halvvaken större delen av nätterna. Men är ju inte så konstigt så mkt som jag försöker pressa in i den lilla, gamla hjärna. Nu har den fullt upp med att sortera o lagra minnen så får jag hoppas att den gör sitt jobb så jag kommer ihåg nåt iaf :p
Tänkte på det att det kan ju låta som en massa gnäll om mitt pluggande och så är det inte, det är jobbigt med tidsbristen som uppstod o det är jädrigt störigt att det är så svårt för mig att komma igång att skriva ett arbete. Känner mig lite blockad som minstingen när hon får frågor o det bara låser sig helt. jag vet inte vart o hur jag ska börja. när man väl är igång så flyter det ju oftast på på något vis.

MEN det är så kul!! Jag njuter av att lära mig en massa, det är svårt, det är en massa termer och bakgrunden har legat i det fördolda och har inte lyckats väcka det helt men jag tycker det är fantastiskt roligt. Att läsa om hur allt hänger ihop. att saker o ting fungerar.
Allt som händer i alla levande organismer hela tiden. Jag tycker att det är fantastiskt! Men blir lite så att ju mer man lär sig ju mindre fattar man egentligen. man vet hur det fungerar rent teoretiskt men hur har allt lyckats funka i praktiken. Att inte mer går fel oftare är ju ett mirakel.

Blir förundrad över att veta hur signaler går i växter för att de ska förlänga celler på ovansida så att de kan vända mot solen... eller att när man ibland ser störiga vita pickar framför ögonen så är det vita blodkroppar på patrull.

att läsa detta mitt i livskrisen kan ju få en att bli filosofiskt grubblande för mindre. Min dotter tyckte jag var tråkigt jobbig igår o att jag mest skulle vara tyst.
Men tänk bara hur minnet fungerar. Under dagen tar alla sinnena emot signaler som skickas vidare i nerverna genom att det blir en potentialskillnad på kalcium o natrium joner. detta göra signaler skickas vidare som elektriska impulser sen vid neuronens slut så skickas en massa signalsubstanser vidare som upptas av nästa neuron som fattar vad det betydde, omvandlar till en nu elektrisk signal tills det når hjärnan. Där samarbetar olika delar för att bearbeta analysera och tolka precis allt. Samtidigt sorterar den bort oväsentligheter så vi slipper störas av det i det medvetna. o så skickas signaler ut som ska reagera. o detta bara forsar fram o tillbaka. Sen när vi sover så läggs det vi ska minnas på sina rätta platser och minnena delas upp i olika delar. som ett blåbär, färgen minns på ett ställe, smaken på ett, formen på ett. neuronerna ökar sina förgreningar o så finns där ett minne vi bara kan plocka fram när vi behöver det.
Men så kan man ju börja tänka längre. vem är jag?? vi alla? är vi bara en massa signaler... kemiska rektioner. Hur kan jag vara jag när det låter så kliniskt. tänker jag egentligen eller är jag bara en summa av en massa reaktioner i kroppen o är det då jag?
samtidigt ger ju hjärnan oss en chans att ändra våra tankebanor även om vägen vi lärt oss tänka är den enklaste så går det att skapa nya banor, nöta in det.
spännande är det iaf.

Finns mycket jag kan engagera mig i och tycka är roligt... Politik har väl varit svårast men känns som man borde bry sig mer... specialpedagogiken jag läser nu trodde jag skulle vara roligare/lättare men är lite segt men kan ju bero på att jag inte varit på topp där heller... Psykologin, psykiatrin var roligare, etiken med... Men ja får engagera mig lite mer =)

Nu har jag iaf ordnat så jag får två veckor till på mig vilket säkert kommer innebära att jag om två veckor sitter o har samma panik haha. Nädå jag ska försöka skärpa till mig. Idag har tiden mest gått åt till informations sökande vilket inte var det lättaste om det jag ville veta men får se om det räcker.
Känns bättre nu men måste piska mig själv lite iaf känner jag det är just detta med att sätta fart i början av arbete.
har en massa todo att ta tag i också som räkningar som jag vägrar titta på denna månaden :'( få till en bra formulering till ansökan om färdtjänst, samma mentala block där. Ett par utv samtal ska avverkas. Ett arbete plus en uppgift ska göras inom specialpedagogiken närmsta veckan. o så ska jag besöka kortids med dottern...
ja har väl inte tid på att tänka på män iaf om man ska se det positivt. O han ringde idag o var ett sånt samtal som jag inte saknat så kommer nog över det med... även om jag i mitt pms humör bara saknar honom/nån.

Vi kämpar på men nu lunch paus med hem till gården o mat =)

tisdag 19 november 2013

Grått är färgen för dagen

Borde kanske inte skriva har inte mkt att komma med, jag är lika grå som vädret.
Stress o ångest för skolan. En del av mig är ledsen för att jag inte orka men vill göra det bästa iaf även om det inte blir topp, en annan del av mig vill bara skita i det kan jag inte prestera mitt bästa kan det kvitta...
Pms kom som ett undebart plus eller inte, sänkte humöret antal pinnsteg.
Vill se framemot jul o julledigt men hur kul är det när pengaångesten bara tar över...
Kärleksdepp också. Försökt få till en dejt två gånger med en kille jag känt många år men ödet la sig i så var väl inte ment to be antar jag...
Träffa älsklingen (fd) igår, han körde mig hem... Var mer jaha liksom, vad ska vi nu prata om som inte är minerat. Ja du saknar mig o jag saknar dig. Ja du älskar mig o jag älskar dig. Och? Tårar ändrar inte faktum för även om det inte känns bra för nån så togs ett beslut o då får vi väl leva med det. Inte nån stulen timme i veckan som ger nada förutom tomhet...

Men annars är det bra :-) tänkte plugga igår mellanlanda i soffan o kändes som tre halvvuxna/vuxna barn mer eller mindre satt i mitt knä. Läste på fb för att barn ska bli bra individer behöver de dubbelt av tid o hälften av pengarna. Ja e väl så jag kört. Mkt tid lite materiellt.
Idag åker mellandottern till sin pv eller hem hur man ser det...

Vill ha semester från allt... Eller... En rik prins kan komma o föra bort mig hehe.

söndag 17 november 2013

Fullspäckade dagar

Man ska inte klaga på sysselsättningsbrist eller brist på sällskap iaf... Jobbhelg segt men helt ok att komma hemifrån, från det ena till det andra. 
det obligatoriska gnället om pluggandet måste ju med, jag kämpar verkligen men det är omöjligt att komma ifatt, panik minst sagt. Så less ville ju lyckas. 5 kapitel kvar, ett prov på fyra timmar, ett slutprov på en timme, två labbar o en muntlig redovisning per tele som ska vara klart senast fre haha. Lycka till!
O av dessa dagar jobbar jag tre och en dag kommer jag till största delen inte vara hemma.
I tors missa jag massa tid då jag fick sitta på akuten i 7 timmar...
För att göra en lång story kort så satte minstingen en brödbit i halsen på morgon. Kläkte upp den o kunde sen dricka o andas som vanligt, fine tänkte jag... I skolan gick det bra fram till lunch då hon åt en liten bit o sen börja slemma, vägra äta o sa att handlan hade ont i halsen. Ringde vc men inget de kunde göra o bad oss åka till akuten. Vänta först på bedömning av ssk, sen vänta på läkare. Coca Cola sa hon. Kolsyra vidgar o dricka stora klunkar brukar få det att lossna. O dottern kunde ju dricka redan från början så inga problem. Men tack vare att hon slemma mkt o inte kan svara ordentligt ville läkaren göra en kontraströntgen för säkerhetsskull även om hon trodde att chansen att det skulle finnas nåt var väldigt liten. Nästan tre timmars väntan på röntgen.... Seeegt. Sen en timme till på läkare vilket nu var en annan. O jo satt en rejäl bit fast precis i början av matstrupen. Så ner med en rejäl slang sån med kamera (kommer inte ihåg vad det heter just nu). Dottern satt så tappert fast tårar o slem rann o klökningar. Men efter ca en kvart körande med slangen upp o ner lossna det och en mycket glad minsting. Stackaren fick vara utan mat i 14h o ändå så glad o tålmodig. Ja hon fick en Cola av läkaren o en Fanta av mig så lite socker att leva på. Snälla sonen tog ledigt lite så han körde oss in o sen jobba o sen hämta han oss. Em skiftet. Så ja så har man varit med om det också...

Annars är det lögn att plugga då alla barnen varit hemma mest hela tiden. O de pratar o pratar o ja jag e glad att de vänder sig till mig o är mysigt att umgås nu innan de skingras men....
Sonen har problem med exet o hon gjorde honom så ledsen den.... Men jag börjar tro hon har nåt som är riktigt fel...
Äldste dottern har fullt upp med flytt tankar
Mellandottern sitt...
De två minsta mest hänger med hehe.

Är lite besviken, tre barn som flyttar hemifrån o inte ett endast har jag haft nåt att säga till om. Inte hjälpa till att inreda eller nåt :-( tråkmånsar som blev sambos allihop, en med partner där jag inte fått säga till nåt o de andra två långt åt tjotahejti...
Bara de e lyckliga så :-)

Fredagen var jag slut på fm o på em invaderades hemmet av alla barn o en massa stim. O så skulle minstingen med hem till storebror som ska vara stödfamilj o han hade inte så mkt koll om henne längre... Så massa sånt...

Sett en riktigt rolig film i helgen iaf, heat. Skratta massor så då är det roligt :-P

Nä nu hög tid för jobb...

onsdag 13 november 2013

livsomvälvande, big news!

Plugg plugg plugg.... jag försöker o försöker men det finns ju en gräns för hur mkt som går in tyvärr. Det går inte att komma ikapp hur gärna jag än vill tyvärr :( o det stör mig för jag vill ha bättre betyg än så men man kan ju inte ligga på topp jämnt.
Ingen idealistisk pluggomgivning heller med barnen o allt de vill prata om... o ja så klart vill jag lyssna på dem men ibland är det too much. och jag får väl se det positivt och vara glad för att mina barn vill prata så mkt med mig om deras liv osv :p
fast just nu hade jag behövt ensamhet.

Mina barn har ju en del att prata om iaf två av dem även om sonen var inom här en timme idag o behövde prata av sig han med =)
äldste dottern ska flytta... om två veckor tar hon sitt pick o pack så kör sonen henne till pv utanför sthlm. o så är det alla hennes tankar om vad hon ska göra i livet, plugg, jobb, af osv. så här är det ju ändå viktiga saker i ett liv. och i mitt liv o syskonens.
ja hon behöver flytta hemifrån men 50 mil??!! blä för det tycker jag faktiskt. ja okej att flytta men kunde hon inte bott på granngården eller något? så långt bort...

o så nästa barn då? ja nu får vi gå ut med det enligt henne så jag kan köra den stora nyheten här
Jag ska bli MORMOR!!! Lätt läskigt :p innan jag e 40. jag kan säga att jag är inte beredd, inte alls. inte redan... o vet inte om hon är det eller hennes pv även om han redan har en dotter.
O ja finns lite orosmoln i ett mamma/mormors hjärta ang boende, ekonomi, förhållande.
Men nu är det som det är så bara att gilla läget o det tar lite tid att acceptera men känns bättre o bättre om det inte vore för om.
Just nu pendlar dottern mellan att sova på en madrass (resår alltså, tjock) i mitt vardagsrum och att bo hos pojkvännen 20 mil bort i en lght de skaffa tills. Han har knappt några pengar o hon inga.  De har för lika saker som har med deras personer att göra så det krockas rejält emellanåt.
Men vi får se hur det blir. Hon är fortfarande skriven här men ska ändra sin adress den första så då flyttar barn nr 3 också. Även om jag känner på mig att jag fortfarande får se en del av henne.
jag känner mig som en hemsk mamma. Hon o jag har ju svårt att leva ihop minst sagt så ja jag vill inte det helt enkelt hellre ha ett bra förhållande och inte komma ihop sig men hon hade ju inte heller behövt lämna landskapet om man säger så. Spec inte som läget e nu. Men jag får inte plats att ha henne här eller jo om jag börjar sova i vardagsrummet igen men var inte så jag tänkte mig det. jag har varit mamma sen jag var 16 o ser framemot att bara vara jag lite... o jag har inte råd att försörja henne och det blir så mycket tjafs då jag vill att hon ska hjälpa till och hon är stark  motståndare till det.

men ändå jag ska bli mormor!! Mitt lilla barn ska bli mamma!! det är stort.
det är ovant, o jag känner mig lite som en pappa som har svårare att ta in det i början. Nu ser man ju bebimagen o det finns ju faktiskt en liten bebis där inne. Mer än halva tiden har gått.
Jag önskar bara att det var lite mer lugn o ro runtomkring dem att saker var ordnade, att jag var i ett läge där jag kunde hjälpa mer men det blir nog bra så småningom =)

Man kan ju säga att saker har hänt det senaste halvåret. fått veta jag ska bli mormor, två barn flyttar ut och en 6 år lång relation tar slut, syster har fått barn och ett halvhjärtat försök att lappa en annan syskonrelation sjönk... o på det plugg o jobb... o ja det vanliga livet...

Nu försöka plugga lite till...

tisdag 12 november 2013

Bättre sent än aldrig, eller?

Jag har kommit igång med pluggandet men ingen chans att jag kommer komma ikapp eller att det kommer att gå bra tyvärr. Men att plugga på 100% jobba 80 och ha familj på det lämnar inte mkt utrymme för något och tyvärr tog detta med älsklingen rätt hårt ett tag o nu är det svårt att hinna ikapp när man redan är så pass back o det går i ett rejält tempo men men. Inga betyg att skryta om men jag vet att jag gjorde så gott jag kunde. Störigt men men...

Han var här i lördags o hämta sina saker. Han var ledsen. Jag vet inte vad jag är..? Tom?

Så mkt mer händer inte här... November väder men det är ju som det ska vara. Svårt somna fortfarande så är segt.
Fyra barn som bor hemma nu så gick inte alls bra att plugga. Någon som kommer o pratar o stör hela tiden. O så ska man ju ändå städa, tvätta laga mat osv med jämna mellanrum. Så fort man börja komma in i det så var det något som avbröt, hopplöst. Jag hoppas jag fixar c i biologin iaf fast tveksamt o b i spec pedagogiken. Sen bara läsa geografi med. Längtar till jullovet :-)

Sammnafattningsvis så är livet ok just nu... Lite oro för ett barn o mkt för ekonomin annars så :-)

Denna veckan är det bara plugg o jobb som gäller o ett utv samtal. Kanske lite frisör lek med dottern. Måste köra järnet i två v nu sen kan jag varva ner ett hekto kanske.

lördag 9 november 2013

rusk

verkligen, verkligen en bra idé att plugga en ledig helg när barnen e hemma, huvudvärk e det minsta man kan säga, får nog skita i att sova ett tag o plugga på nätterna istället. jädrigt irriterande när jag nu väl kommit igång lite. jaja jag får ju skylla mig själv lite som inte klarat av att plugga innan o nu har en massa att jobba ikapp men jag får göra så gott det går och försöka så mycket jag kan såhär på slutet. så får det gå som det går. jag vet ju varför det inte gick 100% innan.
sitter vid datorn i köket med tre barn som sitter runtomkring o låter o pratar, helst med mig... Man får inte mycket flow på det viset :p men man får ju umgås med barnen iaf och det är ju inte det sämsta.

idag är det verkligen innesittar väder. blåst o regn. synd för annars hade stora dottern tagit ut minstingen en runda...

vi satt o drömde oss bort i lite reklam som kom hem om man bara skulle beställa en resa som julklapp och åka sen till våren istället. men vill jag verkligen åka med två barn själv när man ska resa utomlands första gången?? äldste dottern verka lite tveksam.
o har jag egentligen råd är väl den stora frågan :p inte så att jag lägger 15000 på julklappar direkt mer som handpenningen isf.

idag är det en månad sen som jag väl måste räkna mig som singel... fast ja det är konstigt för ibland känner jag mig inte som det alls fortfarande, sjukt? Tror inte så att han räknar mig så mkt som det heller eller både och, när vi prata idag verka han inte så förtjust i tanken på att jag kanske också ville skaffa mig en ny. Lätt för honom att sitta där o säga att han saknar mig som både har kakan o försöker äta den. Men det är ju inte alls samma sak för honom för detta gjorde han ju för familjens skull...  Jo men i alla fall är det ju som det är nu.
jag känner att värsta fasen är väl över nu... mer ett accepterande. klart jag saknar honom men inte honom som honom med fru utan honom innan när han var min 100% O visst vi pratar då o då, nästan varje dag men det är ju inte samma sak alls o vissa samtalsämnen gör att jag egentligen bara vill klicka. Känner mig mest tom, meningslöst... saknar att han alltid gjorde mig glad, det han säger menar han säkert men för mig känns det som tomma ord, lite som att det är handlingen som gäller inte vad man säger.
ja vad ska jag säga/skriva finns liksom inte så mycket mer att komma med som det är nu...
Nu ska jag bara ta nästa steg o ta av mig ringen o halsbandet som är min länk till honom... halsbandet har jag ju haft sen vår första jul o ringen vår sista... töntigt kanske men...

torsdag 7 november 2013

klapp på axeln eller inte

Hur kunde jag spåra ur så totalt? så totalt tappa intresset, motivationen. Just nu känner jag bara att jag skulle kunna hoppa av allt.
Suttit framför datorn o glott hela dagen o inte har det blivit mkt gjort. läst lite i boken, läst lite fakta men sen ska det bara ner... kan ju bara långsamt glömma att det blir klart idag. knappt halva första uppgiften klar o sen fyra till...
biologin ska vi inte prata om ens... har iaf fått beställt en vattenpest är ju alltid nåt...
Jag orkar inte bry mig, orkar inte ha barnen uppe på mig hela tiden för jag har ingen ork o nu är fyra av dem hemma... inte de som är jobbiga mer jag...
varför skärper jag inte bara till mig?? ska det vara så svårt??
Huvudvärk from hell också.
Funderar på att rymma hemifrån imorgon kväll göra något annat, åka bort..  kanske...
kan ju inbilla mig att det skulle hjälpa eller?

full kaos på minstingens skola idag. rabalder kan man lugnt säga. hon o en klasskamrat ryker ihop då o då men inte så ofta nu längre men har alltid varit så. Och det är ju bådas fel. De har ju sina problem båda två eftersom de går i särskola. Problemet här e ju mamman. Herregud!! Jag har varit less på henne innan. Hon blev ju skitsur på mig för flera år sen för att min dotter "attackerar" hennes. noll koll på vad hennes dotter gör bakom ryggen på henne. Mammans beteende spär bara på dotterns. Cirkus. hopplöst läge känns det som o så onödigt. i skolan vet de om deras problem o de brukar lösa det smärtfritt. Jag skulle prata med hennes lärare om en annan sak o var inne i klassrummet med läraren medans mina tre döttrar vänta utanför o där det hände. Mina stora döttrar var mer än upprörda pga mammans beteende. som tur är är läraren jättebra och ser vad det är som händer. Hon undra också om det låg något annat bakom då hon märkt av den spända stämningen.

ska man försöka köra ett litet race till eller bara gå o lägga sig...
önskar jag hade råd till lite futtig rosenrot men men...

onsdag 6 november 2013

ganska positivt o mina fina söner

idag är det lite positivare tongångar vissa dagar funkar det ju =)
skolan gick inget vidare och inte lyckats plugga... panik vill bara skita i det... men det var ju inte så positivt så imorgon då!!

det positiva var att jag idag tittade på kortids till minstingen och jag fick verkligen positiva vibbar av det. det verkar jättebra. Nackdelar är att det förutsätter att vi hon får beviljat färdtjänst, för det ligger i en håla där direktförbindelsen med min håla är ganska dålig, dessutom måste man hämta henne 1.5 timmar innan jag slutar jobbet vilket blir svårt.
jag sa till yngsta sonen som e 13 att då får han ju åka dit o hämta henne på söndagar och det enda han sa var att han ville följa med nån gång så han visste exakt var det var =) inte så realistiskt att han skulle åka rundor med minstingen men gulligt av honom att inte ens tveka o min son åker inte kollektivt spec ofta sj heller. Min fina lilla son <3
och för att hedra stora sonen så ska han bli stödfamilj till minstingen tills det blir klart med kortids. Lss chefen skulle skynda på det så han kan börja så fort de får utdraget från polisregistret. så skönt att det blir ordnat. ska bli kul att se vad sonen tycker om att ha hand om henne.så bara för det kommer hon vara en ängel för att sonen är av manligt kön o då e hon som förvandlad haha.
Sen har jag lyckats hitta en zoologisk affär som kan beställa hem vattenpest till mig till min biologi =)
fått kontakt med färdtjänsthandläggaren också men var inte som en annan mamma sagt att vi skulle ha personligt möte utan bara skicka in en ansökan, känns svårt att få ner det bra på papper... men får hoppas på det bästa =)
Äldste dottern har bestämt att hon flyttar efter jul, dock åker hon upp med sina saker i slutet på nov då sonen kan köra henna :s Känns inte helt ok men men...

bittra jag: alla bara lämnar mig...
blir nog bra det med...

nu måste jag bara ta tag i pluggandet så jag kan lägga det bakom mig... vet inte hur det ska gå till men men... sluta med ursäkter kanske...
ja ekonomin kunde också varit bättre men men...

känns bra just nu...

tisdag 5 november 2013

Mina fina döttrar

Detta är ett annat ämne som upptar mina tankar mkt just nu och de är alla "aktuella". Mina små "klenisar" som gjort dem så starka.
Jag ska inte vara långrandig o dra en massa historia o inte lämna ut deras problem här mest vad jag grunnar på.

Äldste dottern. Sjuklingen med sin kroniska sjukdom som lett till diverse biåkommor. Lik sin mamma på det viset att vi är lite mesiga stugsittare, hyfsat smarta, bokälskare. Innan hon blev sjuk kände jag aldrig att hon  stod mig så nära men iom sjd så förändrades saker o när pappan gav upp fanns bara jag där o självklart drog det oss närmare varandra. Nu har hon varit hemma i snart 1,5 år och vi känner varandra nästan för bra och hon är vuxen o borde ha eget liv.
Nu kommer kruxet, pv, blivande sambon bor 50mil härifrån. Varken jag, hon syskon vill att hon ska flytta så långt. Inga spontana träffar där inte. Hon har velat fram o tillbaka länge. För/nackdelar. Så jag trodde att efter jul då... Nu har andra saker kommit in i bilden o kanske flyttar hon redan om två v kom hon på igår. O visst det är dags men... Usch inte såå långt... O sambo i hans lght men visst de har varit ihop många år... På distans...
Så ja där är en livskris i våra liv.

Mellandottern, mitt lilla hjärtebarn född på alla hjärtans dag. Som har gett mamma massa gråa hår :-P stackaren har gått igenom livet missförstådd och inte har vi fått hjälpen vi behövt. Dottern som mitt hjärta ömmar för trots att hon sällan tror det. Vi kommer inte överrens längre stunder, vi bråkar jämnt.. oftast.. vi är sällan överrens. Vi når inte fram och hennes problematik gör inte det lättare. Vi har passerat kuratorer, rektorer, lärare, psykologer, terapeuter, socionomer osv i en aldrig sinnad ström men..  sista psykologen hjälpte mig... Någon förstod, tog det på allvar.
Samtidigt som hon hatar mig är hon största mammagrisen av dem alla.
Nu delbor hon hemma o med pv... Också en bra bit bort. Och att lika barn leker bäst gäller inte i det fallet. Saker som jag inte kan skriva här rör till det ännu mer.
Vi klarar inte bo ihop, jag vill inte hon bor med pv men hur fasiken hittar man en lght till henne. Jag oroar mig o det överskuggar annat som borde vara glädje. Vad ska jag göra. Hon e snart 20 vuxen på pappret...

Minstingen. Glädjen i allas vårt liv. Vår alldeles egna mupp. Så mkt jobb men så mkt ren glädje. Hon tröttar ut en men ger så mkt också. Lilla kämpen som opererats åtskilla gånger.
Nu när hon är större så kommer "förbjudna" tankar hos mig. Tänker "tänk om" allt i mitt liv kretsar kring henne. Ständig tillsyn o bekräftelse. Alltid se till så barnvakt finns. Inte kunna göra något utan att tänka på att det finns passning till henne. Det begränsar, det försvårar. Det ger problem med jobbet. Jag vill börja plugga, tio mil bort. Vilket innebär att jag behövt åka innan fritids öppnar. Det går inte... Frustrerande. Jag känner mig fången o fastbunden. Nu flyttar barnvakterna... Tänker att det är orättvist att jag inte har hennes pappa som hjälp, ingen sambo som hjälp, ingen mamma till hjälp, ingen familj här till hjälp. Ska titta på kortids imorgon till henne, varannan helg så jag kan jobba men det tar emot att lämna bort. O så är det i hålan där vi knappt har kollektivförbindelser o ingen bil... Omständigt.
Jag vet se möjligheter. Jag är ändå glad att man känner fler föräldrar med speciella barn. Man deppar ibland, det är okej men det är inte som det var tänkt. Intressant är att nästan alla med spec barn har hållt ihop mamma o pappa, få separerade? Märkligt...

Jaja bara tio år till sen kan jag gnälla om att jag inte bor med mina barn ist :-P

De är iaf väldigt fina flickor med stora hjärtan som kämpar på. Och jag är stolt över dem, önskar dem all lycka.
Och så ingen ska tro det självklart är det inte bara jobbigt. Alla goa stunder överväger <3 såklart som för alla föräldrar

måndag 4 november 2013

Nya tag

Så första måndagen i november. En sån där mellanmånad.
Jag ska ta mig vidare. Bra man läst denna kursen så man vet om depressioner o krisens fyra steg :-P men ja som sagt ska igenom. Bättre att jobba sig igenom det än att trycka undan men samtidigt får det vis nån punkt vara bra.
Kunde inte somna igår, spec i mörkret är tankarna svåra att styra. Så trött men men...
Ska ägna månaden åt att begrava mig i plugg tänkte jag... Ska klara c i biologin hoppas jag. Fast tre v back o tre v kvar :-P
O sen då? Jobba lite.. 
O så ska jag kolla ett kortids till minstingen o kolla färdtjänst. Ändra tandläkare. Så lugnt på så sätt att inte mkt som stör rutinerna. Tror jag..
O så måste jag få stopp på tröstätandet och åtminstone få igång vardagsmotionerandet. Men inget drastiskt inte mer än jag orkar...

Nu hög tid att jobba...

Sen får vi se vad som händer med döttrarna men det är ett nytt inlägg.

söndag 3 november 2013

den kärleken, den kärleken.... the end... eller..?

vet inte riktigt vad jag ska skriva och egentligen borde jag kanske bara hålla det för mig själv. Men folk som tycker att jag e störig behöver ju inte läsa =)

Oktober var ingen höjdare om man säger som så. känslorna har spretat iväg åt alla håll. och efter att ha pratat med honom den 9e så kände jag bara att förhållandet är över kan inte på något vis kalla mig hans fv längre, no matter what. det finns en gräns.
Sen blev det missförstånd, tårar. vi kunde i princip aldrig prata ordentligt då han var med sin familj jämnt o ständigt o ja sin fru också. så ja jag var inte alls nåt vidare uppåt. ja är ju inte bara för denna saken men ändå. påverka mig bra mkt mer än jag ville. att koncentrera sig på skolarbetet har inte gått. Har inte varit någon rolig mamma heller..
så kom han/de då hem igen... o han ringde några gånger men går ju inte att prata när han är med sin fru direkt, inte om nåt angeläget iaf. inte för att hon kan svenska men ändå.

Sen ringde han för några dagar sen, tidigt på morgonen måste varit i fre. och äntligen kunde vi prata ordentligt. Och det kändes så bra mkt bättre. Det förändra ju inget men det kvittar vad så kan han konsten att göra mig glad. Är något av det jag älskar mest med honom. och han sa hur han känner. Känner mig älskad och ja det är som det är men det är inte det sämsta ändå... han saknar mig minst lika mycket som han saknar mig.
vi pratade en liten snabbis inatt också... vilket var lite värdelöst för sen kunde inte jag somna om men men...

så jag tänkte att jag kommer överleva detta. ja vi saknar varandra och älskar varandra men tyvärr liksom... På sätt o vis en lättnad att de senaste årens plågsamma väntan är över. men idag blev jag lite deppig iaf. är ju inte så att jag bara kan ignorera att han är med sin fru, att de har det som jag vill ha. att det är hon som får ha honom, inte jag. hon som delar säng mm med honom o jag ligger i min säng själv. att de har inget hemligt de kan ut o promenera hand i hand. jag är svartsjuk/avundsjuk. Men å andra sidan så finns jag i hans tankar o hur kul är det för henne.. Hon vet ju inget direkt men... Det man inte vet lider man inte av...

o ja jag är väl en hemsk människa men idag ringde han o ville träffa mig snabbt efter jobb o ja kalla mig dålig människa men jag gjorde det. jag saknar honom o älskar honom.
o ja vi var glada i några minuter när vi satt i bilen. sen bara grät o grät han. JAg lider av detta men ibland undrar jag om det inte är värre för honom på sätt o vis. Är ju inte så han har valt det och det kan ju vara svårt för oss att förstå det i vår individ kultur hur det är i hans gruppkultur. Hur viktigt hedern är för honom. att det han gör påverkar hela familjen osv. att han mer eller mindre var tvungen att gifta sig även om han har försökt förhala det hela... Är inte så att jag skulle vilja att han uppoffra vänner, familj, släkt o religion för min skull. I hans religion gifter man sig bara inom religionen o man måste födas in i den. Känns lite inavel i min synvinkel, då de gärna gifter sig inom släkten även om det är på lite håll för då vet de att det är bra människor. ja det är en hel vetenskap deras äktenskaphandel eller vad man ska kalla det.
men ja det hindrar ju inte oss från att älska varandra för det. Var bara meningen att vi skulle träffas lite men han ringde hem o sa att han blev sen så körde han mig hem han kunde inte släppa mig direkt sa han. Sen var vi väl känsliga o ett skämt slog snett o... han grät en massa när han skulle köra igen...
det är kanske löjligt men fan vad jag saknar honom. o jag borde ha dåligt samvete för frun för ja vi kysstes o det är väl inte okej men jag bryr mig inte... hon kommer iaf få ha honom hela livet. han är ju inte mer gift nu än för en månad sen bara för hon bor här men jag går ju ifrån mina egna principer...

o nu vet jag inte är jag tom, ledsen, glad?
tänker på dem.. känner mig ledsen, ensam o illamående...
tänker på honom, att han älskar mig o känner mig lycklig.

hur lyckades jag hamna i denna osannolika smet??
vi måste träffas en gång till när han ska hämta sakerna han har i min källare...
Jag kan inte ringa honom, inte smsa spec ofta, kan inte skriva på fb till honom längre då hon börjat ana ugglor i mossen ang det...
Hon då? nä han älskar inte henne, de har bråkat mkt, de har skilt sig en gång men föräldrarna fick honom att gifta sig igen... de var på väg att skilja sig igen men de från hans "kyrka" och föräldrarna fick dem till att försöka igen för att allt skulle bli bättre i Sverige. Men jo han tycker om henne...han vill inte göra henne illa heller o så kommer hedern in igen. det är många män även inom den religionen otrogna. vet inte hur vanligt det är inom muslimer men känns inte ovanligt men jag vet inte... vet inte inom hans religion heller mer ön vad han han sagt men det ska väl skötas hemligt...
Med det menar jag inte att jag skulle bli hans älskarinna eller nåt för det hade jag inte tänkt mig.

just nu vill jag nog mest bara att vi pratar nångång då o då... mer o mer sällan...
får väl skaffa mig en älskare för att jämna ut hehe. tycker det är skittradigt att vara själv oavsett...
världens sämsta roman men å andra sidan gillar inte jag böcker med förutsedda lyckliga slut...  men kanske blir det bra för oss till slut.
Skulle bara vilja krypa ner i sängen med honom, ligga nära, bara vara...  men är inte jag som får det längre :S

älskar älskar honom.
gå vidare... spara honom i hjärtat, tacksam för allt han gett mig o lärt mig. vara glad för hans skull, hoppas han blir lycklig iaf.
Men jag tänker undvika ställen i stan där det finns risk att stöta på dem... för att se dem hand i hand skulle inte kännas bra det minsta... bara tanken...
Nästa gång, om det nu mot förmodan skulle bli det, så ska jag inte ha ett "hemligt" förhållande. värdelöst att inte kunna prata om det... mina döttrar tycker jag e dum i huvudet o den jag möjligtvis skulle kunnat prata med gilla inte honom o tycker också jag e dum i huvudet... så maler för mig själv och här... det ska ju rensas ur systemet.

Gråa november

Igår var en sådär riktigt fin novemberdag, lite smågrå o trist och idag grått o regnigt. Men jag gillar det, är ju så det ska vara nu. Som att man måste ha tråkigt för att kunna ha roligt sen :-)
Varmt är det än, vilket jag är glad för, måste hitta en jacka snarast... Men än funkar det med fleece o kofta.

Så nov får ägnas åt att plugga järnet,,kommer nte gå så bra men what to do, nu blev det tyvärr så nu. Bara bita i det sura äpplet, aningens sur på mig själv men får ha lite förståelse. Lite mkt har det varit nu och även under bra förhållanden så tyckte bi läraren att det var lite för mycket...  Så får vara glad att det funkat så långt.

Pengar inför dec jul är ett problem just nu :-( men ordnar sig..  ledsen för att vi inte kan ha Köpenhamnweekend. Hade jag behövt men men man kan inte få allt här i världen...
Lite annat smått o gott med men det tar vi senare.
Nu ska vi jobba för brödfödan :-)

lördag 2 november 2013

Höstmys

Igår hade jag och 80% av barnen lite höstmys. Dottern fixade maten, rätt skönt att jag mer o mer släppt att jag måste vara med överallt hehe. Vi bjöd hem sonen också. Blev potatisgratäng med ytterfilé, gott var det o mätta blev vi... Innan på dagen hade vi även fixat pumpalyktor och dottern dekorera lite cupcakes som bara de yngsta orka äta av. Rostade pumpakärnorna också, mumsigt.
Åkte vi alla till kyrkogården. Tände ljus i minneslunden för min mormor o morfar, för de stora barnens gammelfarfar o skänkte yngsta barnens gammelfarmor en tanke (kände inte henne o träffa bara henne en gång men hon var snäll) sen gick vi till min mammas grav. Det är pinsamt så sällan jag är där :( måste dit o röja lite känner jag...  Minstingen sa/visade tydligt att mormor inte var där. Jag tror ju inte på sånt egentligen men är så många gånger det varit märkligt med henne o mormor... Man vet ju inte...  Senast var på sjukhuset när jag såg att dottern låg o titta på en punkt i taket och mumlade. När jag frågade sa hon att hon prata med mormor. När jag fråga vad mormor sa nu då, titta minstingen runt i taket och sa att mormor hade försvunnit.

Avlsutade dagen med en film sen var det sängen som gällde. Tråkigt att jag jobbat så mycket på lovet men men....