måndag 31 oktober 2016

ännu en vecka

Tiden bara springer förbi. Har sällan ro att sätta mig för att blogga. Vet knappt vart veckan försvann. Har varit en del tentapluggande. En del föreläsningar. ja hemmasysslor. I lördags var det marknad här så gick på den. riktigt trevligt. Firat älsklingen som fyllt år. Nu är han lika gammal som jag var när vi träffades hehe.
Idag var det dags för tentan. Denna gången har jag faktiskt ingen aning om hur det har gått. Antingen klarar jag det, inte lysande men okej eller så gick det rent åt helvete. Jag hade behövt två dagar till sen så hade jag varit hemma.Men kan bara skylla på mig själv men vet inte riktigt hur jag ska få till det. Jag är alltid trött eftersom jag sover så dåligt. Har svårt att komma igång hemma och ingen bra pluggställe. Allt pendlande tar tid och kraft.
Idag har jag även passat barnbarnet. Inte största ork till det idag när man gick upp halv fem och sen hade fyra timmars tenta men men. Han är en rolig liten skit, mycket bus i den kroppen. Gått igenom ett grupparbete som ska skickas in imorgon. sen orkar jag inte mer idag. Imorgon ska vi få handledning i ett annat grupparbete, projektplan och jag har inte alls hunnit sätta mig in i mitt område... jaja. Ett arbete som ska skrivas innan fredag också, då det även ska redovisas muntligt. Sen blir det nog två halloweenfester denna veckan, shopping med sonen som behöver skor och jacka, liten utflykt med ena dottern, besöka kyrkogården. Jo denna veckan kommer nog gå fort. Nästa börjar ny kurs och den verkar minst sagt vara intensiv den med.

Just det fick min present av mig själv. En ny säng, en kontinalsäng. Happy. Köpte sängkläder till den för längesen så allt nytt, nästan en gammal kudde och ett gammalt täcke men resten. Som en säng för en drottning. Mindre säng än innan, 160. fler kuddar, 7 stycken och två täcken. Är som et drömmoln. Yngste sonen byggde ihop den till mig =)  önskar jag inte vakna så mkt men tyvärr. Dock mår mina höfter så mycket bättre =) ingen värk alls. jag brukar snurra rundor för det gör ont i dem hur jag än ligger. Bara det är värt varenda krona. Min gamla säng var minst sagt gammal och sliten. dålig bäddmadrass. resårmadrassen var rutig ingen fyllning över de fjädrarna. lukta unket. Nä detta var jag värd, första nya sängen sen jag var 13, 14 år. De madrasserna jag hade nu/innan var köpta begagnade när jag och småbarnens pappa separerade för 13 år sen. Så nu ska sonen bara bli bättre målare sen får vi fixa till lght lite hehe.

tisdag 25 oktober 2016

Happy happy

Jag och bästa vännen rosenrot har jobbat ihop denna veckan så nu känns livet bra mycket lättare igen.  Fått pluggat idag men inte allt som jag skulle men efter dagens möte på skolan hinner jag nog med lite till hoppas jag. Framförallt måste den vetenskapliga artiklen granskas och det är inte det lättaste. den är ju licksom rätt hårt granskad innan den gavs ut och dessutom på engelska men men...
Sen är det epidemiologi och medicinsk statistik som gäller.
Varit en skön höstdag idag och jag och barnen gjorde lite ärenden på em. Gjorde en massa klipp så nöjd. fast gick för mycket pengar men men... yolo.
Imorgon får jag min present till mig själv, hoppas det blir lika bra som jag tror och vill :) Det är så jag knappt vill gå till skolan av den anledningen men obligatoriskt seminarium om artikeln.
Nä fram med maten, gå på mötet, plugga, sova...

söndag 23 oktober 2016

bortkastad

så då har ännu en helg gått utan att något vettigt egentligen har gjorts eller ja en sanning med modifikation men ja helgen känns som den knappt börjar förrän den har runnit en mellan fingrarna. Läste nåt på insta typ att en söndag är inte en söndag om man inte klockan åtta på kvällen ångrar att man inte gjorde något av sin söndag.
Men ja småfix, lite todo har i alla fall blivit gjorda. Och har ju umgåtts med familjen, det är inte att förakta.
Veckan som kommer är planerad så blir nog bra... Det blir mkt tentaplugg i alla fall.

Älsklingen var här i fredag, det sluta med katastrof. jag är så trött på allt och nog han också så ja... Har knappt pratat sen och inget som har lett till något. orkar knappt vara ledsen längre ens...
Ikväll tänker jag sova tidigt, jag sover så oroligt och dåligt på nätterna...

fredag 21 oktober 2016

Jag ska kämpa

Så då var snart denna veckan över eller nja en sanning med modifikation. Sitter på skolan och ska plugga lite innan det är dags för eftermiddagens aktivitet. Är något event på skolan då forskare ska presentera lite av sin forskning om jag fattat det rätt och för vår del är det obligatoriskt att gå dit och lyssna. 2,5 timmar. Antingen blir det intressant eller dödstråkigt :p
Nya datorer på den platsen jag sitter på ny och jättehärliga tangentbord. Jag är lite töntig kanske men känns mycket roligare att jobba om man har roligt tangentbord. och det är det inte på min laptop.
Veckan har inneburit mycket skola, såklart, men det blir att plugga på i helgen också.
Den har även inneburit mycket egentid med yngsta sonen. Mysigt. Han har alltid varit lite av en gåta. Finns där men varit svår att komma in på livet, lite som sin mamma. men ju äldre han har blivit desto lättare har jag fått kontakt med honom. Han är nog den mest oegoistiska människan jag har träffat på. Men jisses vad han växer ingen man tittar ner på längre direkt.

För övrigt när det gäller skolan var min grupp och gjorde en intervju på patologen. Så kul! Jag blir så glad när man träffar så engagerade BMA som är så engagerade i sitt jobb och som verkligen tycker att det är roligt (den intervjun jag tänkte renskriva nu). Där kände jag att jag hade kunnat jobba. I nästa kurs vi har ska vi även dit på studiebesök. Jag är jätteback och misslyckats med en del här men har fått ny energi igen och kämparglöd denna veckan :) Lite rosenrot kanske lite att en segdragen förkylning som bara legat som ett störigt bakbrus börjar kännas bättre. Nu skulle jag bara behöva sova ikapp mig också.

Igår var en helt underbar höstdag som jag kanske inte utnyttjade till fullo men så fint ute och varmt var det. Nu har naturen verkligen slagit om till härliga höstfärger.

Nä om jag skulle göra det jag tänkte istället. I helgen hoppas jag hinna plugga en del, sova en del, träffa dottern och barnbarnet och så hoppas jag att jag orkar göra en rejäl söndagsfrukost. Planera för veckan och göra sista på veckans todo.

tisdag 18 oktober 2016

vad är det för fel

ja jag vet inte men finns mycket märkliga människor här i världen. Jag brukar itne skriva om sånt här men ja. Clowner? for real? Jag undrar hur det går till i deras huvuden när de kommer på att de ska klä ut sig till clown och skrämma skiten ur folk. Kan tänka mig att en del gör det "oskyldigt" men sen finns det ju personer som inte vet var gränsen går, eller om de faller för ett grupptryck... vet inte hur det ska sluta... Idioter. Gör nåt som är kul istället.

Full rulle i skolan, inte varit hemma förrän sju dessa två dagar. Men det är kul. det är bra att inte vara hemma och grubbla... jag är i ganska fasförutom det som hänger kvar sen förra kursen. Men det är mycket i denna minst sagt. imorgon kör tredje grupparbetet igång, snart tenta, snart individuell redovisning. Imorgon ska iaf jag och min ena grupp till patologen för att intervjua en BMA där, kan bli kul. Grupp arbeten i sig är ju en historia för sig själv. Just i denna gruppen är vi 4 och man kan nog inte vara mer olika gällande ambition heheh. Men sånt ska man ju kunna ta också.

förkyld och eländig men håller huvudvärken i schack någorlunda iaf. Rosenrot är också införskaffad.

men ännu en ganska positiv dag, det tar sig.

måndag 17 oktober 2016

Trodde jag på det själv?

Nä inte alls ikapp. Bara suttit och tittat ut i tomma intet...  Inre stress som jag förtränger.
Fast idag känns det ändå bättre än på länge. Ska försöka hålla i den känslan. Pratat en del med en klasskamrat kändes bra. Kanske finns det hopp. Jag är inte ensam.

I fredagskväll. Nära älsklingen. Kropp mot kropp. Slumra till båda. Njöt av att känna honom nära. Och sen... Sen var han borta och allt som vanligt. Önskar jag kunde få ut han ur huvudet. Orkar inte det tar så mycket energi, är så meningslöst. Jag vill ge upp men kan inte istället är jag världens mest provocerande bitch hela tiden. För att han ska göra det men icke. Jag misstror allt. Jag älskar dig även om du inte älskar mig säger han... Lämna mig tänker jag, jag orkar inte, jag är förstörd. Dra plåstret snabbt istället för detta långsamma utdragna smärtsamma.
Du snackar skit säger han, han blir sur men han lämnar inte. Han försöker inbilla mig saker men jag är inte så korkad. Jag ser väl hur det är, dina ord gör inte det annorlunda. Om det regnar ute så är det inte så att solen lyser för att du säger att det är så. Du tror jag ljuger säger du. Tror? Jag vet. Men jag vill tro men jag orkar inte längre jag har inte energi att leva i din fantasivärld längre, önskar jag kunde. Var lyckligare där.

I verkligheten måste jag ta hand om minstingen med allt vad det innebär. Ta hand om mitt hushåll. Räkna statistikboken, formulera syfte till ett grupparbete, intervjua en bma på patologen, granska en vetenskaplig artikel, gå på en tillställning med forskare som presenterar sin forskning, gå på statistikföreläsningar., seminarium. Göra det sista från förra kursen. Denna veckan... 
O han han är inte närvarande inte ens lite. Rosa skynket har fallit
Älskar honom, önskar det var annorlunda.

Nu dags för fyra timmars statistik.
Varför är jag inte en sån som kan begrava mig i skolarbete, fokusera, glömma annat.

fredag 14 oktober 2016

komma ikapp

Känns lite bättre, inget är egentligen förändrat men ändå. Lite sömn hade inte varit fel.
I helgen hade jag tänkt komma ifatt mig lite så att jag kan starta rejält på måndag. Det är minst sagt mycket nu och med lite som ligger back så är det mer än mycket men ska försöka reparera lite av det i helgen som sagt.
Minstingen ska till kortids så det är rätt skönt. Lite effektiv vila och effektivt jobbande kan vara som behövs och är ett måste. Att göra det man måste är att göra det man vill.
Dock har min höft lagt av vilket är rätt störigt minst sagt.
Jag måste kämpa på även om jag inte orkar men jag får försöka kämpa mig upp för det första jobbiga trappsteget och sen ska det väl bli lättare efterhand. Hoppas. Tror. Jo har bestämt mig för det så det så.
Livskriser får ligga vid sidan lite.

Lyssna på musik igår. Lite sådär nostalgisk. Saknar mina syskon. Saknar älsklingen. Det är lite tomt minst sagt. Men ja så är väl livet. Så gammal nu så man får leva lite på gamla minnen men inte äldre än att jag ska skaffa nya minnen =)
man kan ju bara bestämma över sig själv så är det.

Nu ska jag jobba på lite så jag kan njuta av min belöning som jag längtar efter.
Jag måste visa mig själv att jag faktiskt kan och inte förstöra för mig själv, räcker att jag gör det angående min vikt/hälsa. Jag är inte så korkad som jag själv inbillar mig, måste sluta blocka mig själv.
Kämpa.

onsdag 12 oktober 2016

första sjukdagen..

idag är minstingen inte helt ok så fick bli en sjukdag, första denna terminen. I smyg tycker jag det är lite skönt att slippa ge mig iväg men samtidigt missar jag viktig info men men...
Jag är fortfarande inte alls på g. Känner mig som en tom ballong, ja inte till utseendet. Ingen energi what so ever. Små stunder känner jag att det är ok men sen...
jag vet inte. JAg har svårt att engagera mig och göra saker för min egna skull. Större delen av mitt liv sen jag var 16 har allt handlat om mina barn, vilket det till stor del gör fortfarande men inte på samma vis. Om man bortser från minstingen så har jag mer fritid, kan ta mindre hänsyn till barnen.
Detta med utbildningen är en sak som bara är för min del, eller ja lite att jag vill visa barnen att man kan, men jag undrar om det är värt det, spelar det någon roll? Vem bryr sig.
Det fanns tre personer jag ville skulle se att jag kunde men ju mer jag tänker på det desto mindre tror jag de bryr sig, en bryr sig inte alls bara jag som ville visa...
Jag är så trött på denna menlösa känsla. Hur ska jag orka kämpa när det ändå känns som att det inte alls spelar någon roll.
Saknar samtalen som fick upp min energi, saknar någon som bryr sig.
JAg vet man har bara sig själv man ska göra saker för sin egna skull osv osv...
Förra veckan var ändå bra... Mycket i skolan och jag var ovanligt social och det var kul... men sen ner på noll läget lika snabbt igen.

Igår fick jag avverkat en massa på todo listan vilket var skönt. Väntar jag bara på lite svar på mail. Måste jobba på med skolarbetet. segt...  BAck med lite som jag måste jobba ifatt och måste försöka hålla mig update med resten. Det är mycket minst sagt. Tvivlar på om jag egentligen är rätt för detta yrket...  Om jag bara inbillat mig att jag är bättre än vad jag är... Jag skulle nog hållt mig på mitt jobb och inte tänkt på ambitioner. Men jag hade ju blivit sjukt uttråkad av det också.

Vill bara ha energi och vara glad igen. Hur kommer man dit? Vill känna att jag bryr mig igen.
men att ge upp är inget alternativ heller det är inte jag. Och tydligen bryr jag mig öfr jag ahde brytt mig om vad andra hade sagt angående det.
Och så dålig är jag inte jag klara ju spärren som många inte klarade.

Om ett par veckor kommer jag få en belöning av mig själv som jag i nuläget inte förtjänar. Får se till att jag kommer göra det =)
jag är väl en övertänkare och det ser man ju överallt att det inte är bra för psyket...

måndag 3 oktober 2016

Inte alls stolt

Jag är inte det minsta imponerad av mig själv för tillfället. Även om man ska vara snäll mot sig själv finns inga ursäkter som rättfärdigar just nu. Så besviken på mig själv. Men å andra sidan att vara det hjälper inte speciellt det heller.
Idag , måndag, ny vecka, nya tag hoppas jag. På tåget på väg till skolan. Ny kursstart.
Början av oktober, hösten har kommit nu de senaste dagarna men fortfarande räcker det med en tunn kofta. Mörkt har det blivit. Dags för värmeljus.
Förkylning på g, inte kul alls. Men inte ensam om man hör alla hostningar o snörvlingar bland passagerarna.

En mysig dag igår. Följde med älsklingen till Göteborg. Lite stulen tid. Så fint väder. Efter Hallandsåsen var landskapet gjort som för ett eget insta höst konto. Men man kan ju inte direkt stanna och fota på en motorväg.  När ärendena var avklarade leta älsklingen upp en bra irakisk restaurang och köpte lite mat vi tog med oss. Hitta en mysig rastplats som vi åt på. Det var så gott och mysigt.
Sen var det av hem igen. Jag gillar att åka bil, lyssna på musik, titta på landskapet som får förbi. Går kanske lite in i mig själv så är halvroligt sällskap.
Sen var vi hemma och verkligheten kom tillbaka.
Men var en bra dag i alla fall.