Andra halvan då?

Så då börjar jag närma mig 40 och på sätt o vis är det ju hemskt vad gammal man börjar bli, iaf spegelbilden och jämnåriga men annars ser jag framemot det tro det eller ej. Kändes värre att närma sig både 30 och 35.
Så vad har jag gjort än så länge? Kortfattat. Tagit hand om mina barn, varav ett antal år inom vården på olika sätt, jag har haft några förhållanden, jag skaffa mig till slut ett jobb, jag har pluggat på gymnasienivå, skaffat mig livserfarenhet, äntligen börjat så smått lära känna mig själv. Jojobantat en massa. Försökt lära mig franska o arabiska utan framgång. Ja det är väl det. Nu har snart 60% av barnen flyttat hemifrån, nybliven singel, snart 40 och förhoppningsvis några år kvar så vad ska jag då hitta på?
Åka till Irland
Åka till Marocko
Åka på greklandssemester med syster o några barn
Skaffa mig en högskoleutbildning
Börja träna på riktigt
Skaffa mig ett bokcafé
Bli ekonomiskt fri
Umgås med barn/barnbarn/syskon
Fortsätta lära mig saker
Fortsätta läsa massa böcker
Flytta till Malmö
Skaffa ett sommarhus till hela familjen
Bli bra på att göra tårtor
Hitta drömjobbet
Hitta mr right
Tatuera mig
Ha drömhus på landet
Föda upp alpackor
Skaffa mig en katt
Bli bättre engagerad i nutiden
Jobba bort min sociala fobi
Bli en bra mormor
Återuppväcka de gröna fingrarna
Bli bättre på att laga mat/baka
Skratta mer
Göra fler roliga saker, teater, standup, bio musikal osv
Skaffa körkort
Vara mer i naturen
Gå ner i vikt o operera bort överskottet
Köpa en cykel
Lära mig gå i högklackat
Bli bättre på datorer
Ha en Walking closett
Börja rida igen
Bli författare
Försöka mig på något språk igen.

Ja mer kommer jag inte på nu...

Stallo

Den här boken fanns på min läslista och den var riktigt bra, ganska tjock men det fylldes ut bra.
En spänningsroman som jag gillar dem, sådär lite kusliga.
Den utspelar sig i Sverige främst de norra delarna. Lite av det övernaturliga gamla. Småbarn som rövas bort. Vänner/fiender?
Och ett bra slut så som jag gillar det...
En bok där man vill veta vad som kommer att hända o alla svar serveras inte bara.

Foxfire

Det känns som om man borde ha läst något av denna författare så när dottern lånade denna så passa jag på.
Den handlar om ett gäng tjejer på 50-talet i usa. Deras ungdomsår. Mycket av tidsandan lyser igenom bla kvinnans roll i samhället som lägre stående. Det är mkt revolt i boken och flera olika personligheter för att skildra olika förhållanden men ändå bildar de en klubb som sedan växer. Jag tyckte om boken o berättelsen men det är en bok där många år flyter på under kort tid med bara specifika händelser. Kände inte att jag lärde känna personerna. Att läsa boken var mkt som att se den som film. Så där så man ser exakt framför sig hur den skulle varit som film och kanske hade den passat bättre som det..?
Men var inte bortkastad tid för det...

inget regelbundet direkt

Skriver inget större här längre, kommer inte på så mkt mer än en massa gnäll och vem orkar läsa det?? Ja inte hela tiden iaf, jag orkar inte ens skriva det :p
Idag skolkar jag :s JA är ju sportlov för ungarna så ser det som en ursäkt. snacka om att det bara går neråt. Inte så att ajg inte var vaken då jag vaknade vid sex imorse men tog två timmar att komma upp... la mig i sängen halv nio igår vilket inte barnen gillade.. somna nio, barnen var inom vid tio o sa god natt, vid ett vakna jag till o lyckades släcka lampan iaf. Känner mig inte utvilad för det, vill bara krypa ner i sängen igen och bara ligga där... men nä nån måtta får det vara. Så nu ska ajg ta itu med biologin tänkte jag, tanken är ju god iaf. bara jobba ikapp vå veckor är ju en baggis. två labbrapporter som ska in, har inte lyckats hitta nån vattenpest till den ena så vet inte vad jag ska göra... Nån som vet. inga akvariebutiker här o den jag var i i stan hade inga. Får väl leta bättre men finns ju en gräns för hur mkt jag vill fara med kollektivtrafik för att hitta det också.
får snart sätta fart med specialpedagogiken också. inlämning nästa vecka o stort prov i biologin. Blev lite mkt denna hösten känner jag, kan jag skylla ifrån mig på älsklingen tro? :p
Jobba igår var meningen vi skulle ha ATP men chefen satt fast i lund pga tågen och inga andra dök upp, jag hade nog haft svårt att rycka upp mig iaf så kanske lika bra det. Fast det hade behövts.

ska försöka rycka upp mig i em också och höstpyssla lite med barnen, sen imorgon är det ju jobb igen.
Tror jag ska slösa pengar på rosenrot iaf och efter den kuren blir det järn och D-vitaminer tror jag. så här orkar jag inte må.

o så älsklingen då?
ja jag är pinsam och mitt hjärta o hjärna samarbetar inte alls. Så mycket tankar och känslor så det går nog inte att sammanfatta det heller. det jag skriver är om tio minuter helt annorlunda så...
Vi prata igår iaf. han fyllde iaf år. ja o jag vägrar köpa present till honom vilket gjorde honom ledsen... men nä jag orkar inte, har inte råd heller... Iaf så ringde han upp två gånger lite kortare samtal. sen ringde han igen och då hade han stängt in sig på sitt rum och grät för att han sakna mig. Jag var ju rätt kort i samtalet, vet inte var jag har mig själv och orkar inte..  så det är typ:
-älskar dig
-jaha hur är det med din mamma?
-bättre. saknar dig
-jaha hur är det med din pappa då?
-jo det är bra. saknar o älskar inte du mig?
-jo... har ni packat klart nu då?
han vill vi ska träffas och mitt hjärta slår volter, min hjärna försöker med förnuft få det att avstå. story of my Life. hjärtat lyssnar aldrig.
stänga av mobilen?
försöker intala mig att det hade varit bra att träffas för ett riktigt avslut. mm jo vem inbillar jag det. vet ju själv hur dåligt jag kommer må av det bara... jag gick över gränsen när jag fortsatte träffa honom fast han gifte sig... levde på hoppet för att han inte gilla henne för att de skilde sig osv... Ja men om han gift sig med den han själv ville men som föräldrarna tyckte var för dyr så det sket sig vid "förhandlingsbordet" hade han saknat mig då? hade han förhalat det så länge för att få hit henne? o spelar det roll?
Nu är det som det är. Vi måste båda släppa taget och fortsätta framåt...
Trött på mig själv som blir glad fast jag inte vill för att han ringer o saknar mig själv, för att jag deppar ihop när han inte ringer.
gammal och vis som man är så vet man ju att man kommer över det, man kommer igenom. Jag ahr ju blivit lämnad i alla mina förhållanden tre riktiga (4 om man räknar första kärleken) 2 (3) gånger lämnad för att de gick till någon annan, alla otrogna. Bad luck eller är alla såna? Lämnad denna gången med, till någon annan denna gång med... skillnad jag visste om det från mer eller mindre dag ett, skillnad han älskar mig... Jaha men om han älskar dig så skulle han inte... ja kanske men inte så enkelt..
trodde inte att jag skulle bli så djupt ledsen heller...
livskris på det kanske :p o så är det annat som kommer upp till ytan när man har gardet nere. som med minstingen, det är så påtagligt nu hur "låst" man är vid henne... men det e ett annat inlägg.
De stora döttrarna som är på väg ut, även om det är dags så behövde de flytta så långt??

Nä begrava mig i fysiologin hos människor o djur istället... annars blir det säng o tårar...

nu är de på flygplatsen... väntar på flyget till deras nya gemensamma liv ska börja...
jag kanske borde ha dåligt samvete för hennes skull, han e ju hennes på pappret numera... men nä, hon känns overklig för mig, jag är väl hemsk människa då... roligt o roligt men ja e lite sådär fascinerad av åldrar eller vad man ska kalla det, för att jag e gammal kanske haha. När jag träffa älsklingen var hans fru 12 år hehe... märkligt.. som min mellandotter ungefär...
jaja nog om det... som sagt är som det är och inget jag kan göra åt det...

Nu biologi och hoppas på ett flow så man glömmer omvärlden ett tag =)
oja det känns helt ok att skolka :P är ju ändå en mönsterelev.

sista ps, läste småbarnens syskons mammas blogg innan o hon hade skrivit att tacopajen hon fick här var världens goaste =) och att hennes barn blivit impade av marängsvissen :p

Lite läskigt faktiskt

Idag var det dags för en runda till malmö. Först träffa vi syster o bebin. Så söt han e som en liten docka. Hann inte umgås så mkt men trevligt iaf :-)
O så var det då dags för röntgen o läkarbesök. Jag trodde att det var bra men det var ändå så skönt att se att kröken inte blivit större sen förra röntgen :-D ingen ny op aktuell så lugnt till ettårskontrollen. Men jisses vad den läkaren är snabb, verkligen in o ut...
Sen var man glad att vi var färdiga så tidigt som vi var. Stormen börja ju dra in då. Kom på ett fullproppat tåg men hellre det, försenat men framåt. Märktes inget av stormen i Malmö då men när vi närma oss Landskrona blev det värre o värre. Bussfärden sista vägen hem var hemsk. Den blåste o gunga, löv virvla runt, tunga saker dunsa mot fönsterna. Var nära döden upplevelse. Satt bara o vänta på det värsta, sonen på 13 var minst sagt också nervös. Gick inte att dölja att man själv var det. Men 20 min senare än vi skulle kom vi iaf till vår hållplats, då var det bara promenaden hem.. med minstingen som hatar all blåst... Tack o lov att det inte regna iaf. Jag o sonen fick ta ett stadigt tag i varsin hand o sen flög vi hem, hade varit värre med motvind. Men kvistar flög i luften, träd hade vält... Nu börjar det tack o lov att vända men minstingen sover hos mig o sonen har bäddat på madrass på golvet o mitt rum också. Det ligger i lä lite bättre ljud där om man säger så...

Imorgon måste vi upp tidigt, noll lust men men... Snart sova... Bästa på hela dagen. Fast... Inatt vakna jag av att jag låg o skrek...
Möte på jobb imorgon... Visa entusiasm... Som jag har noll av...

Imorgon fyller älsklingen år på ons återvänder han till Sverige.
Jag är sååå back i skolan.   Orkar inte...

Vill bara sooooova... For ever

Försöker o försöker

Det går inget vidare det här... Segt fortfarande, svårt komma upp, dålig sömn...  Lättirriterad skulle bara vilja vara i fred i sängen hela dagarna :-P
Men ja det funkar ju inte när man e omgiven av barnen hela tiden...
I fre lyckades jag rycka upp mig lite o fick gjort ett prov i biologin iaf blev väl typ betyg c-b nånstans på det... Får duga, dock inte orkat plugga mer så massa back... Skulle iväg o köpa vattenpest till ett experiment men inte hade de det *suck* vet inte vad jag gör då :-(
Varit på marknad med syster, bebin o en del av mina barn. Var trevligt o ockuppera tankarna lite.   Pappa kom hit på kaffe. Varit ute o promenerat o plockat lite höstdekorationer med en del av barnen idag...  Bytte köksduk i börja göra lite höstfint, städat, tvättat, handlat. Dottern gjorde äpplepaj, sett film...
Nu sova. Ledig imorgon för ska på återkontroll med minstingen i Malmö imorgon. Storm väntar så kommer man väl inte hem kanske...
Sen e det dags att börja jobba igen, tar emot.
Kanske ordnar det sig för mellandottern nu så man kan börja glädjas utan oro men tar inte ut nåt...
Pratade med en tjej på gården idag, hennes son hade nyligen fått diagnos adhd, o jag kände bara tack o lov att man är i slutet av den mörkaste tunneln iaf.

Nä sängen...

saknar älsklingen, favorit bitar som när han ringe o jag alltid blev glad... Att bli kramad, att känna mig älskad och viktigast.
Whatever...

inget vidare...

orkar inte skriva nåt här... finns väl en gräns för hur mkt gnäll man kan spy ur sig...
orkar inte ens skriva... orkar ingenting längre, inget är roligt, vill bara ligga i sängen hela dagarna. Tur man har barn hemma för man kommer inte undan med det här hemma...
Finns inga barn som vill se sin mamma som nåt kolli heller...  Idag sa ena dottern att jag såg så gammal o döende ut och det passar insidan...
jag giter inte kämpa mer helt enkelt... jag vill ge upp, vilket inte är ett val... ekonomin känns tyngst nu men jag har väl klarat värre... är väl mest att det är ett sånt bakslag och det är ju alltid värre att gå från bra till dåligt än tvärtom...
skolan går inget vidare inte extrakurserna... två veckor back o knappt fyra kvar hahahaha.
älsklingen prata jag med häromkvällen vilket inte gjorde nåt bättre... han var så ledsen... mm... ja orkar inte gå in på det... sämsta romeo o julia ever...

positivt då?
bra betygssamtal med läraren.ännu ett A och hon sa att det var roligt att ha mig som elev och hon lärt sig mkt nytt av mig.
Hade en trevlig kväll inne på FUB med några mammor, inte för att jag var på topp men var med iaf...lite scoial. sen var det trevligt på minstingens målning igårkväll..

i övrigt är det mest oro som rör sig i denna kroppen för allt o alla...
barnen är inte direkt felfria för tillfället heller vilket inte gör det bättre... Flickorna har lite bekymmer vars om man säger så...

varje kväll hoppas jag att jag ska vakna med ny ork... varje natt sover jag dåligt, varje morgon vaknar jag med ännu mindre ork...

men håller uppe fasaden och fortsätter att tänka imorgon så...
ska försöka mig på lite skolarbete, måste bara acceptera att jag måste sätta ribban lågt...
väla med barnen o veet itne hur jag ska kunna köpa det de behöver... marknad... marknadspeng...
men sen så...

Fint höstväder iaf...

Paula spencer

Var i somras jag läste den så inte så att jag har hela storyn i huvudet just nu.

Boken är en fristående forts på en annan bok som kom ut för tio år sen men gick bra att läsa utan att ha läst den.
Boken handlar om Paula som försöker hålla sig nykter, är alkoholist. Och hennes förhållande till sina barn och barnbarn.

Jag tyckte verkligen om boken, tyckte on Paula för att hon var så mänsklig. Skildra vardagens slit, att få det att gå runt. Att få till det med sina barn, att försöka men kanske man inte alltid lyckas 100%. Hon kämpar på, vissa dagar värre än andra men också de små höjdpunkterna med barnen mitt i vardagen. Att skratta med barnen mitt i allt elände.
Nu kämpar inte jag med sprit men kunde verkligen känna med henne.

Detta var en bok på min läslista och den uppfyllde kraven, ska läsa fler av denna författare.

Jämngrått

Vad det ska vara svårt att hålla huvudet över vattenytan då, suck. Vill bara stanna isängen, orkar inte gå upp. Menlöst.. inget är spec kul o inget att se framemot. Givetvis mysiga stunder med barnen..  att hela tiden vara tvungen att finnas till för andra på gott o ont...
Vill bara rycka upp mig. Varken kul för mig eller andra.
Är inte hela världen, inget av det. Saker kommer lösa sig, saker kommer att kommas över.
Det är tomt utan älsklingen, ingen som bryr sig o tänker på mig på det viset. Tyst mobil. Borde vara skönt nu utan de sista tunna hoppena att hålla i som inte håller iaf så man dråsar i backen o får ont. Jag slipper klättra upp o dråsa ner, inget mer att klättra på... 

Stress för att inte komma igång med skolan... Bara sitter o tittar, inget går in, rena grekiskan, gäspar längtar till att krypa under täcket. Att jobba känns oöverstigligt, orkar inte...
Måste köpa en kur rosenrot fast jag inte har råd o fast jag läst på nån blogg att det förstör levern.

Dåligt samvete för minstingen, borde orka mer fast jag vet att hon mår bra av lite vila.

Var ute med barnens släktingar igår. Trevligt men konstig konstellation... Blir ytligt, känner inte varandra, barnen o deras pappa enda gemwnsama nämnare. Vi var på O'Learys o åt o såg fotboll för sonens skull. Som tur var bjöd deras faster, dyrt.  Trevligt...  Men inte som en kopp kaffe med en egen syster.

Vill bara bli omhållen av älsklingen.
Vill få ork o lust tillbaka.. 

Snart ny vecka nya tag... Höstväder, kallt. Bara jobba två dagar. Skola en. Ett par prov, labb rapport, marknad, väla o handla viktigast till barnen, som om jag hade råd... Se om finns nån billig jacka till mig jag kan köpa nästa månad.
Båda stora döttrarna hemma... Sen lov, jobba hela lovet.. 

Nä man har inte roligare än man gör sig.   Lite treo, handla rosenrot...

Drömde jag plocka ägg inatt, skulle vara hönsägg men var stora som gåsaägg. I de flesta såg man styra embryon, främst ryggraden. I drömmen tyckte jag det var så obehagligt, vi skulle ju äta äggen o det var minst sagt motbjudande. Vad betydde det?

Som det kan bli

Ingen bra pluggdag idag men, kan ju inte plugga jämt.
Städat klart, skönt. Åkt o handlat, är en pärs nuförtiden med busschauffören men hade mellandottern med mig, inte för att han verkar bry sig om båt förkläde.

Sen kom barnens faster o hennes sambo, deras halvsystrar o deras mamma hit på fika. Trevligt men lite krystat då vi inte har såå mkt att prata. Gemensamma nämnaren är barnens pappa o om honom kan man ju iofs prata en hel del haha.
Sen åkte de iväg o såg ena systerns gympa.

Sonen kom hit o då hade jag lagt mig på sängen för fem minuters avkoppling... Så droppa yngsta sonen in, o sen äldsta sonen, o så minstingen. Låg vi där o hade trevligt <3
Låg o tänkte på att mamman säng nog är det ställe där vi oftast har lättsamt mys. Jag går in där för att slippa dem o de droppar in efterhand o så slutar det med att alla barnen som e hemma ligger där inne. Sällan bråk där med. De vet att jag vill slippa undan ett tag när jag går in där så då håller de väl snartg i skinnet hehe. Är nog där man har full fokus med på dem. Sånt man uppskattar det lilla som är det stora <3

Sen fick jag fixa mat o så dök barnens släkt upp igen o vi hade en trevlig kväll.  Shit vad barnen lät hehe jag e så inte van vid småbarn längre :-P konstigt jag räknar de mer som barnens systrar nu när pappan är ur bilden. Intressant är att jag o deras mamma haft så likadant i vårt förhållande med deras pappa. Så korkade båda utan att fatta varför :-P intressant att vi nu sitter o har trevligt hemma hos mig...

Nu ska jag hoppa i säng imorgon ska vi alla på en liten utflykt för att fira sonen lite sent...

O ja älsklingen ringde idag men kunde inte direkt prata. Släkten hade precis kommit hit o han var vid någon större kyrka där de firade någon högtid med fest. Men fick väl ut att inget ändra sig o att han inte vill... Men vill/måste iaf... Ja...
Dottern lyssna man kommer ju inte undan alla i en liten lght. "mamma tycker du inte själv att det är ett konstigt samtal där du pratar om någons fru o avlsutar med jag älskar dig?" Hmm jotack jag vet, usel förebild trots flera ursäkter för varför... 
Ja så e det... Inte tänka..  det fanns mening. . Nu... Annat...

Konsten att förstöra en dag

Dagen blev faktiskt helt ok. Lyckats plugga massor, inte ikapp men på väg... Umgåtts med barnen. Hunnit städa o tvätta det mesta...  Hållt tankarna i schack med flow på annat.
Fått a på sista inlämningen på psykiatrin så kan nog räkna med ett A även i den kursen :-)

O sen tänkte jag betala mina räkningar, var inte alls lika kul... Inte alls... Men kämpa på, inga glasögon till minstingen nu heller men men... Nu e jag ganska nära att komma ifatt iaf, bara det... Sen ska det vara ok iaf, ingen lyx men ok.. ingen jacka till mig heller, låssar att jag helt plötsligt är fan av ha ett antal stickade tröjor på mig :-) funkar så långe det inte blåser.. 

Nu på kvällen när man börjar sacka ner lite smyger tankarna på mer o mer...  Tre dagar sen han ringde sist. Hade ju önskat att han skulle saknat mig lite mer men e väl bäst såhär... Får sitta på fingrarna för att som bitter o lämnad börja smsa hehe. Jag är ju äldre o klokare nu förtiden. Får väl anta att han har det bra o vara glad för det.
Tråkigt med hemligt förhållande, inget man kan sörja bland folk... Barnen vet inget heller än. Inte lönt när det känns struligt. Bättre vänta tills det är klart..

Slutet på något är början på något annat. Stängs en dörr öppnas en annan.
Försöka plugga lite till, lite tv o sova sen.. 

Igår off idag on

Så det var skönt att gnälla lite o bara hitta sig i det :-P blev inte sängen så tidigt, sonen tyckte jag var för tråkig så fick se på Greys o sen krypa ner igen, gråta lite o sen sova gott på det :-)

Vakna betydligt piggare idag. Så nu ska vi bara avverka o komma ifatt. Tänkte först rymma från skiten o mellandottern o plugga på bibblan idag men där finns ju inget gratis kaffe :-P
Så nu ska tidningen läsas klart. Sen blir det plugga en timme ca o en kvarts hushållssysslor o så håller jag på så tänkte jag. Måste ju iaf ta pauser så kan man lika bra göra nytta samtidigt för gissar att dottern inte tänker lyfta ett finger idag heller men ska inte tänka på det.
Kör enkelt imorgon med bara tacopaj eller är det för enkelt?

En maskin tvätt är igång o kaffe i koppen så bara köra igång :-)

Outsinnad källa av gnäll

Orkar inte mer... Mental breakdown... Vet inte varför idag är ingen sämre dag igår eller än i förrgår. 
Svårare o svårare att komma upp ur sängen. Svårare o svårare att koncentrera sig på studierna... Mindre ork till nåt här hemma...
Ser ut som fan här rent ut sagt o kan mellandottern hjälpa till, icke. O inte gör hon ngt lättare när hon ska stimma när jag försöker plugga... O inte kommer vi fram till nåt, konflikter.  
Tålamod är slut. Tvungen att gå o gråta för sonen sucka när det blev mos till middag, grädde på moset :-P

Minstingena krav på uppmärksamhet suger energi, hennes ständiga tradande...
Ekonomiskt klara jag mig men nu är det dags för nästa månad o allt skiter sig...
Tyst från... Älsklingen... En talad tystnad.. o mina känslor Ang det sträcker sig från ytterlighet till ytterlighet... Försöka vara gammal o vis, jag överlever, det går över, det höll inte längre iaf...

Tänka på bra saker... På samtal med flera trevliga personer, på att jag fick A på provet idag, för att jag inte ger upp, för mina fina barn, fina familjemedlemmar..

Om jag inte var envis så hade jag velat ge upp... Men det kan man inte, inget alternativ...
Tänker "förbjudna" tankar... Om jag haft en förälder som tog barnen varannan vecka, om minstingen inte varit särskild, om jag sluppit hamna i denna ekonomiska skit, om mellandottern bara flytta... Sämsta mamman...

Jag vill bara få ett break..  weekend på hotell utan krav utan måsten utan ta hand om...
Löjliga tankar som att älsklingen ska ringa att de skilde sig iaf o för alltid bara jag som gäller haha som om jag vill det egentligen..?
Men en trygg famn att vila i... Nån annan som tog över...

Övertrött? Pms?
Tänker gå o lägga mig nu när jag nattat minstingen... Time out... Få nya krafter..   så jag orkar plugga effektivt imorgon o storstäda, ha gäster på lördag, orka vara social på lördag, plugga mellan varven. Några dagars dåligt fokus o man e så back på biologin inte alls samma tempo som andra kurserna...

Nattning för mig o minstingen
Imorgon är en annan dag...  En bättre

Mycket att gnälla om

Igår kände jag mig helt nere, gnällig, omotiverad energilös. Så orka inte skriva ännu ett gnällinlägg. Inte för att det är så mkt bättre idag. Trött, efter en dag en massa efter i skolan, prov imorgon på hela psykiatriboken o igår, titta jag o titta o inget kom in kändes det som.  Får försöka ta nya tag idag. Saknar äldste dotterns markservice under jobbdagar. Men ska gå, måste gå. Ibland tvivlar jag, kommer jag verkligen att klara detta?

Kallt ute idag, riktig höst nu. På sista veckan har löven börjat trilla av i mängder. Nu börjar det bli liite jobbigt utan jacka :-P massa andra utgifter först minst sagt. Finns inga ord för hur tradigt det är att leva på existensminimum igen... Men barnen går före, o räkningar.

Älsklingen o jag prata rätt länge igår. Kändes bättre sen, vet inte varför för att det blivit så stressiga hastiga samtal innan. Hans mamma mådde bättre iaf. Bråkat en del med sin fru, hon har mest varit hos sin mamma. Idag eller imorgon så skulle de samlas o prata med några högre inom kyrkan för att medla. De lär ju inte skiljas vad han än vill o hennes papper är ju klara nu...
Han tyckte vi skulle fortsätta träffas sen också men nä. Jag älskar honom men det skulle jag inte stå ut med. Saknar honom. Hans ena argument bortsett från att han vill vara med mig är att alla mån har nån vid sidan om. Nu ska inte jag säga alla men verkarvinte helt ovanligt att mån från mellanöstern tar sig en svensk fv vid sidan om frun. Men jag vet inte. Det kommer inte bli jag iaf av många anledningar.

Men egentligen är allt världsliga saker. Jag gnäller om mycket kanske för att blockera oro nr ett, mellandottern. Hon e hemma på "visit". Jag är så... Frustrerad, ledsen hjälplös, besviken, orolig... U name it. Jag vet inte alls vad jag ska göra men det får bli ett annat inlägg.

Nu ska det jobbas, sen hem o hushållsysslor, plugga resten av kvällen.

rullar vidare

så ny dag o nya utmaningar.
ja så mycket utmaningar blir det nog inte, ville mest bara ha en skön hemma slappedag men så inser jag att jag måste städa, diska, laga mat, baka bröd, tvätta, handla lite så jag kan baka, fixa minstingens läxa. byta i min säng o städa "bort" älsklingen. sängkläderna luktar inte honom, luktar mest räligt nu bara :p måste plugga ikväll också.
Så ja känns inte som att bara ligga i soffan fast det är det jag helst av allt hade velat idag... bara ligga o slappa o slöglo på menlös tv, möjligtvis nån barnfilm... Jaja vi kämpar på fram till jul. så ska jag bara ligga ner hela lovet. har ju inga pengar så inte råd att gå på reor inte råd att baka o laga nåt avancerat i matväg så bara att se det positivt.
Märks vad som upptar mesta av mina tankar, drömmer bara om skolarbete, mest psykiatrin o alla sjd på ett eller annat sätt och en massa om minstingen. vaknade i morse av larmet och var så där halvaken innan jag somna om nån timme senare, störde mig på att jag bara drömde så tråkiga drömmar. ville drömma lite mysiga romantiska drömmar o leva på. Ja då drömde jag värsta filmen. det var visserligen män men var mer något slags kidnappning/action historia som jag inte riktigt vet vad den hade med något att göra...

fattar inte varför jag e så fixerad vid kärlek, ha en man osv. Jag har väl det bra som jag har det, eller?
Fundera lite på igår om hur man skulle hitta en ny o jag har ingen som helst aning. nötet känns inte aktuellt, skulle inte orka gå igenom det där igen, vet inte vart man skulle hitta nån heller o känns som allt kostar. i verkligheten så är chanserna också små för tillfället, (ja om jag nu inte skulle vilja ha busschauffören haha). Får väl fokusera ännu hårdare på andra saker.
Har väl börjat acceptera läget med älsklingen, hann gjorde sitt val och det ska jag inte hänga honom för, jag förstår honom. Kärlek är väl lite flyktigt och kanske inte nåt man ska hänga upp livet på. att välja mellan hela sin familj/vänner/gemenskap och mig känns ju inte som nåt vettigt val. Det var kul så länge det varade och jag är inte samma person nu som jag var innan jag mötte honom.
Men lite tråkigt är det att inte ha någon att älska, eller jo jag älskar ju honom fortfarande, men ni fattar.
nog malt om det. Nu dags för treo tror jag och en snabbis till affären efter margarin o jäst. Tvätten är iaf på så nåt har jag fått gjort...
trött o huvudvärk, seg...

en dag med enkel livslycka

vakna som vanligt med en nere känsla men försökte njuta av att inte behöva gå upp direkt, av en lugn dag framför mig.
Lugn frukost, mysigt med bara de två yngsta hemma. För en gångs skull ingen stress när man ska iväg, klar i god tid när sonen kom för att hämta oss.
Var bara minstingen som följde med o sen hämta vi upp min pappa. Jag tycker det är så mediativt att åka bil, bara sitta tyst, titta på landskapet ( vilket underbart höstlandskap det är nu när alla träden bara sprakar av färgskiftningar), lyssna på musik och sonen hade valt en bra kanal ( kom bla DAD som fick en att minnas utflykter med syster hehe som när vi var o såg dem i Danmark glömmer alltid vad staden heter,) jag kan väl vara tråkig om sällskapet vill prata. Jag bara satt där o njöt. minstinen somna. pappa o sonen satt o prata där framme. Pappa som jag älskar men önskar jag kände bättre, sonen som jag är stolt över spec efter gårdagens förhör. Han är en fin kille med känsla för rätt o fel, trots obehaget det kommer kosta honom. stolt över mig själv som har en sån son.

sen kom vi fram till syster som bjöd på god mat och god kaka. jag som längtat efter en rejäl sönmiddag=) men inte kommit till skott. O fick hålla den lilla killen, fast konstigt nog känns han inte såå liten nu är han ju bara en halv av mina.lite som en kattunge med litet gnälllläte o lite trevande efter var världen är. Min pappa var så söt när han satt med honom.
sen var jag lite taskig och stressa hem familjen men ja vi får komma ner igen. vi var ju ändå där nästan 4 timmar. min syster är så snäll o gullig. hon känns lite spec för mig för man har ändå haft en sån lång story med henne även om det är 9år mellan oss.  När jag fick barn var jag barnvakt till henne o sen har vi mer eller mindre alltid umgåtts i nån form. har funnits några småfnurror men inget vi inte överlevt. Önskar jag kunde bo i malmö så jag kunde få vara lite närmare mina malmösystrar.

ja sen återvände vi iaf till min håla där vi blev avsläppta vid ena torget så mötte vi upp lite av minstingens "kompisar" o familjer och såg sean banan, jag missa ju honom i hbg men nu så hehe. Han var väl helt ok att titta på, lite mkt prat men budskapen han vill ha ut är ju ändå bra o kan han få nåt barn att lyssna är det värt det.
Minstingen är inte så mkt för musik vilket nog är ovanligt i den kretsen men hon kom igång hon med =)
Sen var vi fyra familjer som beslöt oss för att sitta på ett ställe o umgås lite över en kopp eller ett glas. en familj åkte hem. jag ville ju med men får man panik när man inte har pengar som tur var skulle inte de andra äta ngt större heller så jag skrapa ihop till en cola till dottern o en kaffe till mig så klara man sig undan igen. jag har fått släppa mer o mer på att vara fattig men nån måtta får det vara, det är pinsamt så får man säga vad man vill spec när man bara umgås med folk som har betydligt högre status, inga lågavlönade här inte. Men det var trevligt och att sittta ute en kväll i mitten av okt utan att frysa något större är ju ändå lite spec. VAr ju firande i hålan av att vi nåt 25000 inv i kommunen så mkt folk som bokat så därför vi har satt ute. Men var trevligt. på det här viset blir jag ju snart social hehe. men jag är ju fortfarande minst sagt lite fåordig men man får ju utmana sig och träna lite. Det är ju faktiskt väldigt trevliga.
JAg hade ju planerat att gå hem lite tidigare så hade hunnit bli lite kallblåsigt som tur var så fick vi skjuts Jag avböjde ju för man vill ju inte vara till besvär men minstingen for in i bilen hehe.

Nu är det så ovanligt som att jag e själv hemma eller rättare sagt minstingen är i sängen o ingen annan hemma. ovanligt skönt. ett glas vin o intresseklubben på tv =)
Försöker att inte tänka på att jag sitter här ensam o kunde haft en man... nä e faktiskt skönt med självvald ensamhet.

o så lite om den tråkiga följetongen eller tjatiga iaf...
han ringde idag och jag kände inte mycket alls... snabbt samtal som vanligt, hans mamma hade hamnat på sjukhus igen... men nä, jag älskar honom det är inte det men det kändes så menlöst liksom.
Men varför skriva överhuvudtaget mina känslor förändras ju från dag till dag för att inte säga var minut. ja även om jag malt detta hur länge som helst så ja det är ändå några år är ju inte så jag har glömt honom direkt.
var ju roligt eller knepigt på sean banan för när det var slut träffa vi en personal från särskolan, en av de trevligaste, en av två i toppen skulle man kunna säga t.o.m. O då halvviskar hon till mig var jag hade min man. eeehh? sa jag jamen "den andra trevliga" sa att du hade hittat en ny... eehh näää... vad skulle jag säga nä men jag o den hemliga pv har gjort slut... Den andra trevliga vet om att jag har en pv, i början av vårt förhållande tog hon ju mig in ensam i ett klassrum o fråga vem som misshandla mig ja det var knappt pinsamt, var när han hade för sig att bitas hela tiden vilket hansluta efter denna episoden. o sen hade de kärlekssamtal med eleverna på fritids o då skulle de bla prata om vem föräldrarna gillade så då ville de jag skulle förtydliga när jag kom... men är ju inte så jag berättat nåt om detta... är ju inte så att säga något jag vill dra upp för vem o varannan att jag har ett knepigt hemligt förhållande pga religion. Nåväl tror de skvallrar mkt på det fritidset...
Spelar inte mig nån roll direkt säger inte så mkt mer än det jag vill ska komma ut inte så man skulle berätta livshemlighet där...

nähä vad ska man nu fortsätta kvällen med, lite hem till gården jag har missat... sängen hade också varit trevligt men är man ensam får man passa på att vara uppe... imorgon kommer mellandottern hem o då... får bli morgondagens inlägg tror jag...

Stolt o oteknisk

Är sorgligt hur oteknisk jag är eller vad det nu beror på. Yngste sonen skulle ha mer minne till sitt Xbox. Då börjar jag googla för att komma fram till att usb nog är bäst, 2,0, hastighet på 15, o 8gb. Så o så kolla upp att det ev behöver konfigureras av Xbox. Så skulle man då enkelt beställa ett. O kan jag bara ta ett i högen nä då. Ska jämföras kollas upp. Hitta inga hastighets informationer, dåliga recensioner o det åker bort. Jag höll på en timme med det haha. Sen messa jag stora sonen, jag kommer sa han o sen beställde han o betala ;-) han är så söt :-) han har verkligen kompenserat för året när vi inte var riktigt överrens :-P
Men att spontanköpa ngt tekniskt verkar inte vara min grej. När jag köpte Tv:n velade jag med till dödagar tills dottern tröttna o beställde en åt mig haha.
Men det måste ju bli rätt, jag avskyr klabb.
Yngste sonen är också en pärla. Han har bestämt med minstingen att han ska hämta henne idag. Jag är ju lite hönsig, säga vad man vill men minstingen är ju inte som alla andra. Men som sonen argumentera, vem har bäst tålamod med henne? Hon slipper vara länge på fritids på en fre, du slipper hämta henne när ni är trötta. Hmm jo :-) så ja de lyssna inte på mig som tur är. Jag tror jag får svårt att inse att de e stora. Tur jag ändå försöker bli ngt annat än bara mamma nu. Att ha varit så intensivt mycket mamma under lång tid blir ju ens identitet. Inte så att jag ska sluta vara mamma men inte bara.
Jag är verkligen stolt över mina barn.
Idag ska stora sonen på förhör o han tycker det ska bli jobbigt. Han blev vittne till en hemsk misshandel i denna håla o han känner offer, förövare. Inga nära vänner så sett men iaf. Min son är ingen fighter o var inte inblandad men tydligen hade polisen frågat de andra de förhört om han var gangster för enligt polisen såg han så ut?! De hade skrattat o sagt den mesen :-P får hoppas det går bra, folk är inte kloka. Det var batonger, knivar, pistol. I min lilla håla.

Nu ska det jobbas... Ikväll plugga.. imorgon ska jag ta ledigt från allt.

Det blir alltid värre framåt natten

Han ringde ikväll... För att fråga om en medicinfråga Ang hans,mamma. Jag misses allvetare. Han e så impad av allt jag vet, enligt mig är det nog mest allmänkunskaper. Men kul att impa på nån. Hans familj måste tro att jag är nåt utöver det vanliga haha. Bittert kan jag säga kul att man dög till nåt. Lät som de hade trevligt o de hälsa så glatt... Då kände jag okej.. nu... Nätter är sådär... Luften har gått ur mig en aning...
Ensam är stark... Not...

Jag har gulliga barn o familj iaf... Å

fortsätt simma, fortsätt simma...

ja vad annat kan man göra? De flesta fiskar måste fortsätta simma annars dör de.
så ja jag får väl fortsätta kämpa framåt, segare vissa stunder än andra.
Dottern har åkt till sthlm o andra lär inte dyka ner förrän till helgen så all tid i världen till att deppa :p Skönt med skolarbetet så man bara kan försvinna in i det emellanåt.
O det är klart jag dör inte av detta, jag är inte apatisk, under isen. men det är klart att det känns.
konstigt vore väl annars.
mina känslor pendlar. jag vill hata, tänka taskiga saker, önska hemska saker men de är inte allvarligt menade. Kan inte helt enkelt finns ingen anledning.
en dag i taget...

blir nervös nu när man pluggar psykiatri att man ska trilla dit, över gränsen att jag tagit på mig lite mycket men har väl varit med om värre saker...
Det är ekonomin, det är 100% studier som börjat halta lite, det är 80%jobb, det är denna saken, det är mellandottern o allt runtomkring, sen är det ju minstingen som visserligen är vardag men ändå merarbete. men inget man inte ska klara av...
plugga på idag, o imorgon. jobba imorgon med sen ska jag försöka vila lite i helgen, mysa med "småttingarna", ev runda till malmö.

men nu ska jag hämta minstingen så ska vi till stan och prova ut vinterskor till henne. Inte ens skor kan man bara gå o köpa utan ska vara en grej med tid o inlägg o specialare.
Fått tid till ortopeden också, nervöst o tid till att titta på korttids, nervöst.

Jag ska kämpa på =)
kollade att får jag semesterdagarna jag vill till jul så ska jag bara jobba en dag under 3 1/2v =) ser jag framemot, ledsen att det blir den fattigaste julen på länge men men... mysa kan vi göra iaf =) o desutom börjar det bli stora barn o de ska inte ha så mkt julklappar hehe. begränsning till 500 per barn? är det snålt? blir ju bara en klapp vars...

nä nu skynda mig

ingen

jaha det var det... eller vad säger man...
om jag tar det bra, nä inte direkt, get over it eller något..
känner mig tom eller överfylld kanske, så där som man är när man är jättekissig. bara en massa som vill ut men man kan inte pressa fram det...
har inte tid heller, när ska jag hinna lägga mig o självömka mig? Nu i tio minuter men är det lönt o jag hade ju inte sett klok ut när jag kommit till fritids.
precis fokuserat mig på en timmes biologiprov, kändes bättre än förra men kluriga frågor. för mycket tänka själv långt bort, för mycket som jag tappat från ke o bia, men men gjorde att jag bara tänkte bakterier och virus för ett tag. Gick inget vidare i skolan idag heller, tröttheten kom ikapp, jag var nog mest en otrevlig jävel haha. och då visste jag inte ens...

Lite paus från allt, sova, vara själv, ladda om. kommer inte hända... fokusera vara upptagen... tur jag inte deppa ihop för nu kom sonen... ja man får vara ledsen inför barnen men man behöver ju inte skrämma den :p

ska bara bearbeta lite, kan se det som att det är ett steg på vägen. nödvändigt men inte roligt för det. I will get over it, sooner or later.
Känner mig bara så ensam emellanåt... i detta fallet spelar det dock ingen roll...

nä gå o hämta minstingen. Se om det blir nån målning idag, annars plugga... Hitta inläggen till andra av minstingens skor, imorgon utprovning av nya... Hoppas de inte har några hemma har inte råd att betala haha.
Fick tid till ortopeden till henne med, nervöst.
Ska ev besöka ett korttids snart med men inte alls i den hålan jag vill men men...
Ja händer saker, ingen tid att bara deppa... fokusera, beta av...

fail

Haha ja det gick ju inte så lysande :p vad ska jag skylla på? ringrostig? jaja nu har jag lärt mig lite om hur det ska vara så då kämpar vi på lite till då :p
Ja eftersom jag har skrutit innan kan jag meddela att jag fick E på labbrapporten :S det är inte okej... fast jag är förvånad över mig själv för inte det mesta deppad av det mer jävlar anamma att nästa ska bli bättre =) hoppas jag...
ska krånglas till lite till... provet var inte betygsatt utan mer efter var fråga markerat på skala från låg till hög nivå skulle gissa snitt på c kanske... och även om jag inte är hundra nöjd med det så satsar jag nu på c... det är fasiken inte lätt detta inte när man tappat så mkt på dessa åren. är ju ändå en b kurs o man brukar ju läsa lite parallellt med kemi tex vilket jag hade behövt men ska nog bli bra..
Känner mig som jag går lite på adrenalin och hade egentligen tänkt göra provet idag men ska vara smart o satsa på sömn så efter skolan imorgon fixar jag bi provet, så får det blir... sen läsa på till det muntliga...
måste ta tag i psykiatrin med men men... störigt mina senaste två uppg är inte rättade känner att jag ramla ner ett snäpp där med nu när det blev lite mer men men...

I övrigt hade jag en dipp idag... blev bara så ledsen och saknade älsklingen men ja det gick väl över... ledsen men orka inte gråta heller... ville mest bli förbannad. arg för att han åkte för att han inte stanna... men jag kan inte vara arg heller den som sig i leken ger... hade iofs inte tänkt att vi skulle leka så länge det är väl det som är en del av problemet. dessutom som man säger man ska sluta leka när man har som roligast för sen går det bara neråt...
förbannad för att han inte ringer, ledsen av samma anledning... skulle bara vilja stänga av mobilen så man inte hör hur tyst den är...
men ja.. jag samla ihop mig igen.. fokus, gå vidare...

Harold fry och hans otroliga pilgrimsresa

Jodå lite hinner jag läsa mellan varven och detta var en sån lättläst bok.
Är det bara jag eller dyker det upp mkt böcker om äldre män nu?
Jag gillade denna boken. Även om den är lättläst så har den något att säga.

En dag ska Harold skicka ett brev till en gammal vän men på väg till brevlådan blir det han fortsätter till nästa o nästa o sen beslutar sig för att gå hela vägen till denna vän. Hemma lämnar han frun som också har sin del i berättelsen.
På vägen träffar han många människor o livsöden, hans tankar och minnen kommer ikapp honom.
En bok om att prioritera här i livet, se livsöden, titta under ytan, tid...

Läsvärd

Nu är om man kommer in på jobb, stort arbetafordon som blockar ingången.
Nu andra veckan i oktober börjar höstfärgerna lysa ute innan har det gröna dominerat, en del löv börjar trilla. Fantastisk höst!

överskottet

Nu har jag nog gått igång på något överskott var lika pigg igårkväll men då skyllde jag på att jag fick fixat med provet...
idag har jag jobbat, sen var det möte på särskolan som var sådär givande...
hem o göra labbrapporten, fixa anteckningarna till gårdagens prov o skicka in det såg en video om virus. o nu borde jag sova.
Imorgon jobbdag. sen hem o se en video om bakterier o en om virus. göra provet sen är jag ifatt mig =) på ons skola o läsa om antibiotika resistens inför muntligt förhör o så måste jag börja på pykiatri inlämningen. Fullt upp =)

älsklingen ringde idag men jag jobba o kunde itne ringa upp direkt eller svara så när jag väl ringde var han upptagen... o visst jag har kollat telefonen idag men helt ok att han inte ringer... igår räckte på nåt vis. annars blir det inget avslut.

f-n börjar kännas i halsen, stress, ingen jacka o för lite sömn kombo kanske.... jag ska inte bli sjuk för jag tänker åka till malmö i helgen. dels för min systers skull men även för min egen hade varit trevligt att åka ner o mysa lite snacka lite...

Sankta maria

Min chef o gruppledare etc sitter lite utanför stan på det som hette sankta Maria, numera mariastaden. Det är ett gammalt mentalsjukhus. Sådana som låg lite avsides samhället och var som sitt egna lilla samhälle. För inte alls längesen så spärrades alla in som var avvikande oavsett vad och inte var det så snälla behandlingar, man visste inte bättre. Det förekom hemska saker men på nåt vis trodde de nog att de gjorde rätt. Sen kom ju reformen och alla skulle ut i samhället och mentalsjukhusen stängdes ner. Vilket inte blev helt rätt det heller. Min lärare jobbade här 10år mot slutet. Jag gillar gamla saker. Fantisera om hur det var, vem som varit där, vad de tänkte kände... Jag har gått i lokalerna där det för flera år sen gick helt andra människor. Jag har suttit på utbildning i den gamla festsalen o funderat hur det var då då när de hade fester där för intagna.
Numera är där kontor skolor och lyxboende. Det ligger verkligen fint i lummig miljö, området expanderar väldigt nu ut i moderna bostäder o de tilltalar inte mig men det gamla. Min lärare hade aldrig kunnat bo där, för måna spöken enligt henne

såja bara att beta av

var nog bra att gnälla av sig och snälla kommentarer gjorde inte saken sämre så bara köra vidare.
Nu har jag iaf gjort första provet, kändes lite nervöst och gick väl sådär men jag tänker faktiskt nöja mig med sådär jag är ingen övermänniska, tro det eller ej.
Ska man bara skriva några anteckningar till det med som ska skickas in.  imorgon tar vi labbrapporten och på tis nästa prov sen är jag i fas =) så då kan jag köra på med psykiatrin inlämningen på fre.
o ja jag gnäller lite ibland o ibland känns det too much MEN jag tycker det är skitroligt, jag älskar att plugga, verkligen. Jag tycker det är kul när jag gör det och dessutom har ett mål för det. Nu behöver jag inte bi 2 för mitt mål men jag vill göra det för det känns bra =)
Jag känner att de sista åren verkligen har stärkt mig, att göra saker för mig själv och att komma ut bland folk igen.
det är inte så att jag inte är stolt för allt jag klarade av med barnen när jag "bara" gick hemma med alla sjukhusvistelser med två av barnen och en massa annat med ett tredje o "bara" vanliga saker med de andra två men detta är en annan sak.
Var sak har sin tid o jag känner att jag är på en bana nu och det känns bra. det är ingen enkel rak väg ligger massa stenar o skit ivägen men jag lyfter bort lite i taget.
Det är spännande, det är roligt, det ska gå... så får vi se vart det går.
jag "snubblade" in på jobbet och sen så bara fick jag ett ryck och gick och tog tag i skolan o ja det ena leder till det andra...

ja men då var denna dagen slut imorgon får jag se till att komma upp itid så jag hinner duscha för de orkar jag inte nu... sen jobb... sen möte direkt när jag kommer hem... sen prov anteckningar o labbrapport.
Skönt att ha att göra iaf så tänker man inte för mycket.
kan ju tillägga att älsklingen ringde idag. tror ni jag ringde upp? tveka nog en sekund iaf sen var jag tvungen... men vi prata bara två minuter så blev inte så mkt sagt. han sakna mig. han hade inte sagt till sin fru att han åkte dit, ja han sa ju inte till någon mer än mig o en syster men iaf... så hon hade precis kommit dit när han ringde mig. Hon hade varit hemma hos sin familj. han är inte så förtjust i henne. Önskar jag kunde säga att det är pga mig men så är det nog inte... eller lite bidragande kanske men... om han hade gift sig med den han ville först vet man ju inte hur det hade varit.
jaja det hjälper inte mycket att tänka tänk om,  nu är det som det är.
men inte för att det egentligen kändes bättre av att prata med honom men är lite som man säger bättre att älskat och förlorat än att aldrig ha älskat. och det känns bra att vara älskad även om det inte är ment to be forever.

Nu ska jag försöka varva ner för jag behöver verkligen sova.

Skulle vilja

Hade varit så skönt att bara ge upp just nu känner jag, orkar inte, stressad, allt blir bara halvdant. Men jag är inte den typen mer har man tagit fan i båten får man ro den i land :-) men just nu... Måste hålla mig till planen känner jag. Ska bara göra en också... 
Idag göra bi provet, ikväll alltså jobba först. Så får det bli hur det blir. Imorgon jobb, möte med särskolan, göra labbrapport ( som jag dessutom misslykades med då jag lyckades få krassen att mögla hehe. På tis jobb o sen nästa bi prov på kvällen. På ons skola o sen plugga o på kvällen minstingens målarkurs. På tors plugga och till stan för att prova ut skor till minstingen. På fre jobb o lämna in sista psykiatrin. Tror inte det är mer än så så ska gå hehe. Just det är ett muntligt prov i biologin med så ta det på tors fm. Ska försöka ha åtminstone lördag fri då vi, förhoppningsvis, ska ner till min syster o bebben. Har inte råd egentligen men men ska gå det med. Ett experiment till som ska göras men då ingår ngn vqttenväxt som jag inte har råd med nu.

Framför allt måste jag skärpa mig med sömnen igen. Äldste dottern åker på tors igen :-( svårare utan den hjälpen...

Nähä färdiggnällt o känns bättre nu tar vi tag i jobb :-)

Inte alls bra

Haft en bra dag förutom att jag nu är så uppstressad för att jag är ännu mer back i skolan. Känns bara too much med allt nu...  Jag måste komma ikapp mig o det snart... Sovit för lite, tänker på älsklingen för mycket. Fick livstecken idag han skrev på Facebook att han älskar mig och drömmer om mig.. . Ja kanske han gör men det e ju när han ligger bredvid henne... Vet inte hur de har det vet inte o vill inte veta. Idag har det varit sämre igen saknar honom mer o inte pga det han skrev för det gjorde jag direkt når jag vakna, sakna...

O så skolan... O alla tankar om mellandottern.... O pengar... O jobb... O trött trött trött.

Idag var vi på bowling med minstingens "kompisar". Var riktigt trevligt o jag ansträngde mig för att vara social, inte mitt naturliga o inget folk märker men jag får puscha mig själv o vara glad för mina framsteg...
Efteråt åkte vi hem o hade lite enkelt födelsemys för sonen som fyller 13 i dag. Han var med o bowla också. Sen tänkte jag göra middag o plugga men så dök äldste sonen upp o sen blev inget gjort :-( ja trevligt umgås med barnen men...
Snart sängen.. gråta av utmattning o sova... Jobb imorgon o jag orkar verkligen inte.. 

huungrig

kan man vara mer seg? sengångartempo på mig minst sagt. Inte så mycket som händer men kämpar på... så får vi se hur långt det räcker...

nu vet jag iaf vilken tid vi inte ska handla på om vi ska åka buss till affären... på bussen inser vi att det återigen är express privatbussen... jisses... sen fråga han om han inte fick en buss haha. O så säger folk att jag verkar vara avståndstagande verkar denna killen ha missat iaf. och att man har en flock barn med verkar inte hindra men man får ju vara glad så länge han inte står o knackar på dörren...
fått erbjudande om dej imorgon också men blir inget av med det även om det är en betydligt intressantare kille... ja en kk finns också tillgänglig om jag vill det haha.

men nä killar är ingen prioritet just nu o inte så att älsklingen är glömd...
försöker plugga o plugga o plugga... stressande känns som när man ska gå en längre sträcka på tid o ska hinna fram en viss tid o det känns som att det kvittar hur mkt man anstränger sig så känns det som om man inte kommer någon vart men riktigt så är det ju inte. nån gång blir jag väl klar hoppas jag... men huvudet är inte med... huvudvärken e dock med hela tiden :s

nu skyller jag på huvudvärk, hunger o kissnödig så kan inte tänka. så bäst att göra något åt det kanske :p

o ja en liten bit av mig är lite lätt besviken att han inte har hört av sig. ;(
lyckats få till missförstånd med mellandottern med på mess, jag är bara så frustrerad... vad f-n sa jag göra, vad kan jag göra?

nu dator paus en timme sen kör vi igång med psykiatriinlämningen igen.

väldans med tid...

Pluggar o pluggar men kommer ingen vart tycker jag. i min sena planering hade jag ju tänkt mig att göra provet nu på fm i bi2 men nä kommer inte hända får nog bli ännu senare *suck* ska läsa på lite till sen får det bli psykiatri för resten, måste komma iväg en runda till affären med... med bussen :p
Ska ta en liten paus o smita in i duschen tänkte jag iaf. Imorgon lär det inte bli så mkt pluggande fast jag e ledig för sonen fyller år o på söndag e det jobb igen men jag ska inte ge upp, har iaf insett att på detta viset blir det nog inte toppbetyg i biologin iaf, saknar lite lektioner kan man säga. Visst man har en lärare men med telefonfobi så är det ju inte så att man ringer honom stup i kvarten med småfunderingar.. Nästa vecka är det muntligt o det ser jag inte framemot det minsta...

somna ganska bra igår så känns lite bättre idag... väntar på att han ska ringa men hoppas att han inte gör det... att det bara inte blir mer än så här... Känner mig lite dålig som inte är mer under isen men som sagt har ju varit nere för detta läänge nu så finns väl inte oändliga resurser att deppa för är väl en bit i bearbetningen redan så att säga, därmed inte sagt att jag inte saknar honom, det gör jag. är så van vid att vi pratar innan vi somnar... jaja det är som det är...

imorgon blir det bowling med minstingens "kompisar" ska bli trevligt. Sen vill sonen ha kfc till middag... hmm inte hittat nåt recept... hitta på själv?
måste slå in paket idag med... tårta imorgon? känns som vi kanske firar honom mer när släktingarna från norr dyker upp... 
nä sätta lite fart detta har jag inte tid att slösa tid på hehe...

Ny fokus

Så då var ännu en natt avklarad, inte så svår. Har ju ändå bearbetat detta så smått de senaste 1 1/2 året så ingen chockfas direkt. Varit här förut kan man säga.
Ledsen visst men man vet ju att världen inte går under.
Nu är det återigen prio på plugg, blev inte mkt igår tyvärr då tankarna inte ville stanna. Skulle vilja tillägga lite men kan låta fel så.
Hjärtsorg förstörde mina studier en gång men ska inte hända igen, ja var väl inte bara det men men...
Fokus framåt så kan han ligga där i Irak med sin fru om det är det bästa för honom vilket jag vet att det är om man är förnuftig, vet att han älskar o saknar mig trots det vilket gör det lättare. O sen kan ju andra tänka att han inte gör det att jag mest var bra att ha så långe osv osv men jag vet jag är med vilket andra inte är så...
Nu ska det först jobbas iaf... Segt men men kan inte sjukskriva sig för det hehe.

värdelös tajming

Det är äl aldrig en bra tidpunkt men var han tvungen att åka just när jag har som mest att plugga :p Skönt att ha det att skylla på... noll koncentration, tankarna vandrar till honom oavsett. Men lite magont som påföljd.
Helst hade jag bara velat vara hemma själv ett par dagar, bara gotta mig i att vara ledsen, krypa under täcket men som det är nu tror jag inte mina ungar hade uppskattat det spec mycket.

Han har precis åkt o jag saknar honom redan som bara den...
Hjälper inte till att man e svartsjuk heller. Han borde väl vara framme nu iaf... o här ligger jag ensam o där ska han sova... i deras rum... med henne...
ja jag hör själv hur sjuk hela situationen är... jag har kvar ett förnuft även om det tyvärr itne väger över.
Varför var inte detta en berättelse som man kunde skriva om med ett lyckligt slut som man kunde göra en roman av... en stjärnklara nätter eller vad den boken nu heter...
nä inget sånt här inte...
bara fulgråt o en man som inte kan stå emot sin kultur, heder, familj... skulle inte vilja ha honom annorlunda heller... förstår honom... hans kultur är extrem men det är det som är sanningen för honom, så han är uppfostrad, hans religion hans tro.
Kunde jag inte hittat en muslim åtminstone :p

Nu försöka sova... blir nog lite blöt kudde ikväll igen.
Nu är man ju dock så gammal och tråkig så man vet att det går över... som en förkylning.. bara att stå ut...
Imorgon jobb o jag har så ingen lust men men...
Måste göra ett prov och en labbrapport i biologi2 och en inlämning i psykiatri och jag orkar inte :s

Inte det minsta gullig

Jaha då flög flyget för en halvtimme sen o han med det, inte mycket att göra åt det nu typ...
Vi prata igårkväll o sen grät jag lite, ingen fin gråt inte mer jag behöver nässpray för att kunna andas o bita i kudden för att inte låta. Lite mkt gråtande nu... Han hade också gråtit så lite bryr han sig. Jag vet att han gör det men han vill inte gråta o inte att jag ska det heller. Han vill att vi låter det ligga lite dolt o försöker vara glad o få mig glad. Känns lite lättare för honom kanske inte han som blir lämnad eller vad man ska kalla det... Tror ni jag kan motstå han denna gången? Haha. Tanken är det men känslorna är det värre med.. å andra sidan har int detta bara mest varit jobbigt o ohållbart på sistone? Sistone som i 2 år kanske hehe.

Skiter i vad andra tycker, älskar den killen o han har gjort mycket för mig o lärt mig mkt. Ja inte medvetet mer i ett annat plan.
Huvudvärk.
Rolig när jag låg där i sängen igår så börja halva jag analysera mig själv, psykiskt o på cellnivå haha. För mycket plugg antar jag... Sen inbilla jag att mamma var där för ett par korta sekunder vilket jag inte tror egentligen o jag tänkte inte på henne på nåt medvetet plan men lugnade ner mig iaf...

Skulle kunna skriva massor om trasigt hjärta men ja, det är som det är.

Läraren var sjuk idag så slapp skola, hade inte orkat men fick ta mig till jobbets apt o inte för att jag orkar engagera mig men idag var det inget kul alls... O ingen buss som dyker upp... Hem o plugga, orka...

Jag vet inte

Älsklingen kom igår... Inte ett dugg mysigare... Missförstånd mm mm... Jag har inte sovit många timmar, han desto fler även om han gjorde ett halvhjärtat försök att fly hem inatt igen. Jag önskar att dessa dagar hade varit mysigare men jag kan inte stoppa undan allt som han gör o låtsas som inget... O imorgon åker han... O sen?

När jag inte träffar honom försöker jag låta bli att tänka. Jobbar, fixar hemma, begraver mig i skolarbete o framtid, tänker på syskon o barn men finns alltid stunder då det kommer fram då jag inte kan värja mig som på bussen.
Jag orkar inte mer o våra vägar är på helt olika håll, det är dags men ändå. Man är så klok utanför men i det med känslor är det värre...
Känner mig ensam...
Måste släppa taget, svårt. Jag är ju inte så smart i förhållanden haha. O 6 1/5 år är ju ett tag. T.o.m mitt näst längsta förhållande. Vilka förhållanden sen.  

Nu väcka honom så kör han mig till jobb.   Kanske ska jag vara frivillig singel sen. Är inte många år sammanlagt i mitt liv jag varit ensam, kanske dags. Orkar inte. Vill ha de bästa dagarna inte det dåliga.
Fokus på mig...