Älsklingen kom igår... Inte ett dugg mysigare... Missförstånd mm mm... Jag har inte sovit många timmar, han desto fler även om han gjorde ett halvhjärtat försök att fly hem inatt igen. Jag önskar att dessa dagar hade varit mysigare men jag kan inte stoppa undan allt som han gör o låtsas som inget... O imorgon åker han... O sen?
När jag inte träffar honom försöker jag låta bli att tänka. Jobbar, fixar hemma, begraver mig i skolarbete o framtid, tänker på syskon o barn men finns alltid stunder då det kommer fram då jag inte kan värja mig som på bussen.
Jag orkar inte mer o våra vägar är på helt olika håll, det är dags men ändå. Man är så klok utanför men i det med känslor är det värre...
Känner mig ensam...
Måste släppa taget, svårt. Jag är ju inte så smart i förhållanden haha. O 6 1/5 år är ju ett tag. T.o.m mitt näst längsta förhållande. Vilka förhållanden sen.
Nu väcka honom så kör han mig till jobb. Kanske ska jag vara frivillig singel sen. Är inte många år sammanlagt i mitt liv jag varit ensam, kanske dags. Orkar inte. Vill ha de bästa dagarna inte det dåliga.
Fokus på mig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar