eldsvåda och slocknad låga

så ännu en jobbedag till handlingarna...
trött... helst skulle jag haft en dator när jag sitter på bussen för där kan jag komma på långa och roliga inlägg, eller ja om de är så roliga kan ju inte jag direkt bestämma heller...
lång dag på jobb o mkt att göra. jag är så trött och ofokuserat så det är lite jobbigt. tur det inte handlar om allvarliga misstag är mest att jag snurrar till det... kör autopilot o tankarna vandrar...

pratat med älsklingen idag. eller vad jag nu ska kalla honom... men jo älskar ju honom fortfarande men känns som om jag håller på at försöka stänga den dörren, få ett bryt på det hela men är inte så lätt... lättare om han hade varit på samma nivå...
fast bara för att jag ställt in mig på läge off tycker ajg att han beter sig annorlunda men man ser väl det man vill se. jag ger inte mycket tillbaka... han bedyrar sin kärlek och jag säger... ingenting... och det spelar ingen roll att vi älskar varandra när han väljer att gifta sig. sen kan jag ju förstå på sätt o vis varför han gör det men ändå...
f-n jag vet inte... vill bara träffa honom en gång få ett riktigt avslut. men är samtidigt rädd för att träffa honom, jag vill ju vara med honom... men vill ju inte ha en fru i sängen som en tredje person så får vara...

jaha o sen då... ska jag dejta nån ny? leta? tvivlar... klart jag skulle vilja hitta den jag ska bli gammal med men vet i fasiken om jag hade vågat. feg är jag i vanliga fall o värre med åldern. och orkar jag?? har ju vaqrit i dejtingträsket förr om man säger så, visst kan vara kul ibland det med men inget jag känner att jag skulle orka å andra sidan har jag ju inte släppt älsklingen än heller så kan ju bero på det.
och skulle inte våga hoppa i säng med nån heller... denna kroppen ska inte synas i ondödan om man säger så. o nej är inte som alla andra säger att man klagar på småskavanker... här snackar vi tjockis i stora mått... som det hänger o slänger om.
nån gång kanske man hade kunnat gå ner i vikt, lite iaf men då hade det bara blivit värre. nu vet ju alla att det inte är nåt vidare som gömmer sig man får lixom det man ser... men en smal o så av med kläderna o släpp loss allt hängande skinn. nejtack jag tror inte det... hade haft världens påse på magen... hängande lår... fladdermusarmar... så får väl banta när jag vunnit några hundra tusen så man kan fixa till det sen...
eller skita i att visa sig lättklädd hehe...

angående dejter tänkte jag tillbaka på när man varit i dejtingträsk, vilket funnits en del perioder med det. många rötägg... dåliga dejter... katastroffer... tänk så många män som passerat genom mitt liv på ett eller annat vis haha...
ja finns många stories... två gånger har jag varit så kär i män so jag inte träffat irl men pratat så mkt med främst i telefon så det kändes som om man verkligen hade träffats...  en visa sig vara ett rötägg trots allt men fick aldrig nån riktig förklaring så vet inte vad som hände egentligen och en var det jag som banga ur, till stor del att jag fortfarande var i ett förhållande...ett dåligt sådant med de små barnens pappa... internet killen var dock ett stort stöd när jag beklaga mig om hur mitt liv med min sambo var... till saken var att jag var höggravid med mitt fjärde barn men han hade tagit mig med hull o hå iaf... men vem vill dejta en svettig sommar o se ut som en flodhäst haha... ångrar faktiskt att jag valde att stanna hos rövhålet som inte förtjäna mig what so ever men å andra sidan då hade jag inte fått minstingen heller o det hade man ju inte velat...
nä nu ska inte jag sitta här o tjata om män...
kanske ska dejta busskillen??
idag har det storbrunnit i denna hålan i en stor gård som ligger precis i utkanten relativt nära oss... brann rejält om man säger så... rök fortfarande när jag kom hem från jobb, flera byggnader brann ner...
påminde mig m när jag var liten och det brann på granngården. grannbarnen hade lekt med tändstickor på loftet bland hö och halm. barnen klara sig men ladan brann ner. jag tyckte det var så läskigt o stackars barn att leva med det. min pappa hörde när de erkände det för deras pappa. grannarna samlades ju för att hjälpa till...
"min" andra eldsvåda var när jag som hästskötare var med hon som ägde hästarna jag skötte o en häst på ett stall o träna i deras ridhus. då var det en pyroman som tände på stallet som låg bredvid där en massa hästar stod. fick hjälpa till att få ut hästarna men elden lyckades släckas. var en pyroman som tände på där flera gånger.
har verkligen respekt för eld, är så förödande och går så snabbt.

nä nu kanske jag ska sluta svamla och gå o lägga mig... tre dagar kvar...
måste ut o leta pantburkar också om jag ska kunna finansiera min sommar...