Idag är det sex år sen jag träffa älsklingen första gången... Ja vad hade man tänkt då om man vetat... Ångrar inget... Kanske kommer jag sen ångra att jag drog ut på avskedet för långe, jag vet inte.
Men det är väl som det sägs, vissa har man bara till låns av en eller en annan anledning... Vi tjafsa en del när han var här i helgen. Ett avslut där man inte helt kan förmedla känslor på ett bra vis, där vi kanske missförstår... Inte spec i fas... Jag lyckades nästan men han tog inte till sig, jag vekna, insisterade inte...
Vi är båda någon annanstans i tankarna men ändå sitter vi fast, ibland drar vi mer eller mindre...
Är som det är....
På gott o ont har jag ju fullt upp med annat, inte mkt tid att deppa o grubbla o nånstans känner jag att jag sörjt detta två gånger senaste året o räcker inte det? Ledsen, sorgsen visst men inte samma förtvivlan, inte nu iaf...
Jobb idag, HLR kurs i skolan imorgon, göra sista arbetet i medicin kursen. Små störigt att inget av de andra är rättade än :-\ på tors medarbetardag med jobb, fre lämna minstingen i Malmö, jobba helgen. På ons gå o ta blodprover på minstingen. Klämma in lite vårstädning med, två telesamtal, beställa studentskylt, kolla upp bra billig resväska. Försöka prata med mellandottern. Verkar som att det bara är hon och inte hennes pv som kommer hem idag. Skönt, behöver lite tid...
Äldste dottern har inte mått bra heller, ska det bli klabb med medicineringen, är det något annat. Ibland önskar jag att vi slapp tänka på hennes sjd men den är där som en ständig följeslagare...
Ja vad ska det bli av allt o alla...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar