onsdag 1 maj 2013

Väldans fart nu få

Gjorde nog underverk att sova lite igår kändes som om jag fick väldigt mkt gjort igår.
Åkte till malmö och gick bra där så om två v är hon förhoppningsvis färdig op legat på iva och är snart på väg till  avdelningen.
Sen fråga syster om vi skulle träffas så promenera en liten bit för att träffa henne. Hitta inget bra ställe o jag är så dålig på att välja o minstingen börja tröttna men så snubbla vi över en liten restaurang o tog den. Var liten mysig bra priser och lugnt och skönt att sitta där. Blev kaffe o kaka på maten med. Önskar jag bodde i Malmö så man kunde träffas lite oftare :-) sen tog vi tåget till hbg minstingen orka kanske inte riktigt gå på marknaden men den är liten så hon fick följa med iaf. Tänkte jag skulle se om jag hitta väskan o det gjorde jag o jag köpte den fast jag absolut inte har råd men jag kolla inte den så noga... O när jag väl kommer hem ser jag att den är full av rost på alla metalldelar :-( less man blir...
Hann komma på vad jag ska bjuda på idag och inom o handla. Dock orka inte sonen möta mig med kärran så orangutang armar på vägen hem... Blir taco kycklingpaj (syster föreslog paj) och Gino till efterrätt, aldrig gjort det men dottern säger att det är gott.
En kopp kaffe när jag kom hem o då kom sonen på besök :-) o han stanna ett par timmar. Fixa snabbmat till barnen bara själv var jag fortfarande mätt sen lunch...  Sonen ser ut att må bra så även om han har det jobbigt nu så kan det vara bra på sikt :-) hoppas.
Sen bada minstingen, fixa disken, tvätten, sortera pappershögen vattna blommor. Sen kröp jag i säng med hem till gården och på det sov jag nio timmar.
Känns så underbart att känna energi igen, att ha ork..  :-D
Nu är det att sätta fart, tänkte storstäda badrummet, vanlig städning, få undan sista disken, stryka duken. Fixa maten o sen kommer gästerna vid ett :-) o jag som för ett par dagar sen bara ville ställa in ser nu framemot det :-) ikväll måste jag börja plugga.
O nu sätta fart. Liiite stress...

Tänker knappt på älsklingen... Samtalen ger inget han är i sin bubbla o jag blir less inte ofta jag har behövt vara den son får stöttning... Men han glömmer för han är så inne i sitt eget centrum nu... O ingen förståelse för att jag är inne i allt runt mig nu..  han lyssnar knappt, hör inte... Orkar inte bry mig nu...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar