prestationsångest eller??

kommer in alls loss med arbetet *suck*
intressant ämne och läst massor på nätet och i boken... och har massa åsikter tankar... men så sitter man där med ett blankt ark framför sig och vet inte vart man ska börja vad man ska få ner...
jag kommer nog aldrig bli författare iaf... o eftersom det ska vara inne mån så undrar jag stilla när hade jag tänkt hinna få ihop ett bra arbete om jag inte åtminstone får till grunderna idag, det är ju trots allt fem omfattande frågor som ska besvarar, nalyseras, argumenteras...
jag jobbar ju senlör,sön och mån o som om jag orka sitta på kvällarna då.. på måndag har dessutom stora dottern kommit hem igen o då vet man hur det blir o en kväll i hlgen lär väl älsklingen komma...

jag ahr iaf fått ringt sista samtalen idag =) och varje gång man är klar med samtalen sitter jag lika undrande över vad det var som var så farligt med att ringa men nästa gång är det likadant iaf.  Nu ska vi iaf hinna få till nåt möte innan sommaren med minstingen... får se hur det går... tydligen ska beslutet om stödfamilj stängas och ett nytt beslut tas om korttids... kändes som om allt bestämdes så hastigt o lustigt... var ju inte säker direkt.. jag funderade... ville se hur det är... hmm. men denna gången ska jag se till så att det läggs in extra dagar som man kan använda under året så kanske jag kan komma iväg på nån 40års resa haha.
vet inte vad jag vill men hoppas finns nåt bra korttids med bra personal och barn... och att det inte blir för mkt för minstingen. och att man kan ha hela helger som jag hörde nåt rykte om att man inte kan..

och så har jag varit på handledning i skolan och det gav... inte så mkt... prata två minuter med läraren typ... men nu vet hon ju hur det ligger till o så iaf o jag verka inte ha missat så mkt förra lektionen direkt.

så då har jag lyckats fördriva tiden ända fram till lunchpausen... jag e såå skicklig haha. nu lunch sen hämta minstingen... sen skriva arbetet på en timme =) mm säkert... o så blir det en sväng till malmö för att lämna minstingen hos syster.  kommer kanske inte sakna pendlandet men sakna att minstingen är där, specielt som jag tycker det funkat bättre o bättre. nu är det som jag vill ha det liksom.  jaja inget ska stå stilla för länge heller... och dessutom har ju syster en bra anledning =)