gissa om jag känner mig på topp idag?? nä gör jag inte...
Tycker livet suger just nu. ska det vara så här...tråkigt..? jämn sörja bara... harva rundor på ett jobb som inte lyser upp mina dagar nåt större, där jag är mer isolerad än hemma??
så jädrans trött på mig själv... -n ryck upp dig eller nåt. men nädå bara maler vidare o gnäller. klart det inte blir bättre då. Måste ju finnas några lösningar måste gå att komma någonstans även om det inte är att ta den lätta raka vägen för jag inte bara har mig själv att tänka på.
Känns osm om jag bara fastnade nånstans, där det var enkelt att stanna. fanns saker att skylla på för att jag borde stanna här ett tag. men och det är ett stort men jag trivs inte.
jag är understimulerad, uttråkad. bryr mig inte, orkar inte bry mig. om ingen annan bryr sig varför skulle jag. Fast håller det i längden??
vill vara engagerad, vill ha mål, vill ha ett eget liv inte bara vara mamma... spec inte till barn som inte bryr sig ett dugg om mina snträgningar vad det än gäller...
jag vill jag vill jag vill frågan är bara mer konkret vad jag vill... hitta vänner? var hittar man såna i denna åldern?? utbilda mig men då måste jag lösa en del först o kommer jag till skott med det?? o vad vill jag utbilda mig till.
jag vill få nya intryck. ha någon att prata med...
inget att se framemot... tittar jag bakåt, framåt här o nu ser det likadant ut.
dessutom är jag besviken. Detta året skulle innehålla tre resor... resa ett blev av men ungefär lika misslyckad som man kunde gissat. Nä inte helt då ljuger jag, det var fint, kul att se... men...
resa nr 2, försvann, oklart hur :( resa nr tre kommer också försvinna.. det var inte min resa... den bokades överhuvudet på mig. och kalla det ålderskris eller nåt men ibland tar det tid innan man ser saker och inser saker själv... jag vill inte släta över längre, hitta på ursäkter åt någon annan.
ja jag vet personen menar väl på sitt sätt, jag antar att personen inte kan se det ur en annan vinkel men jag står inte ut för det, orkar inte jag är inte minsdre värd för att jag inte traskat samma väg. jag har hoppas jag iaf kanske andra värden som denna personen inte har.
personen ringde i måndags, jag svara inte... huvudet i sanden som en struts. vågar inte svara vet att jag kommer bli överkörd vare sig jag försöker göra mig hörd eller inte. har varit med förr...
men ändå velat göra nåt..
kanske blir en minisemester med malmösystrarna istället, hoppas. trevligare.
jag har för mkt tid för att grubbla... är en sak som ovanstående person har rätt i att jag tänker för mkt, personen i fråga gör tvärtom tror jag... gör allt för att slippa tänka. lagom är bäst?
jag är inne på en sida ibland, en dejtingsida. inget jag aktivt sökt utan när jag var nybilven fb så hamnade jag där därigenom. ibland går jag in där, inte seriöst men för att få lite egokick eller nåt haha... ja nu har jag väl min fulla rätt att titta till lite... jag menar vad ska min pv säga haha. småbittert haha.
iaf idag skrev en amerikan ett annorlunda mail till mig... eller annorlunda så sätt var det inte men jag av nån anledning skulle jag bara kunna se oss tillsammans direkt... så mannen för mig... förutom bagateller som utseende och ålder...
så flytta till usa kanske? haha. skulle passa bra med ett handikappat barn där med deras sjukvårdssystem, vet inte alls hur det funkar så får väl vänta tio år...
nä bruakr inte ta några så seriöst där, för många liksom hehe... desperados men jag kan ju få inbilla mig att jag är speciell :p ja alla är ju inte det förstås but still...
tror jag helt förträngt hur gammal jag är dessutom... undrar varför folk som är 40 nåt skriver till mig, hallå gubbe lixom... hmm jag är ju så gammal...typ... men de är ju såå gamla :/
jag inbillar mig inte att jag är tjugo nåt men strax över trettio, som jag var när jag träffa älsklingen typ...
måste ha en plan och en planering.
Inse att inget faktiskt händer om jag inte ser till att det händer...
nä nu ska minstingen i säng.
sån huvudvärk idag när jag hämta henne. har huvudvärk med förkylning ist för tvärtom. och är jag trött o grinig så smittar jag henne direkt... men efter att ha värmt lite rester till oss två så varva vi ner lite o nu har hon suttit så fint på sitt rum o pysslat i lugn o ro med sina saker. så skönt att ibland bara få vara vi två hemma så hon får lite lugn att landa i... lite därför jag vill att hon inte ska ha småbarn när hon är hos stödfamilj. hmm just det ännu en sak jag borde ta tag i... men så länge syster inte lämnat in avsked så blundar jag o låssar att det nog inte kommer ske... smart drag eller inte...
nu efter en treo eller rättare sagt två och påfyllning av nässpray är man nästan som ny. hitta en halv karta rosenrot också så fick bli en sån o ett glas vin fast jag gilla inte det vinet... tre apor, så många som pratat om det men nä tack... börjar bli vuxen tycker det var alldeles för slibbigt haha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar