Medelålderskris

Kände inte att det var jobbigt att fylla 40 men nu efteråt när man tänker efter... 40! Jag är gammal, ja inte nära döden gammal men gammal. Jag har halvsystrar som är ca 10år äldre ån mig o de har ju inte blivit gamla tanter än så hoppet finns... Men... Haha minns än ena halvsysterns  40årskris o så länge jag inte har en sån. Utan att säga för mkt, vilket iofs hon gjorde i tid och otid, så var det en kris som yttra sig ganska sexuellt. Själv känner jag bara att jag hade inte orkat. Jag har inte varit pryd av mig men nu för första gången känner jag att jag skulle inte vilja klä av mig inför nån annan o ha sex. Har ju alltid varit tjockis mer eller mindre men förr fyllde man ju ut den kostymen nu hänger o slänger allt. Inte ens brösten går att få upp i en bh längre. Så slösa man bort ungdomen på att inte göra något åt övervikten. Nu får man väl försöka av hälsoskäl, kroppen går ju nte att ändra, blir heltäckande.

Hälsoskäl ja.... Det är nu krämporna kommer att komma. Sjukdomar pga ohälsosamt leverne. O övervikten sitter hårdare nu...
Hann knappt bli 40 förrän tid till mammografi kom o jag som inte ens blir färdig att gå på cellproverna. Jag har inte varit första prioritet när det gäller det.... Ska man börja nojja för cancer, snart i åldern då min mamma dog...
Fast förstnns ju något som heter att det är aldrig för sent.

Lättsammare att nu får man ju tänka på hur man klär sig, fast iofs är ju inte så att jag haft så mkt piffiga kläder iaf hehe.
O män. De börjar bli gubbar nu ju. Ja inte alla såklart en del håller sig unga men andra.... Jag vill inte ha en gubbe...
O festa, ja har jag inte gjort på länge iafen är man en sån pinsam medelålders nu om man skulle få för sig? Lär inte bli nekad komma in nånstans längre iaf isf för man är för gammal, inga id på systemet.
Trött o prioriterar sova. Gnällsjuk kärring.

Är mormor, kunde (kan) vara mormor åt mina systrars barn... Känner mig inte så jämngammal med syskonen om jag ska vara mormor o de mamma hehe...

Inte så att jag tror livet är slut, har saker att göra. Viktigast skaffa utbildning, bli skuldfri, hälsosam o resa. Men ändå... Nu är man gammal o ser tillbaka på livet saker som hänt o inte kommer igen.

Önskar bara den självsäkra tuffheten ska komma som man hört om men jag e fortfarande samma mes. Däremot orkar jag inte bry mig alltför mycket om vad random människor tycker.
Men ska vara glad iaf med mina rynkor och häng. Mitt i livet! Stressen att tiden går kanske får mina tummar ur :-P