Nu äntligen känner jag att det lossnat med pluggandet igen och att det är roligt. Lite sent dock. har sagt till mig själv att vi tar oss bara igenom denna kursen, orken har inte funnits o nu finns inte tiden för ett toppbetyg men det får vara bra så också. Den gäller inte liv och död precis.
Annars känns livet helt ok för tillfället. mina lediga dagar i schemat och det har varit skönt plus att mellandottern varit/är iväg. Blir ett annat lugn då. Känner att mitt hem är mitt och atmosfären blir annorlunda. har vilat, umgåtts med yngsta barnen, fått en del på todo listan gjort och sagt till mig själv på skarpen ett par gånger. Det känns till och med bra med älsklingen för tillfället. Som om man tagit ett steg till, ser saker klarare och inser en del, lämnar en del. Jag känner inget vi, mer som nära vänner. När jag inte maler har vi roliga samtal igen. vänner... Är inte framme än men på väg hehe. Har ingen brådska heller iaf inte så länge jag mår bra.
Nu är det snart mellisdags o sen ska ajg och minstingen bege oss till korttids. Lite omständigt i den staden med kollektivtrafik som går sällan och jag har inte riktigt kommit till färdtjänstbiten än. Betydligt billigare med kollektivtrafiken också dessutom. man får ta en bit i taget. Första dagen på inskolning. Spännande. Känner mig som vanligt hemsk som ska lämna bort henne men inte så farligt faktiskt. Hon är tolv hon behöver lite eget och inte bara hänga mamma o brossan i hasorna. ESL ett självständigt liv. Sen har man ju hört en del om personal som inte ska vara där de är men jag har fått goda vibbar så hoppas inget sånt förekommer här iaf. Dottern kommer nog inte ha problem med att bli lämnad där så småningom, idag ska vi bara vara där två timmar tillsammans, och jag kommer inte ha sån ångest för att lämna. Korttids känns bra mkt bättre än en främmande stödfamilj. Det som känns jobbigt är att minstingen är så dålig på att säga till. Säga till vad hon vill, vad hon tycker... att de inte ska se hennes små tecken, de känner inte henne. vet inte vad hon vill eller hur man ser det på henne. Men tröstar mig med att det är ju utbildat folk med erfarenhet. Inte av henne men av själva grejjen. Hon har ju överlevt skolan så ska nog överleva detta med. jag är inte alls sån att saker måste vara som hemma, hon är som tur var anpassningsbar men att det ändå ska vara som hon vill, någorlunda. Ja jag får vara lite nojjig, lite hönsig... Tror ändå det blir bra =)
O som sagt sen ska vi bara ta färdtjänstbiten... en sak i taget.
känns som om det bara är pengar som är problem för tillfället men ska väl lösa sig framåt sommaren.
Tittat på massa inspo bilder. sugen på att göra om en massa hemma, återanvända, fixa till. Även om det inte skulle bli dyrt så onödigt... men ska behålla tankarna iaf.
blir kanske klar till man ska flytta härifrån...
lär bli sent hem idag... imorgon lite städning o mer pluggande, sön inskolning igen men då får inte jag vara där. tillbringa dagen i en död stöd som jag inte känner till... blir kul... o sämre väder, kul...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar