måndag 7 september 2015

inte mer än man tål

så då körde vi igång en ny vecka med att försöka puzzla så jag kunde gå i skolan iaf då minstingen tyckte att det var lämpligt att bli magsjuk idag. men med snälla barn så löste det sig. Minstingen mår bra idag men får ju vara hemma imorgon också men då har jag kort dag så inte så jobbigt...
idag gick man hemifrån som vanligt vid 6, en föreläsning som gick halvt in. sen labba vi i ca sex timmar. Själva momentet gick ju lysande för min del och redovisningen av det men räknandet. alla formler, bokstäver etc bara snurrar rundor tillsammans med olika begrepp. Tror jag fått grepp om något och sen tappar jag allt igen. Nåväl tittar mig runt och jag är inte den enda om man säger som så. Jobba ihop med kvinnan jag nämnde tidigare och kändes som vi passa bra på det så kul =) labbkompis halva denna terminen iaf.
Imorgon är det ny föreläsning och efter skrivit ut papperna till den nu så känner jag att det strax är läggdags så man inte sover på den lektionen, jisses. Dessutom ska vi vara på en annan skola imorgon så kommer man säkert inte hitta :p

Glad och tacksam att det löste sig så jag kommer till skolan iaf.
(idag har jag knappt ens hunnit slänga en tanke åt älsklingens håll, bra)

Känner dock att jag knappt hinner med omvärlden heller. Inte så att flyktingkatastroffen har missat mig men kanske inte engagerat mig som jag borde. fb och instagram hinns inte alls med så lite dåligt samvete att jag inte orkat engagera mig i saker ang mina syskon, spec ett, som jag borde/vill.
Jag är rätt egoistisk för tillfället, hela grejjen med det här pluggandet är det också. har typ bara tänkt på mig själv och inte barnen, nu har jag precis tid att orka med dem. Men det rättar väl till sig. jag känner att det faktiskt får vara okej just nu.

När jag väl var på hemma plan vid sex var det bara att rusa inom skolan för att hinna med ett föräldramöte innan jag kunde ta mig hem. Nu är det efter läggdags, hinna sova vid nio är inte det lättaste men nu så är det någorlunda förberett tills imorgon.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar