finns inte ord

världen är helt sjuk... man finner inte ord...
hur fan tänker de som tänder på asylboenden? Fast var ju ändå en som lade upp i flödet på fb att på ett ställe så var det faktiskt så att elden startat inifrån så det är klart att det är de otacksamma flyktingarna som tänder på.... Jag blir så less...
världen är hemsk. men det finns ju så klart positivt också men känns som allt överskuggas av allt det hemska.

Idag fyller älsklingen år och fick samtidigt besked att 6 av hans nära släktingar drunknat i medelhavet :/  Dessa människor som hatar hur kan de inte förstå att det finns riktiga människor, att det inte bara är nåt... ja jag vet inte hur jag ska uttrycka det...

Jag har inte skrivit mycket om älsklingen på sistone heller för även om det är pyttigt i det stora hela så har jag inga ord för det heller. Jag vet inte vad jag ska tro och känna längre...
Tror honom när vi träffas och när vi inte gör det så sjunker det ner till noll igen och tvivlet växer... Fast ibland försöker jag tänka nyktert på det hela och mycket av det som jag tolkar på ett vist vis har funnits med sen länge och då hade jag inte den tolkningen.
det är bara skitsvårt och ledsamt alltihop. jag vill inte ha det så här och ändå hänger jag kvar. Kommer jag ångra mig sen att jag inte tog tag i det och lämnade eller kommer det löna sig?
Igår när jag träffa honom så var det så hemskt att se honom. han har åldrats tio år den senaste månaden och nu hade han dessutom svår värk vilket inte gjorde honom piggare. han har magrat, hur det nu var möjligt, ögonen har sjunkit in, massa rynkor, grått hår, så tärd. Och när jag ser honom så undrar jag hur jag kan tvivla och ändå... 32 blev han idag och ser ut som 52...  Nyheten om hans släktingar idag gjorde ju ingenting bättre...

Vill bara ta honom, krypa ner under täcket o så ska vi bara ligga där i en kokong... sova...
saknar så att sova med honom. inte sovit med han sen en av de första dagarna i juni.... Trött på att sova själv, saknar honom...
samtidigt så tänker jag att det finns mycket jag inte saknar. inte så att livet var rosenrött innan juni heller...
never ending story...

Överlevde gruppredovisningen i skolan idag, en sak till att bocka av...