Inte ge upp

Ja då var denna veckan över... plugg plugg plugg kan man väl sammanfatta den med.
Som sagt gick labbtentan vägen. Fick bra respons på den sista labbrapporten också... men resten...
tentan i fredags kändes ok och jag hoppas verkligen att det gick vägen. Kan ha gjort det så ja jag gjorde vad jag kunde.
o sen omtentan igår. JAg tyckte jag kunde det, det kändes ok. Tills jag satte mig och läste tentan och bara fatta inget. Är lite som att ha lagt alfabetet i rätt ordning fått alla lappar med bokstäver i rätt ordning i snygga rader och så kommer någon och blåser så allt bara är en röra, ser inte alla lappar ens och vet inte vart jag ska börja för att få ordning på det. På fullaste allvar var jag på väg att börja gråta när jag satt där, för att inte prata om när jag väl kommit där ifrån, efter tre timmars lönlöst kämpande. Står och väntar på tåget och tårarna bara vill svämma över. som Tur var ringde älsklingen när jag väl var på tåget, han var ledsen för min skull men kändes bra mycket bättre efter att ha pratat med honom. mina barn tyckte också lite synd om mig.  Så ja lär bli en sista omtenta den 19 dec. så tröttsamt. Hur fasiken ska jag få det till att fastna.
IMorgon börjar en ny kurs och jag läste nyligen igenom infon om den. Trodde detta skulle bli lättare och roligare hehe. cellbiologi. men nä då. det innebär tydligen att man ska kunna den organiska kemin, behöver jag berätta att inte det heller är purfärskt i minnet. verkar bli jobbigt grupparbete, massa seminarier, tentor som är på engelska. Boken till denna kursen är en jättebok som väger närmare 2kg och den skulle tvunget med imorgon. Ja alla böcker vi använt än så länge har varit på engelska, det är lite svårgrott. okej det är mycket svårt.

Så jag tänker jag skiter i detta nu, jag kommer inte klara det. JAg är inte van vid att misslyckas jag kan inte komma på ett enda prov jag blivit underkänt på tidigare att bara få g är ett misslyckande för mig sen tidigare. Här är det annat, godkänt är viktigt, vg är stort plus bara men jag får u och det känns jädrigt jobbigt.
Men nä jag ska fasiken inte ge upp. vad är alternativet? Att gå tillbaka till jobbet jag inte trivs på? Att se mig som en förlorare. Icke. JAg ska kämpa det ska bli mer pluggande nu. Resten får faktiskt vara så långe. DEt blir inga storstädningar eller massa latande med barnen. Det blir hårdplugg kontorstimmar. DEt måste bli minst 40 h i veckan.
Jag tänker fasiken kämpa. Prioritera det som är viktigast och köra på det. Dessutom planera in vila.
Tur man inte ska fira julen hemma :P
Detta lär förändra mig känner jag. kommer inte funka vara den lilla mesen jag är. ska visa vad jag går för =) NU börjar det på allvar. Får se första kursen som just den introduktion som den heter. "Biomedicinsk laboratorievetenskap: introduktion" heter kursen som jag nyss gått igenom även om en eller två omtentor återstår... Kul ändå att jag lite kände när jag valde denna utbildningen att den kändes lagom svår hahahaha. Kanske jag är för gammal...
Läste en artikel idag. DEn trevligaste killen i min klass och hans bror blev intervjuade vilket de tydligen blivit för fem år sedan också. De kom hit för fem år sen, flydde från Afghanistan. Familjen är kvar. De har båda kämpat sig igenom gymnasiet och nu går då ena killen i min klass. Han pratar perfekt svenska, Jag har trott att han kom hit som liten. Är imponerad av honom, Där har vi kämparglöd.  Då ska jag väl kunna övervinna det lilla hindret att jag är gammal och rostig  :p

nä dags att gå o lägga sig. tidig morgon imorgon, fem ringer klockan. I mån, fre och lör har den ringt halv fem så liten förbättring. Men faktiskt är det inte alls så jobbigt att gå upp tidigt av denna anledningen somd et var att gå upp kvart i sex när jag skulle till jobb.