torsdag 12 november 2015

helt otroligt

Till att börja med är det helt otroligt vad vi har mycket att plugga. jag hinner så inte komma i fas. Det är lite tunggrott att lära sig något och då på engelska dessutom. Men ja kan andra ska väl jag kunna. Kanske.

Men det är roliga saker nu. Och helt otroliga. Att kroppen fungerar i sig är ju fantastiskt osv men nu är vi nere i grunden och ska jobba oss upp till cellnivå. Tänk att dessa atomer av ett fåtal grundämnen hittar varandra och sen skapar en otrolig massa molekyler som sedan blir markromolekyler som bildar supramolekyler som i sin tur bildar de olika organellerna som en cell består av. Att det bara funkar. Att de hittar varandra. att det blir vad det blir genom alla dessa olika processer. Att det med små atomer kan bildas olika bindningar och på så sätt olika strukturer. För att dessa celler sedan ska skapa en kropp med alla dess funktioner. Enligt mig så är det som händer inne i kroppen ett större mysterium än rymden men ändå likt. Läraren vi har i denna kursen är så bra. efter alla dessa åt som hon hållt igång med sånt här är hon fortfarande lika engagerad och imponerad av allt. Det är kul att lära sig men kunde fått vara på svenskaoch långsammare. Vill inte denna kursen ska ta slut så snabbt. Grupperna ska vara klara imorgon och jag har ingen grupp att vara i, ämnet för grupparbetet är väl inte så kul heller men är ju viktigt det med om man själv ska kuna studera fakta och en viktig del att kunna i jobbet. Hur apparaterna fungerar och till vad. Metoder är det vi ska bli proffs på egentligen.

Borde läsa mer istället för att sitta här :p
boken är inte rolig att bära med eller sitta och hålla tex på tåget, närmare två kg... och utan stabila pärmar.

Annars är livet ok just nu. Fruktansvärt trött igen sista dagarna men ska väl gå över. MÅr bättre överlag med rosenroten.
Är ok med alla barnen. Känner att det är segt med minstingen just nu men är väl för att hon tar så mkt tid till allt och jag är väl lite småstressad då jag måste plugga men inte hinner när jag har henne. Efter jul måste jag försöka ha henne mer på "fritids" så jag får mer pluggtid hemma. Se om hon orkar.
Känns som att det börjar bli bättre med mig och älsklingen. Jag försöker lita på honom mer och han försöker anstränga sig också så ja nu pratar vi en massa varje dag och det känns bättre och jag är gladare så känns det bättre för honom.

Tidsbrist har jag med känner jag, mycket man vill lite man hinner.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar