som att vara pensionär.

Min pappa som varit pensionär en tid har jämnt saker att göra och känner mig lite så nu. Är ledig och ska bara lata mig istället har jag fullt upp och känner mig en massa stressad. Det är lite punktinsatser här och där men så småningom ska väl allt ta sig. Fick byta lysrören i badrumslampan så fick man passa på att tvätta ovanpå badrumskåpet. Har sagt det innan men märks det var ett år sen det storstädades... Så inte bara såg jag hur gammal och sliten med dålig hy jag var utan även hur desperat jag måste ta tag i badrummet... men det är ju det här med avloppen som får en att dra på det :p men jo det ska göras i veckan. Sen har jag avkalkat kaffemaskinen. tagit något skåp till i köket. sorterat och slängt lite skit till. Men det stora denna veckan har varit balkongen. Äntligen efter tolv år händer det. Ja det är ju budget och lite man tager vad man haver och allt blir inte så bra som jag vill men det är sån skillnad. Precis som jag vill ha det eller åtminstone nära nog =) Det är så man får semesterkänsla av att sitta där ute... Skulle man bara haft en flaska vin och ett sällskap också men funkar med en bok och fläderblomssaft. Spräckt min lilla budget så blir roliga veckor :p

I förrgår åkte jag in och träffa älsklingen när han slutat jobba vid tio på kvällen. Var evigheter sen jag var ute sent... gick en liten runda i stan sen. Sugen på att gå ut... men när sommaren kommer har jag kankse lite pengar så då kanske man kan gå ut o ta en öl..
Minstingen har varit iväg ett par dagar men kommer imorgon. varit skönt med lite paus från henne även om det bara är tre nätter men ändå. Fast när hon dyker upp imorgon så är det väl som om ingen tid alls har gått. Ska passa barnbarnet imorgon em också. ska bli mys =) och förhoppningsvis få till det sista på balkongen innan dess =)

Ska man bara få ordning på resten också. Var iväg igår på rusta och köpte en sak till balkongen så passa vi på att gå inom mio också... Lite ny och förnyad inspiration. Men även om jag tänker budget till hemmet så krävs det ändå lite pengar så får se hur och när saker kommer ske.

Hade mys med älsklingen när jag träffa honom istan. vi var ute o körde en massa, hög musik, glada. Kände mig lycklig där och då. I övrigt inte så mycket. Situationen går mig på nerverna och de verkar inte ändras och vet inte om en ändring kommer göra något bättre heller. Ibland tänker jag bara att ja kör på det är vad jag vet om och så illa är det inte. Är liksom nykärt och inte vardags tråk. Men jag längtar mer och mer efter någon att dela mitt liv med på riktigt eller ja som särbo. Men vart hittar man nån? och skulle jag ens våga?