Blir verkligare och verkligare...

Samtidigt som det blir det så blir jag nervösare och nervösare.
Idag kunde man se schemat. Och det ställer ju till det en del. Inte alltid såklart men många dagar börjar 8.15 och slutar 17. Och då det är minst 1,5 h väg dit och sen lika långt hem funkar det dåligt med minstingen minst sagt. Får se hur jag får lösa det. Hade jag haft möjlighet så hade jag nog flyttat till Malmö redan nästa år när sonen iaf ska byta skola men med skulder så...
Insåg att jag inte skulle plugga där jag först antog utan på sjukhusområdet vilket jag börja misstänka när jag var nere i Malmö sist o är ju inte så mkt längre hoppas/tror jag.
Finns ingen litteraturlista än heller inte vad jag hittar o sen måste jag köpa labbrock. Och dator. Och Office. Och skrivare...
Och måste plugga.
Så nervöst allt.
Tänk om en månad står jag i labbet förhoppningsvis med en rock som går på armarna hehe
Men det är så spännande och så glad.
Det ska gå detta :-)
Sitter på jobb och inte många dagar kvar här. Träffa tjejen som ska jobba för mig idag. Det händer faktiskt.
Jag vet att massor av människor pluggat på högskola och jag har alltid velat men så länge har det känts avlägset som tanken på att en dag bli smal hehe

Har haft bra dagar med barnen, dock strunta vi i tosselilla pga dåligt väder. Minstingen är ännu en runda på korttids men sen blir det inget mer förrän till slutet på månaden.
Idag ska jag nog möta upp ett par barn och åka o bada, lär vara svinkallt men nåt bad måste man få i år.

O så klassikern älsklingen. De senaste dagarna har han varit ja vad ska man säga störigt otillgänglig, nästintill taskig. O jag har gråtit o inte sovit. Så kom han då igår och jag föll för allt han säger. Trött på mig själv. Dottern blev inte impad... Ja är ju inte något barn som är så impade över hur vi har det nu så de orkar inte vara spec trevliga mot honom ens. O de har väl rätt. Leave me alone typ eller inte