usch vilken vecka, känns som mycket längre tid än så har passerat.
Nu är iaf pappa hemma och jag har fått träffa honom och prata med honom så känns så mycket bättre. Jag och mina syskon var väl ungefär lika störiga som jag trodde det skulle bli i någon liknande situation. Förutom att mina äldre syskon faktiskt betedde sig ännu värre än väntat men ja efter sista incidensen med dem idag så blir det nog lugnare ett tag och är väl en underdrift att påstå att jag är poppis i det lägret. tror inte alla helsyskon är så förtjusta i läget heller, jag kan ha varit lite väl burdus i min mening att säga vad jag tycker/tänker. Men ja rena cirkusen detta. Har varit så uppstressad och gråtit så mkt. Mina barn har varit största stödet <3
I veckan har jag fått prata av mig med min lärare också var rätt skönt med en utomstående som dessutom både är utbildad och har egna privata erfarenheter.
Nåväl får hoppas detta är lugnt nu ett tag framöver men fasar för vad demensutredningen ska säga och vad som kommer hända därefter.
I veckan har jag också haft labbar i mikrobiologi min favorit och vi hade det på sjukhuset i Lund. Vem kunde ana när jag låg inne på det sjukhuset med mina barn i omgångar att jag en dag skulle vara på andra sidan inne på labb :) Har varit så roliga dagar snd bara att det privata tagit över. har inte haft ork koncentration att plugga så på en vecka blev jag jätte back jag som varit i fas hela terminen i princip. men men... Sen ska jag snart ha min praktik där men jag vet inte hur jag ska lösa det praktiska runt minstingen. men ja får se... blir svårt men hoppas det ska gå...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar