Jag får panik, blir handlingsförlamad, vet inte vart jag ska börja och allt bra hoppar sig. Sönderstressad. Sover hur dåligt som helst. Samtidigt blir jag så jädrans arg, det vore väl själva den om jag inte skulle klara det... alla andra (nåja inte riktigt) kan så varför inte jag.
positivt är dock att det praktiska provet som alla stressade sönder för lätt klarades av och jag blev "enkelt" godkänd och det var såå skönt.
Sen då till det mindre roliga. Tentan i cellens kemi blev jag underkänd på med två sketna poäng. Det srörigaste är att en fråga som jag egentligen kunde hade jag blandat ihop och helt vänt på allt så tydligen kan jag inte det heller längre. JAg blir så trött bara... Så nervös för nästa för då kanske de frågorna som jag kunde blir svårare och på saker som jag inte kan även om jag tränar upp mig på det jag missa. Jag är så nervös för detta. Bokstavligt talat vill jag bara kräka och sen gömma mig under täcket för alltid. Så nu har jag två tentor där allt avgörs :(
Så på tisdag är det tenta i kliniks kemi, nä jag kan inte det...
veckan efter har vi fem heldagar varav tre är labbdagar och på lördagen den veckan har ajg sista omtentan i cellens kemi så måste plugga till den nu samtidigt som klinisk kemi.
Veckan därpå har jag faktiskt inga föreläsningar och den lördagen är det sista chansen i tentan för histologi, patologi och morfologi. Det är tre tentor i en och man måste vara godkänd på varje del.
Jag har tre inlämningsuppgifter jag är back med. En labbrapport som egentligen ska vara inne idag men hon sa att vi kunde lämna nästa vecka också. Till nästa labb ska även en riskanalys göras och på det en labbrapport.
Efter morfologi omtentan kommer en labbvecka till med riskanalyser och labbrapport samt praktiskt prov.
Veckan efter det posterredovisning och tenta på hematologi.
Sista veckan i mars är det ny kurs i bioanalys, varje dag mellan 10-15 och på lördagen är jag säker på att jag behöver göra omtenta i klinisk kemi.
Så jag behöver verkligen bara sätta mig ner och strukturera upp detta dör de närmsta sex veckorna och verkligen göra det jag ska.
Sen borde jag ta tag i läkarkontakt. Smart nog och försöker köra efter vv samtidigt vilket går sådär. Glad att det inte är så mycket med barnen just nu förutom lite med kortids som ska redas ut.och hålla ordning på schema för minstingen med taxi och tillsyn.
Nä jag kan inte ge upp, jag kanske inte klarar det men jag måste försöka. Klarar jag inte det är det inte hela världen, får skjuta allt ett år och försöka hitta jobb under tiden. Det tråkigaste är nog faktiskt att behöva lämna klassen i förväg och inte gå ut med dem. Men jag är långt ifrån den första som får skjuta på det redan efter första året sållades många ut som inte kom vidare.
Nä göra schema för mig själv nu, bocka av två punkter på todo. Lunch, jobba lite sen hämta minstingen, jobba på med resten efter mellis. Ikväll måste jag slå in presenter också. Har en dotter som fyllde år den 14e och en imorgon så ska fira dem imorgon kväll lite enkelt.
Kämpa kämpa kämpa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar