Jag är så sjukt trött på mig själv, på riktigt. Är som jag är ovän med mig själv och störigt nog är det den dåliga sidan som vinner hela tiden medans den rätta bara suckar varför gör du så? Kan inte komma överrens med mig själv än mindre vinna över den dåliga sidan. Orkar inte med mig. dövar det dåliga samvetet, dövar för att inte behöva tänka. Vill bara sova. Är som jag medvetet bara förstör för mig själv av någon anledning, vågar inte gå över till den lyckade sidan. Den jag som faktiskt skulle kunna klara av saker. Men är ju trösklar som skas över och är tydligen så mycket lättare att tröska fram i någon martyrdynga, tycka synd om sig själv. Inte ta eget ansvar bara skylla ifrån sig på den ena ursäkten sämre än sämst. På riktigt!! Är jag helt dum i huvudet eller???? Terapi och en coach som inte låter mig gå efter den dåliga rösten. Jag vet inte vad jag ska göra med mig själv. ångest ångest ångest, fast i dålig spiral. Orkar inte hjälpa mig själv.
Minstingen har varit sjuk i en vecka. Fick en så rejäl öroninfektion från noll till hundra på ingen tid alls. Rann blod och var i massor. har aldrig sett något sånt. Blev antibiotika i både tablettform och droppar. var på återbesök fyra dagar senare och då var det fortfarande irriterat och svullet dessutom fått infektion i halsen också. Hon har varit rejält tagen och igår efter en vecka så åt hon för första gången lite riktig mat. Annars levt på banan i princip. Vilket iofs inte är det sämsta då den innehållet massa nyttigt men ändå. Hon får bli hemma hela veckan så ingen tenta för mig imorgon och inte pluggat alls mycket. Visst det är svårare att plugga med henne hemma och spec när hon var som sjukast men nu hade jag kunnat, ursäkter ursäkter. Hon vill inte till korttids i helgen heller så ja men bättre hon blir riktigt frisk. hon har inte kunnat använda hörapparaterna heller och hör knappt på det dåliga örat då trumhinnan är sönder och hela örat svullet. Men ska väl bli bättre.
Julpyntat eller ja mest ena dottern. någorlunda funderat ut julklappar, Funderar lite på lite julbak och godis, inget överdrivet. Det mesta får vänta tills pengar nästa gång och då blir det stressigt minst sagt. Men mysigt är det här. Saknar när man firade med syskon här, var visserligen hos syster förra året men ja blev väl lite miss i kommunikationen där kanske. Med alla mina barn och barnbarn så har jag rätt fullt här ändå. Och som en sann tentapluggare började jag julstädning av köket, dock inte klar men möblera om lite och blev så mycket bättre, trivs så mycket mer nu i köket. Men min lght har så fallerat och blivit så sliten men så har man också bott här i mer än 12 år med många barn.
Jag har gett upp om älsklingen, vi bråka så mycket sist och jag orkar inte kämpa mer eller vad man ska kalla det. mest bara trött, uppgiven. Vi pratar ju fortfarande och ja han vill ju komma som vanligt i helgen vet inte hur jag ska avstyra det blir bara jobbigare att träffas... Som så mycket annat i livet orkar jag inte ta tag i det heller ordentligt och bara säga nej det räcker. Hopplös...
positivt är att vi har myskänlsa här med julpynt, fikor, julfilmer.
Hade en rolig labbvecka förra veckan även om labben i sig inte var det mest spännande. Färgade in olika vävnadspreparat som vi sen mikroskopera. På sätt och vis gillar jag att bara flyta runt lite i klassen men samtidigt missar man mycket om vad som händer, fick lite uppdateringar om sånt förra veckan och att få veta lite om olika klasskamrater gör att man inte känner sig som enda "dåliga" där när det gäller pluggandet. Alltid en tröst :p Jag är så nervös för de futtiga poängen som hänger kvar sen förra året vet inte hur jag ska få till dem... jaja... mer ångest bara.
varje kväll inbillar jag mig att jag nästa morgon ska vakna som den goda, bra sidan av mig. haha som om. Mirakel sker inte av sig själv. eller... imorgon kanske...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar