måndag 19 september 2016

Känns konstigt

jag kände inte honom, men kunde kanske gjort om jag/vi fått chansen...
Han gick i min pallellklass men kan inte påstå att jag tänkte något större på honom då, knappt jag lade märke till honom. Tänkte skriva att vi inte umgicks i samma kretsar som om jag hade någon krets.
Senare... när jag var runt 24, 3 barnsmamma och ny separerad kom han in i mitt liv igen. Vi sågs någon gång som hastigast på utestället. Min syster som var den jag hängde med mest träffa honom lite mer än jag som faktiskt fick vara hemma med barn varannan helg :p min syster hängde mest med hans kompis som även jag gjorde. Den här killen var inte där spec ofta. Han hade en son på 3år och också ganska nyseparerad. hans fd bodde nära mig.
Mötte honom ofta när han var ute och cyklade med sin hund. vi började hälsa utbytta lite meningar. han såg alltid så glad ut när jag mötte honom.
Jag blev mer o mer kär i denna killen. Mina och barnens långpromenader på helgerna blev runt området där han bodde en bra bit från där vi bodde.
Sen började han också på komvux där jag gick. Vi brukade mötas vid cyklarna, prata lite. Så där jättekär var jag. Han gjorde mina dagar. Vi var på cirkus samtidigt en dag av en slump satt nästan bredvid varandra med våra barn och log så där fånigt mot varandra.
En morgon såg han så ledsen och nere ut. Jag fråga om han hade sovit dåligt. Nej sa han, han hade bara lite att tänka på.
någon dag senare fick jag reda på att han var försvunnen. Gick rykten om ev knarkaffär eller något ammat skumt..
Jag tänkte/tänker ofta på honom. Om det kunde blivit något eller om jag inbilla mig. Jag undra vart han tog vägen. En dag många år senare fanns hans bild i tidningen bland andra foton. Personer som var försvunna i skåne som man inte hittat igen...

idag såg jag rubrik på fb, att de identifierat ett lik som hittats i en brunn. jag läste inte.
senare kommer dottern, Mamma vad hette den killen som försvann som du hade något med? Där var han med foto ( inte så jag mindes honom direkt, sötare i mitt minne, Men ändå honom. Som de hittat i en brun efter 18 år, mördad.

Det var så längesen och det var inget mellan oss, ändå kändes det. han är en av få killar som varit speciella för mig på ett annorlunda vis.
Tänker på hans familj, hemskt.
Tänker på honom där han kommer cyklandes, leende, med hunden bredvid sig och sonen i cykelsitsen. 24 år. jag saknade honom länge... kanske än... honom och mina fantasier kring honom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar